Samhällsanalys

Hur ser morgondagens medborgare ut? Vilka är framgångsfaktorerna bakom en attraktiv kommun? Varför, när och var flyttar man? Hur skapas ett inkluderande samhälle? Här kommenterar och diskuterar Swecos samhällsanalytiker dagsaktuella samhällsfrågor som berör oss alla. Vi reder ut varför samhället ser ut som det gör idag, och vad vi behöver tänka på i den fortsatta utvecklingen.

Har du koll på din ontologi?

29 oktober 2020

Hur gör vi när vi skriver eller läser en text?   

En av de saker en utredare brottas med handlar om hur en text (ett diagram, bild eller figur) i en rapport eller en PM skall tolkas av den som läser. Som bekant är det ju med hjälp av tecken, symboler alltså språket vi tänker. Men det är liksom första ledet. Vi har nämligen en tendens att sortera eller om man så vill läsa tecken i en viss ordning som gör att vi tolkar en text eller ett budskap på olika sätt. Det gör vi med hjälp av ett verktyg vi har med oss i vår interna verktygslåda: vår ontologiska uppfattning om världen.

Ontologi

Ontologi brukar beskrivas som lärande om varat eller hur världen och tingen är beskaffade. Beroende på vilket ontologiskt antagande du har om världen så tolkar du texter eller händelser på olika sätt. Om vi skall vara noga så tolkar du egentligen allt som en text vare sig det är en bild, tal eller en händelse. Till och med känslor blir begripliga först när de blir text. Du känner något, du resonerar med dig själv och om du lyckas beskriva känslan för dig själv så känns det bokstavligen bättre (eller sämre). Det är när det inte funkar som en känner oro.

Konsensus eller konflikt

Det är lätt att tro att ontologi är samma sak som ideologi eller kanske politisk uppfattning, men jag vill påstå att ontologin kommer före. Ontologin ligger djupare kanske man kan säga. Det vanligaste exemplet på skillnad i ontologi är den mellan konsensus och konflikt.

Konsensusperspektivet utgår från tänkandet att ”harmoni, balans och jämvikt” är varats naturliga tillstånd. Problem uppfattas som att samhället inte fungerar som de ska. Konsensus och ordning upprätthålls genom socialisation och social kontroll och för att åtgärda och förebygga sociala problem använder man sig av olika former av samhällsinsatser som syftar till att upprätta och upprätthålla konsensus.

Enligt konfliktperspektivet är konflikttillståndet det normala. Samhället präglas av ständig spänning, splittring och motsättningar. Perspektivet uppkom som en kritik mot konsensusperspektivet och understryker att sociala problem härstammar från grundläggande motsättningar i samhället. Förenklat kan man säga att vi ibland är överens om något, men ganska snart så kommer det ett ifrågasättande som förändrar.  

Det som är gemensamt för båda perspektiven är att det är med hjälp av språket vi förstår och förändrar vår förståelse av varat eller om man så vill hur vi uppfattar världen. I princip alla teorier eller till och med vetenskapsdiscipliner vilar på antingen det ena eller andra av dessa perspektiv.  

Om en hel universitetsutbildning präglats av det ena eller andra perspektivet så kan en föreställa sig att personen genom att förstå världen med hjälp av utbildningens teorier och antagande också antagit ett visst ontologiskt förhållningsätt. Till och med utan att ens känna till det.

Konsten att läsa & tolka

Om en person läser en text, en rapport eller tolkar ett statistiskt material utifrån det ena eller andra perspektivet som ovan kort beskrivits kan tolkningen bli tämligen olika. Än mer skiljer sig de åtgärder som föreslås hantera meningsskiljaktigheten eller det som kanske definieras som ett socialt problem.

Det som ställer till det ytterligare är att en eventuell tolkning eller åtgärd i sin tur skall tolkas av någon som antingen har ett konsensus- eller konfliktperspektiv.

Hur skall vi tänka när vi skriver, läser och tolkar inte bara texter eller samhället omkring oss? Vi kanske kan fundera litet på vilket ontologiskt antagande om världen vi själva bär på. Och när en har litet bättre koll på det så kan en också läsa in och förstå författare och debattörer ontologiskt. Det kan faktiskt leda till förståelse för andras argument och perspektiv. Kanske skriver vi på ett annat sätt?

Sammantaget kan en konstatera att det här med att skriva en text välja en bild eller fundera på diagram är klurigt på flera nivåer. En liten insikt i en samhällsanalytikers vardag.

Profilbild
Författare
Lars Holmberg är seniorkonsult, samhällsanalytiker och arbetar på Sweco Society. Lars är fil.dr i Sociologi och har en fil.kand i Kulturgeografi. Som forskare har Lars ägnat sig år frågor som handlar om hur samhälleliga strukturer och normer formar människors sociala interaktion och det är sannolikt på det temat inläggen kommer att skrivas på bloggen.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.