Energi

Omställningen till ett hållbart energisystem pågår runt om i världen och Swecos energiexperter arbetar i hela energiförsörjningskedjan. Med stor entusiasm handlar det till exempel om marknadsanalyser, scenarieutveckling, utredningar, utvärderingar, strategiska planer, drivmedel, energilager och power to gas

Individen vs. kollektivet

15 april 2015

Förnyelser intermittent (dvs sol, vind och vågor) energiproduktion producerar när vädrets förutsättningar är de rätta. Detta är inte alltid samtidigt som energin behövs. De lösningar som står till hands idag för att hantera detta faktum är efterfrågeflexibilitet, dvs att energianvändarna anpassar sitt beteende eller energilager.

Jag tycker energilager är fascinerade. Man har för mycket energi – man lagrar den – och kan använda den när behovet uppstår. Att lagra energi i vatten är väl beprövat. Med en ackumulator tank i källaren kan värme från solpaneler eller ifrån en vattenmantlad kamin sparas. Med en tidstyrd värmepump/elpanna kan vatten värmas i ackumulatortanken när priset är lägre. Väl beprövat och billig teknik. En kollega på kontoret berättade häromdagen att han hört försäljningen av elpannor och ackumulatortankar mer eller mindre har exploderat i Kina. Detta beroende på att det var 50 % skillnad i elpriset mellan dag och natt som en del i att utjämna el-lasten. Är det sant så fungerar det onekligen prissignalen som styrmedel.

Om man nu vill lagra el istället för värme så har mycket hänt. Energilager för el är vardag för oss alla i det lilla, dvs våra mobila telefoner, läsplattor och datorer. Detta skrivs på ett tåg med datorn i knät. I det större är det inte riktig samma sak, inte här i Sverige. I Tyskland är det lite annorlunda. Med hjälp av subventioner har en massa solkraft installerats i Tyskland, så mycket att det vid vissa tillfällen börjar bli ett problem. Problem på så sätt att det finns mer producerad el än behov. Då behövs lager. Denna artikel från förra året berättar om en man i Tyskland som investerat i ett eget batterilager.

I artikeln finns ett citat av en affärsutvecklingschef på batterilagerföretaget ”När vi började sälja våra energilager var kunderna bara intresserade av backup och oberoende. Nu har vi pressat priset så att det också blir lönsam.” Oberoende är ett intressant ord i sammanhanget. Kommer vi se en utveckling där vi som invånare i den Smarta Staden även strävar efter oberoende avseende energi och inte bara grönsaker?

Nu är energilager rätt dyra så en intressant fråga är om man skulle kunna dela på ett energilager? Jag vet faktiskt inte riktigt hur det skulle kunna gå till. Tittar man bakåt i tiden så har det funnits (och finns till viss del fortfarande) gemensamma ”nyttigheter”, främst då i form av andelsfrysar vilket man exempelvis kan läsa om här eller här. En annan företeelse är by-bastun.

Vi har berört detta i ett tidigare projekt. Arbetsuppgiften var då att försöka ”behålla” så mycket lokalt producerat vindkraft i ett mindre nät. Det vi gjorde vara att vi med utgångspunkt ifrån timvärden för ca 120 kunder i ett och samma område ”installerade” (dvs bara i vår modell) ett energilager vid områdets transformatorstation och försökte använda efterfrågeflexibiliteten hos kunderna och lagret för att vara självförsörjande i så stor utsträckning som möjligt. Schematisk såg modellen ut så här:

SmallEnergyStorages

Tittar man på energibalansen blev resultatet följande:

AggregatedLoad

När den rosa kurvan är under noll så klarade vindkraftverket att producera mer än vad som behövdes inom området. Med hjälp av efterfrågeflexibiliteten och energilagret så försökte vi sedan flytta överskottet till perioder med underskott. För att få en uppfattning av ekonomin så ansatte vi en kostnad i transformatorstationen (substation två bilder upp). Eftersom batterilagren är så dyra så struntade vi medvetet i kapitalkostnaden (bara för att få en känsla om vad som skulle vara möjligt). Resultatet blev följande:

TotalCost

I korthet säger resultatet att under sommaren, då energibehovet är lägre så skulle ett energilager (hänsyn tagen endast till rörliga kostnader) kunna göra stor nytta eftersom den el som laddas i vid överskott i större utsträckning räcker till nästa period med överskott och därmed nästa uppladdning av energilagret.

Detta tycker jag är intressant och jag skall försöka få möjlighet att jobba vidare med frågan. Lyckas jag så återkommer jag i ärendet.

Till sist idag så vill jag passa på att marknadsföra frukostseminarier om den Smarta Staden som vi på Sweco kommer att hålla på olika platser i Sverige under året. Är du intresserad av frågorna så kika gärna på denna sida: www.sweco.se/smartstad2015.

Författare
Magnus Lindén arbetar som seniorkonsult på Sweco i gruppen energimarknader och har mer än 19 år lång erfarenhet arbete med energisystemfrågor likväl som av den avreglerade nordiska el-marknaden.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.