FÖRFATTARE HUGO WORRINGS HÖGLUND
Under klimatkonferensen i Glasgow (COP 26) har de ständigt aktuella hållbarhetsfrågorna lyfts till en ny nivå i mediebevakningen, och förväntan på lösningar var stor. Att lösa klimatkrisen är inte lätt för då hade det redan varit gjort och trots att nya riktlinjer kommit på papper behöver det även ske i praktiken. För bygg-och fastighetssektorn handlar det främst om stål och betong som behöver minska när världen ska skära ner på sina koldioxidutsläpp. Reaktionen har varit att optimera användningen och göra framställningen grönare, men räcker den lösningen? Runt om i världen finns en mängd olika innovativa byggmaterial som kan vara en bidragande orsak till att byggsektorn blir mer grön och hållbar en idag, där ett axplock kommer att presenteras i följande blogginlägg, skrivet av Hugo Worrings Höglund.
Bygg och fastighetssektorn stod enligt boverkets siffror 2018 för utsläpp av cirka 11,8 miljoner koldioxidekvivalenter, vilket motsvarade 21 procent av Sveriges totala utsläppa av växthusgaser. I takt med att befolkningen runt om i världen växer är det omöjligt att helt sluta bygga, därför är bygg och fastighetssektorn stora nöt att knäcka hur det ska göras mer hållbart. Idéerna är många men jag kommer i den här texten att fokusera på ett par nya innovativa och relativt oprövade produkter idag som kanske kommer vara etablerade lösningar imorgon.
Först ut i inlägget är Ekoa® som från början försökte hitta alternativ till att ersätta framförallt komposit och trä i till en början gitarrer. Med ett resultat som gav bättre hållbarhet och estetiskt tilltalande ytskikt insåg man snabbt att man var något stort på spåren, ribban höjdes och man satsade på nya mål. I ett inslag från Rapport den 19/10 nämndes IKEA som ett exempel, och att i princip alla produkter som säljs där tillverkade av trä på sikt kan ersättas av Ekoa®. Men hur funkar det? Enligt leverantören har man lyckats ta fram ett trälikt material utan att använda träd. Med en styrka som är starkare än stål i relation till sin egen vikt – skulle det kunna ha en roll i bygg- och fastighetssektorns gröna omställning?
Vi fortsätter på spåret av odlingsbara byggmaterial med EcoCocon som består av ett träfiberlager på utsidan och halm som isolering. Med upp till 89 % bestående av halm är detta biobaserade byggmaterial en del av kampen mot klimatförändringarna. Panelen kommer i stora moduler redo för montering, vilket har potential att spara tid och därmed kostnader. Enligt leverantören har den även förmågan att absorbera ljud. I samarbete med ljudartisten Ariel Bustamente och Aalto-universitet i Esbo, Finland visade man Ecococons egenskaper genom att bygga en studio mitt i stadens kärna. Ljudisolerade egenskaper är inte bara fördelaktigt i byggandet av en studio utan även viktigt för den sociala hälsan, och med tanke på att allt fler har börjat spendera mer tid hemifrån på grund av covid-19-pandemin kan produkter som EcoCocon vara av ökande intresse.
Nu går vi till en produkt som finns på alla byggen och som också genererar mycket spill; reglar. Vi tittar på Wood Tube – patenterade pappersreglar. Wood Tubes reglar består varken av stål eller trä utan överbliven pappersmassa. Utifrån en livscykelanalys av Karlstad universitet har en pappersregel från Wood Tube 14 gånger mindre utsläpp av C02-ekvivalenter i jämförelse med det vanligaste alternativet stålreglar. Wood Tubes lösning gynnar inte bara miljö utan också arbetsmiljön för hantverkarna, då pappersmassa är lättare än stål minskar de tunga lyften och därmed arbetsmiljörelaterade skador för för den som arbetar med det. Kombinationen av social och miljömässig hållbarhet bridrar därmed till att Wood Tubes profil som ett alternativ att räkna med i bygg- och fastighetssektorns hållbarhetsomställning.
Från trä och den svenska skogen till plast och Kenya, Nairobi. Start-up företaget Gjenge Makers har funnit en lösning på hur man tar överbliven plast och omvandlar det till funktionella tegelstenar som ska vara starkare än motsvarigheten utav cement. Nairobi genererar uppskattningsvis 480 ton plast om dagen där knappt hälften återvinns, vilket påverkar levnadsmiljön för alla i staden där sopbergen växer sig allt större. Men som man säger ”One man’s trash is another man’s treasure”, för det överblivna material kan samlas in gratis eller skänks bort för att man inte kan hantera det till Gjenge Makers som tackar och tar emot. Att skapa lätta jobb samtidigt som man gör miljönytta genom att återbruka sopor och därtill göra det med en lönsamhet är en bedrift, allt i linje med ”tripple bottom line” gör Gjenge Makers och sina tegelstenar till en föregångare och förebild för alla som vill göra skillnad i världen.
Det pratas om svampstäder (sponge cities), men svamphus är en helt annan sak. Ett av de mer oortodoxa materialen är svampmycel som på senare år har seglat upp som ett 100-procentigt organiskt material. Genom att blanda svampmycelet tillsammans med organiskt avfall i en form kommer ett material fylla formen på cirka 5 dagar som senare torkas för att bli ett användbart material. Även om svampmycelet idag inte är särskilt brett använt och har i ärlighetens namn har väldigt lång tills det inträffar så finns det anledningar att följa dess utveckling. Förutom redan nämnda fördel att det är 100 % organiskt material har svampmycelet en signifikativt mindre beroende av fossila bränslen, och överblivet material från framställning är så pass ren att den kan bli odlingsbar jord. Svampmycelet kan inte ensam ska ses som lösningen för en bransch i förändring, men den stora nyttan kan ligga i attityden. För svampmycelet visat prov på innovationskraft och framför allt en attitydförändring hos en vanligtvis konservativ bransch viket i sin tur kan innebära att nya innovativa material lättare kan etableras i framtiden. Ett exempel som redan står är Hy-Fi Installation i New York, ett 13-våningarshus som byggdes 2013. Även NASA, som vill bygga på andra planeter tittar på en vidareutveckling. Titta på finfin video om vad det går ut på här.
Förutom byggmaterial, händer ju också en spännande utveckling inom solenergibranschen. Det har våra kollegor skrivit om – läs mer här.
Oavsett om COP 26 lyckas motsvara omvärldens förväntningar eller inte hindrar det inte dig att agera och göra skillnad, vare sig det är i vardagen eller på jobbet. De ovan nämnda materialen är på olika nivåer i hur nära marknaden det ligger likaså hur realistiska det är att faktiskt vara användbara eller inte. Syftet är därmed inte att artikeln ska fungera som en guide som du ska utgå ifrån utan snarare som inspiration som visar på enbart ett axplock av alla olika typer av alternativa och idag okonventionella lösningar som finns därute. Som tidigare nämnt är klimatkrisen inte lätt att lösa, därmed ska man inte för det ge upp och sluta försöka. Så hur kommer du ta dig an ditt nästa projekt? Kommer du vara den som ser möjligheterna eller problemen? Och vilka fler, spännande produkter och material vill du tipsa om?
