Den 21 september presenterar regeringen budgetpropositionen för 2021. Steg för steg klarnar det vad som ingår ur perspektiven klimat, energi, biologisk mångfald, infrastruktur och hållbarhet. Vi håller koll för dig – kom tillbaks hit återkommande för uppdateringar!
Inom utgiftsområde 20, där det mesta av anslagen för miljö och klimat samlas, satsas enligt förslaget 9.7 mdr kr under 2021, med tillkommande summor för 2022-2023, därutöver 50 miljarder kronor i gröna kreditgarantier under tre år. Formellt sett är detta enbart regeringens förslag, men det är redan förhandlat med Centerpartiet och Liberalerna, och eftersom det är mycket otroligt att oppositionen har ett samlat motförslag, kan man räkna med att budgetpropositionen för 2021, där detta ingår, kommer att gå igenom.
I budgetpropositionen ingår mycket annat av miljö- och klimatrelevans, t.ex. vad som sker med subventioner till fossil energi och hur den gröna skatteväxlingen utformas – jag återkommer med en samlad bedömning men här är vad som presenterats nu, i ungefärlig viktighetsgrad och per rubrik. Det är värt besväret, tycker jag, eftersom det hos regeringen finns presenterat på en rad olika ställen.
En stor del av satsningen rör transporter, men huvuddelen av medlen är coronarelaterade. Det gäller främst två miljarder kronor till regionala kollektivtrafikmyndigheter, som kompensation för bl.a. minskade biljettintäkter. Tillskottet till Green Cargo på 1.4 mdr kr är av liknande slag; det tänks ske en gång för att de ska komma upp på banan. Godstransporter på järnväg får miljökompensation på 400 milj kr som ska stärka konkurrenskraften, får se hur långt det räcker i tider av låga dieselpriser för vägburet gods. 325 milj kr extra anslås för ökade cykelsatsningar, varav 300 milj kr inom stadsmiljöavtalen (som kan sökas av kommuner) och 25 milj kr till det statliga cykelvägnätet.
För att ställa om drivmedelssektorn, skärps reduktionsplikten för drivmedel för vägtransporter, och reduktionsplikt införs för flyget. Biogas får ett särskilt extra anslag i form av produktionsstöd på 200 miljoner kronor. Bonus-malus för bilar skärps, så att rena elbilar får 70 000 kronor i premie och gränsen för att alls få bonus återställs till tidigare 60 g CO2/km, men nu med WLTP som standard.
”Regionala elektrifieringspiloter” etableras med laddinfrastruktur för tunga fordon, samt en tankinfrastruktur för vätgas, en satsning på 500 milj kr 2021 och 550 miljoner 2022. 100 milj kr satsas på elflyg och flygbiobränslen till år 2022 och 100 milj kr under två år på utveckling av klimatsmarta arbetsmaskiner.
Industriklivet förstärks med 150 milj kr, så att det 2021 omfattar nästan 750 milj kr. Efter att i höst ha gått till negativa utsläpp, kan det nu stötta industriprojekt såsom biodrivmedel, plastreturraffinaderier, vätgasproduktion, återvinningsanläggningar och batteriproduktion. 200 milj kr anslås för att modernisera testbäddar för bioraffinaderier, genom Rise.
Ytterligare 100 miljoner kronor tillförs Klimatklivet under 2021. För att skapa en långsiktighet föreslås att stödet förlängs till 2026 och att Naturvårdsverket ges möjlighet att stötta fler stora klimatprojekt, genom att bemyndiganderamen höjs.
Inom elsektorn höjs gränsen för att slippa elskatt för solcellsanläggningar, från 255 kW till 500 kW, avseende el som man använder själv. Kommuner och företag får 10 % i stödnivå för solcellsanläggningar, med ett anslag på 260 miljoner kronor 2021, medan 200 milj kr år anslås för ett grönt avdrag för installation av solceller för privatpersoner.
Elnätet får utökade medel för att byta ut gamla ledningar och bygga nya ledningar och stationer, med 15 milj kr i utökat anslag till Energimarknadsinspektionen för att hantera ärenden, 5 milj 2022 och ett permanent ökat anslag på 4 milj kr.
Negativa utsläpp stöttas med 50 miljoner kronor år 2022 och 200 miljoner kronor 2023 för bio-CCS samt samt 3 miljoner kronor till forskning om skogen som kolsänka.
Äldre hyresrätter – läs miljonprogrammet äldre än 1970 – ska renoveras och effektiviseras, med en treårig satsning på 900 milj 2021, 2.4 mdr 2022, 1 mdr 2023.
Åtgärder för värdefull natur förstärks med 400 miljoner kronor 2021, för länsstyrelsernas arbete med skötsel av natur och anläggningar för friluftsliv t.ex. vandringsleder, medan medlen för skydd av värdefull natur förstärks med 600 miljoner kronor 2021, för bildande av naturreservat inklusive ersättning till markägarna.
Anslaget Åtgärder för havs- och vattenmiljö ökas med 105 miljoner kronor 2021 och 100 miljoner kronor 2022 för att genomföra den nya lagstiftningen om att vattenkraften ska förses med moderna miljövillkor, samt till arbete med invasiva främmande arter i akvatisk miljö.
En satsning på återvätning av våtmarker görs med 350 miljoner kronor 2021, 325 miljoner kronor 2022 och 100 miljoner kronor 2023. 180 milj kr anslås för gröna naturnära jobb med fokus på skogsvårdande skötsel.
Regeringen gör en satsning på 350 miljoner kronor 2021 för att öka takten i saneringsarbetet av de mest förorenade miljöskulderna på land, i hav och vatten. Statens geotekniska institut (SGI) tillförs 4 miljoner kronor 2021 och 5 milj 2022 för att stärka stöd och rådgivning till myndigheter och kommuner i fråga om risk för ras och skred. Anslaget för skredsäkring längs Göta älv stärks med 100 miljoner år 2021 och lika mycket 2022.
20 miljoner kronor anslås till Visit Sweden för 2021 för insatser som ska bidra till omställning och utveckling mot en hållbar besöksnäring.
Naturvårdsverket får 10 miljoner kronor per år för genomförande av lagstiftning och stärkt arbete med cirkulär ekonomi. Sveriges geologiska undersökning (SGU) får 25 miljoner kronor årligen 2021-2022 för att åstadkomma sekundär utvinning av bl.a. råvaror för batteritillverkning.
200 miljoner anslås till gröna industrisamarbeten på EU-nivå.
Statliga kreditgarantier för gröna investeringar i Sverige ska bidra till att möjliggöra finansiering av samhällsviktiga industriinvesteringar. De föreslås kunna ställas ut under flera år med start under 2021. Kreditgarantierna kan uppgå till maximalt 10 miljarder kronor under 2021. Detta beräknas öka till 15 miljarder kronor 2022 och 25 miljarder kronor 2023.
Vad blir då effekten av allt detta? Vissa av anslagsposterna har beräknats utifrån hur många jobb det ger – genomgående i hundratal snarare än tusental – medan de flesta av dem inte beräknats relaterat till klimatmålet. Men kom ihåg: Detta är bara en delmängd, mycket av relevans för klimatet, miljön och hållbarhet mer övergripande återstår att presentera och portioneras ut inför budgetpropositionen som kommer den 21 september. Återkommer då!
