Kulturmiljövård handlar till stor del om berättelser och en enda plats historia består av många olika berättelser. Alla kulturhistoriskt intressanta miljöer har byggts, anlagts och använts av människor som på så sätt har skapat kulturhistoria. Hovdestalunds kyrkogård ligger i norra delen av Västerås och är stadens största. Västerås kyrkogårdsförvaltning vill utveckla kyrkogården för att möta en växande befolkning och skapa en bättre arbetsmiljö för sin personal. Sweco Arkitekter i Västerås arbetar med utvecklingen av kyrkogården och har bett oss på Sweco Kulturmiljö att göra en kulturhistorisk karaktärisering för att utvecklingen ska kunna göras utan att skada eller förstöra alla de berättelser och kulturhistoriska värden som finns på kyrkogården och byggnaderna där.
Kyrkogården anlades i början av 1920-talet efter ritningar av stadsarkitekten Erik Hahr och Under 1900-talet har kyrkogården vuxit lika snabbt som staden Västerås. Kyrkogårdens olika delar berättar hur vi människor har sett på livet och döden, men också på naturen under 1900-talet. Den är också en provkarta på svensk landskapsarkitektur under samma tidsperiod.
De äldsta delarna av kyrkogården är påverkade av den tidens skogskyrkogårdar med höga träd och slingrande vägar. Under 1900-talet har kyrkogården vuxit successivt och från mellankrigstiden finns starkt symmetriska kvarter typiska för modernismen, med raka och formklippta häckar. Områdena i kyrkogårdens nordvästra del liknar en skogsglänta och speglar den syn på naturen som läkande kraft som rådde under 1970-talet.
När kyrkogården var ny bestod den helt och hållet av kistgravar. Den sociala uppdelningen i livet bestod även efter döden och märks tydligt i skillnaden mellan de minsta och enklaste gravstenarna utan titel och ASEA-chefen Sigfrid Edströms familjegrav som är utformad som en stor tumba av röd granit. Motsatsen är minneslunden, som var den näst första i Sverige, och där alla begravs utan yrkestitel, namn eller ens gravvård. Gravskicket minneslund kom till som en symbol för alla människors lika värde.
En begravningsplats i ett jordbrukslandskap
Men Hovdestalund berättar inte bara om hur människor minns sina döda. Kyrkogården är anlagd i ett gammalt jordbrukslandskap med stora gamla ekar, hassellundar och andra spår av av djurhållning och odling som går långt tillbaka i tiden. Ekarnas vida kronor visar att de stått i öppna betesmarker i hundratals år och de rejäla hasslarna har använts för att ta löv som vinterfoder till djuren. S:t Davids kapell är byggt på platsen för Hovdestalunds gård och ekarna kring kapellet stod tidigare kring gårdens huvudbyggnad. Vägen som leder fram till kapellet ledde tidigare fram till gården.
En karta från 1654 visar hur marken användes redan på den tiden och det är förvånansvärt lätt att känna igen sig. Kartan visar vilka ytor som användes till slåtteräng, betesmark, åker och andra odlingsytor.
Alla platser bär på många berättelser och på Hovdestalund är flera av dem ovanligt tydliga.
