Samhällsanalys

Hur ser morgondagens medborgare ut? Vilka är framgångsfaktorerna bakom en attraktiv kommun? Varför, när och var flyttar man? Hur skapas ett inkluderande samhälle? Här kommenterar och diskuterar Swecos samhällsanalytiker dagsaktuella samhällsfrågor som berör oss alla. Vi reder ut varför samhället ser ut som det gör idag, och vad vi behöver tänka på i den fortsatta utvecklingen.

Hur kan vi mäta trygghet i stadsmiljö?

13 november 2019

På den internationella konferensen H22 Summit som nyligen ägde rum i Helsingborg ledde jag och mina kollegor ett seminarium där vi bjöd in till diskussion och erfarenhetsutbyte om metoder för att mäta och utvärdera trygghet i stadsmiljö. De som deltog i diskussionen representerade flera svenska kommuner, men också storstäder som Olso, Köpenhamn och New York City. Som ett inspel till diskussionen presenterade vi vår egen utvärdering av Helsingborgs stads trygghetsarbete.

Seminarium ”Measuring safety in public places and urban Life” på H22 Summit. Från vänster: Petra Bäckman, Emilia Hallin och Shimeng Zhou.

I somras fick vi uppdraget från stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborg att utvärdera resultatet av det arbete som staden gjort de senaste åren, i linje med den handlingsplan för trygghet i stadsmiljön som antogs i kommunen 2016. Arbetet har exempelvis bestått av identitetsskapande insatser på allmänna platser, förbättrad belysning, temporära så väl som permanenta installationer samt dialog och medskapandeprocesser. Vad har nu detta lett till hittills? Jag och mina kollegor Shimeng Zhou (kulturgeograf), Emilia Hallin (arkitekt) och Merrisha Axelsson (statistiker) fick det utmanande uppdraget att analysera och bedöma om de genomförda insatserna har bidragit till ett tryggare stad och tryggare invånare.

Går det ens att mäta något så subjektivt och situationsbundet som upplevd trygghet? Ja, enligt vår erfarenhet och enligt samtliga som deltog på vårt seminarium på H22 Summit så går det att mäta trygghet och det är dessutom relevant att göra det, av flera anledningar. Vi vill ju exempelvis kunna avgöra om det är rätt slags åtgärder som genomförts. Vi vill också kunna använda resultaten för att sprida information och kommunicera förändring till invånare och till politiska beslutsfattare. Däremot är det viktigt att en utvärdering av upplevd trygghet tar hänsyn till begreppets föränderliga och komplexa natur, så att vi inte lockas att reducera tryggheten till en enda aspekt eller en enda siffra i statistiken.

Vår egen strategi för att hantera komplexiteten var att använda en kombination av metoder och frågeställningar, för att närma oss tryggheten från olika vinklar och perspektiv. I det här uppdraget valde vi att fokusera på flera typer av kvalitativa metoder, såsom djupintervjuer med trygghetsteamets medarbetare, observationer på utvalda platser, dokumentstudier och walkshops. Walkshop är som en workshop fast utomhus och oftast kopplat till en specifik plats. Jag upplever att det är väldigt givande metod när det gäller att diskutera upplevelser av vardagliga miljöer, eftersom de kan ses som så självklara och naturliga att de riskerar att bli osynliga. Att prata om dessa platser vid en intervju inomhus eller per telefon ger inte alls samma möjligheter till spontan interaktion med platsen.

En tunnel som målats av en lokal konstnär, som en del av trygghetsarbetet.

Vi gjorde två walkshops där vi promenerade förbi några parker och stråk där Helsingborgs stad gjort åtgärder för att öka tryggheten. I en av grupperna hade vi invånare som bodde i närheten och i den andra gruppen samlade vi intressenter som exempelvis det kommunala bostadsbolaget, polisen, kyrkan, ungdomsverksamhet och kommunens olika förvaltningar. Vi ställde frågor om hur dessa personer och deras verksamheter har uppfattat trygghetsinsatserna och reflekterade gemensamt över de faktorer som handlingsplanen pekar ut som centrala; omhändertagna miljöer, befolkade platser och stråk, överblickbarhet, belysning, säkerhetsåtgärder, identitet och samhörighet. Det gav oss ett detaljerat underlag och viktiga berättelser om erfarenheter och upplevelser av att vara människa i en urban miljö.

Vad kom vi fram till då? Jo, på det stora hela har Helsingborg gjort ett ambitiöst trygghetsarbete med god kvalitet och levande dialog med invånarna, som tydligt har förbättrat  de fysiska förutsättningarna för ökad trygghet i staden. Allra bäst har arbetet fungerat när staden kombinerat flera olika typer av åtgärder, som exempelvis involvering av medborgare i kombination med fysiska åtgärder i form av belysning och utsmyckning.

Slutligen kan vi också konstatera att den byggda miljön är en aspekt som påverkar oss och våra upplevelser, men den är inte det enda som påverkar trygghet på offentliga platser. För att öka den totala trygghetsupplevelsen krävs att samtliga förvaltningsområden i en kommunal organisation samverkar, gärna även med civilsamhälle och näringsliv och andra aktörer som har koppling till platsen.

Profilbild
Författare
Petra Bäckman är etnolog och en av Swecos konsulter inom samhällsanalys. Petra har ett stort intresse för människors vardagsliv och tror att förståelsen för vårt mänskliga beteende är en grundbult för att bygga smarta och hållbara städer.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.