Smarta städer

Den smarta staden är en stad med öppna sinnen. Med sensorer kan den se, höra, känna, lukta och smaka sig till digital information som bidrar till ett mer omtänksamt, effektivt, tryggt och hållbart samhälle.

Framtidens stad år 2050

24 april 2016

Att sia om framtidens stad år 2050 är inte lätt, men härom veckan fick jag precis den uppgiften. 2050 är idag 34 år bort – och om vi tittar 34 år tillbaka i tiden så hamnar vi på 1982. För er som inte var födda så tidigt som 1982 så kan en titt på filmtrilogin ”Tillbaka till framtiden” illustrera vad som hänt sedan dess och hur svårt det är att ha rätt om framtiden. I filmen får huvudpersonen Marty möjlighet att åka 30 år in i framtiden – från 21 oktober 1985 till 21 oktober 2015. Det som möter honom år 2015 är manusförfattarnas, visserligen Hollywood-anpassade, funderingar om vad som borde skett under 30 år av teknikutveckling. Och nej, vi har inga flygande bilar eller skateboards idag, men när det gäller att t.ex. få bränsle till bilarna från sopor, smarta kläder (wearables) och VR-glasögon, där har vi kommit en bit på väg. Men den största missen som i mina ögon gjordes i filmen, det var att trots all ny teknik som visas och möjligheten till videosamtal, så sker alla telefonsamtal från fasta platser, såsom telefonautomater och via tv-skärmar, snarare än en handhållen enhet, d.v.s. vår smart phone.

Det jag vill visa med exemplet ovan är – att även om vi idag har en idé om vart tekniken är på väg – så har det historiskt skett, och kommer i framtiden att ske – ett antal tekniksprång. Med tekniksprång menar jag det som på engelska kallas disruptive technologies och som innebär att det kommer teknik som kommer påverka oss och våra beteenden på ett sätt som är svårt att förutse. Se bara på hur våra smarta telefoner har påverkat vår vardag och hur vi agerar idag utifrån att vi alltid har information om staden, kontakten med våra vänner och våra affärsbekanta och hela vår kalender i vår ficka. Vi använder inte staden på samma sätt idag som vi gjort innan, och självklart kommer det påverka staden.

 Gbg2070

Bild från Sweco Architects

Så vad har hänt om 30 år?

All den teknik som finns tillgänglig kommer att påverka hur vi nyttjar staden på ett sätt som vi inte kan förutsäga Vi kommer ha tillgång till mycket information om staden och vi kommer ha metodiker för att fånga upp information, analysera och föreslå åtgärder. Därför kommer staden år 2050 vara tvungen att vara en flexibel stad. Idag är staden en relativt oförändrad scen. Stadsbyggnadsprocesser och infrastrukturprojekt tar tid, vi pratar om många år från planering till en ny väg är på plats. Vem kan säkerställa i framtidens städer att den vägen kommer behövas när den väl finns där? Detta kräver att vi snabbar upp våra processer, men också att vi bygger flexiblare miljöer, miljöer som kan nyttjas för mer än ett ändamål.

Men kör vi bil år 2050? Ja, det tror jag, men inte med bilar som de ser ut idag. Framtidens transporter kommer vara mer miljövänliga – elektrifierade och det kommer finnas individanpassad kollektivtrafik. Möjligheten för virtuella möten kommer vara större så behovet av att förflytta sig för att ta sig till arbetsplats eller kontor kommer minska. Städer som byggts med kontor i centrala delarna och förorter dit vi åker för att sova kommer vara föråldrade. Städer kommer inriktas på sociala möten snarare än att vara en arbetsplats.

portcity

Bild från Sweco Architects

Städer kommer att förtätas, men blir samtidigt också grönare. Vi kommer ha städer som fokuserar på produktion snarare än konsumtion – lokal matproduktion i städerna, lokal energiproduktion i städer och bostäder, där vi kommer ha möjlighet att spara energi och dela med oss till våra grannar. Vi kommer ha en delad ekonomi inte bara för prylar, boende och transporter utan också för energi. 

Vi kommer ha ett stadsrum som är fullt med information om staden. Förutom det fysiska kvarteret kommer det finnas digital information som du både kan välja – och säkert välja att inte – ta del av. Förstärkt verklighet (AR) kommer vara en del av vardagen. Vad som kommer projiceras och var är oklart. Husväggar med reklam anpassad efter vem just du är eller vägbeskrivningen till din mötesplats som projiceras direkt i dina smarta kontaktlinser – vem vet? Tapeter som projiceras på väggarna och enkelt kan bytas bort är enligt våra arkitekter bara tio år bort i tiden – så varför tro att husfasaderna inte kommer användas på andra sätt än idag?  

Redan idag har vi smarta kläder och det finns de som opererat in ett chip under huden. Den här tekniken kommer ge medborgare möjlighet att välja att interagera med staden på helt nya sätt. Dock bör självklart all teknik och all informationsinsamling och -spridning ske på ett sätt som sätter människan i centrum, där det finns en valfrihet i hur uppkopplad mot staden en person vill vara och det har säkerställts att det finns höga säkerhetskrav på hur information samlas in och hur den används.

Jag tror att bara fantasin kan sätta gränserna för hur vi föreställer oss framtidens stad. Men jag tror och hoppas att framtidens stad är en trygg och attraktiv plats för framtidens medborgare. En stad som använder tekniken för att skapa bättre levnadsvillkor för medborgarna, mer livskvalitet och flexibilitet och mer utrymme för sociala möten och en bra miljö att vistas i. Renare luft, renare vatten och mindre stressiga miljöer.

Författare
Jenny Carlstedt arbetar på Sweco med IT för samhällsutveckling och skriver gärna om utmaningarna med informationsflöden och behovet av digitalisering för våra framtida smarta samhällen.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.