De flesta skulle nog anse det som en grundläggande rättighet att alla ska få känna sig trygga i staden. Men vad är trygghet? Hur mäter man, åtgärdar och följer upp det? Jag träffar Petra, etnolog och samhällsanalytiker på Sweco, som jobbar i många uppdrag kopplat till trygghet i stadsmiljöer. Jag frågar henne vad trygghet är och hur man kan skapa en trygg plats.
Hej Petra! Hur skulle du beskriva en trygg plats, vad är det?
Trygghet är i grunden en subjektiv upplevelse. Den kan variera över tid, över olika tider på dygnet och en och samma person kan uppleva varierande grad av trygghet på en och samma plats. Det är det som gör trygghet svårt att fånga, mäta och även att skapa. Men det finns en hel del forskning och erfarenhet som visar vilka kriterier som kännetecknar en trygg plats, alltså faktorer som ökar förutsättningarna för att du ska uppleva trygghet. Viktiga förutsättningar är exempelvis att det är lätt att överblicka platsen och att det rör sig många olika slags människor på platsen. Du har kanske hört att man brukar prata om ”ögon på gatan”, ett begrepp som myntades redan på 60-talet av arkitekten Jane Jacobs. Det innebär kort sagt att en befolkad plats skapar kontakt mellan människor och får dig att bli sedd, vilket leder till att vi blir tryggare.
Hur jobbar du med trygghetsfrågor på en specifik plats?
Eftersom trygghet är subjektivt och föränderligt försöker jag alltid att ta hjälp av kollegor med olika expertis, så vi kan närma oss tryggheten från flera håll parallellt – ofta genom en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder för att kartlägga eller utvärdera. Ett exempel på kvalitativ metod är så kallade walk-shops, där vi är ute på plats och har promenerande fokusgruppssamtal med invånare eller yrkespersoner som har en relation till platsen. När vi utvärderade trygghet i Helsingborgs stad samlade vi exempelvis fältpersonal, ungdomsledare, områdespolis, lokala fastighetsägare, föreningsföreträdare med flera för att fånga olika perspektiv och erfarenheter av hur platser har förändrats. Denna typ av kvalitativ bedömning kan vi sedan kombinera med kvantitativa data, som exempelvis brottsstatistik och gångflödesmätningar som ger en objektiv bild av händelser som sker på platsen.
Har du exempel på projekt där man genomfört lyckade trygghetsskapande åtgärder på platsen?
Det som upplevs som lyckat är faktiskt ofta de åtgärder som handlar om att involvera användare på platsen i trygghetsarbetet. Det kan vara dialoger, medskapandeprocesser eller trygghetsvandringar. Ett involverande arbete bygger relationer och skapar tillit, vilket är viktiga ingredienser för att vi ska känna oss trygga.
Tack Petra för att du bidrar till att göra våra platser i staden mer trygga!
Blev du nyfiken på promenadmetoden som Petra använder sig av? Här kan du läsa mer om metoden walk-shops.
