Gasproblematik vid exploatering börjar bli allt mer uppmärksammat när gamla industritomter köpts upp för att anlägga bostäder, skolor, hotell mm. Så var även fallet i Gjøvik, Norge, där det under markundersökningen påträffades metangas i borrhålen.
Gasmäting och gaspumpning på Huntonstranda, Gjøvik. Foto: Jenny Kivistö.
Fastigheten var sedan länge känd för att vara ett område där träindustrin verkat under lång tid. Flis och virke hade deponerats ned till 4 meter under markytan. Vid syrefria förhållanden i marken hade det organiska materialet (flisen) brutits ned och bildat metangas. Metangas kan vid tillräckligt hög koncentration (över 5%) och flöde i marken innebära en risk att vistas i byggnader på området.
Sweco kopplades in och utförde en riskklassning av området enligt modifierad Wilson-Card klassificering (se referenser nedan). Halter upp till 50 % metan påträffades och metangasflöden upp till 300 liter/timme uppskattades finnas i marken. Det visade sig att området låg i högsta riskklass och att byggnation inte är lämplig på marken. Gasrisken måste först minskas eller byggnation ske minst 1 meter ovan mark för att möjliggöra fri ventilation av gasen. Dessutom krävs byggnadstekniska åtgärder.
Hur kommunen, som numera äger marken, ska gå vidare i frågan är ännu inte beslutat. Fortsättning följer…
Referenser
CIRIA C659/C665 – Assessing risks posed by hazardous ground gases to buildings, London 2006
CIRIA R131 – The measurement of methane and other gases from the ground, London, 2005
NHBC, Guidance on Evaluation of Development Proposals on sites where methane and carbon dioxide are present. National House-Building Council, RSK Group, Report ed 4, March 2007.