Rumslighet

Rumslighet kommenterar aktuella ämnen inom stadsplanering, landskapsarkitektur, kulturmiljö och ljusdesign. Kommentera gärna, vi ser fram emot en intressant samhällsbyggnadsdiskussion. Vi som bloggar är arkitekter på Sweco.

Hårt och mjukt i stadens gränssnitt

16 april 2020

I nya bostadsområden eftersträvas oftast en blandning av bostäder och arbetsplatser så att det finns underlag för handel och service från morgon till kväll. I min egen profession är alla eniga om vikten av levande bottenvåningar och en variationsrik miljö på ögonhöjd. Men många stadsdelar verkar ha planerats av aktörer utan grundläggande kunskaper om relationen mellan lokalerna och gaturummet. Själva nerven i en stad finns just i det gränssnittet.

Om vi inte förstår vilka värden som verkligen attraherar människor, kan det i bästa fall sluta med en död gatstump helt utan lokaler och i värsta fall med lokaler som står tomma eller till och med vandaliseras. Näst värst är de lokaler som inte syns på håll, som inte bjuder in eller samverkar med gatan.

Var vill du helst fortsätta framåt och upptäcka något nytt?

Norra Djurgårdsstaden / Linnéstaden

Det finns både en ”hård” och en ”mjuk” del när det gäller den viktiga rollen som bottenvåningarna spelar för stadslivet. Det hårda måste balanseras med det mjuka om verksamheterna ska överleva på sikt och kunna bidra till en intressant och variationsrik gatumiljö.

Den hårda delen handlar om A, B och C-lägen. Var lokalen befinner sig i förhållande till övrig handel och service i området är avgörande. Människor vill gärna hitta det de behöver på en och samma plats. Därför är det inte alls någon nackdel att tre skoaffärer ligger bredvid varandra. Det som kan tyckas vara konkurrens är i själva verket en kluster-effekt som skapar flöden och omsättning tack vare ett stort urval. I Stockholms innerstad klarar sig en ny krog oftast bäst om den etableras i befintliga restaurangkvarter. Ett A-läge är i eller nära kluster, nära kommunikationer eller ankare som större livsmedelsbutiker, Apotek och Systembolag. Ett B-läge är vid sidan av A-läget och ett C-läge ännu längre bort, kanske inte ens kopplat till handelsstråket.

Den mjuka delen är lätt att underskatta eftersom den handlar om att göra en stadsmiljö så trivsam att människor vill vistas där och komma tillbaka, även när de egentligen inte behöver handla något. Den handlar om folkliv och stadsbyggnadselement, det som vi älskar på gatorna i London, Rom och Paris. Byggherrar kan ha svårt att förstå vikten av trivsamhet och variation när lokalerna planeras. För dem är den initiala kostnaden och fastighetsförvaltningen det primära. Ibland innebär det att viktiga detaljer som stora skyltfönster med låg bröstning och genomsiktligt glas, markiser och flaggskyltar bantas bort. Fasaden spelar stor roll, och just markiser i olika kulörer kan vara nyckeln till en lustfylld gatumiljö där det går bra för butikerna för att de syns – både på nära och långt håll. Naturligtvis i kombination med ett intressant utbud, gynnsamt väderstreck och genomtänkt urban design.

Det går att trolla med de hårda värdena genom att förstå de mjuka. Har exempelvis lokalen i C-läge mycket sol under sommarhalvåret så kommer den sannolikt att fungera bra för ett café, även om den ligger lite långt bort från T-banan. B-läget på skuggsidan kan vara perfekt för banken med skyltfönster som inte tillför gatan särskilt mycket. Har fastighetsägaren hyrt ut A-läget på ett hushörn i sydväst till en tandläkare? Då slås handelsstråket sönder just där en utåtriktad verksamhet hade kunnat gynna de omgivande butikerna och stärka helheten.

I utvecklingsplanen för Alvik har Stockholms stad tagit ett grepp om bottenvåningarna genom att programmera dem olika beroende på placeringen i bostadskvarteret. Planprogrammet visar med färgkoder och illustrationer att det finns ett handelskluster nära kollektivtrafiken och serveringar i soliga lägen, medan andra lokaler passar bättre som tvättstuga eller föreningslokal.

Planerare, byggaktörer och arkitekter kan hitta balansen mellan de hårda och mjuka värdena tillsammans om de använder tumreglerna klokt från början. Med rätt hyresgäst på rätt plats, lokaler som passar verksamheten och fasader i samspel med gaturummet skapas goda chanser till trivsamma, levande stadsmiljöer.

Profilbild
Författare
Helena Friberg Ruge är arkitekt med en bakgrund i planering för handel och stadsliv. Hon intresserar sig särskilt för stadens mellanrum och social hållbarhet.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.