Energi

Omställningen till ett hållbart energisystem pågår runt om i världen och Swecos energiexperter arbetar i hela energiförsörjningskedjan. Med stor entusiasm handlar det till exempel om marknadsanalyser, scenarieutveckling, utredningar, utvärderingar, strategiska planer, drivmedel, energilager och power to gas.

Framtiden: Redan här?

5 februari 2016

Att efterfrågeflexibilitet är något som behövs är jag personligen övertygad om. Efterfrågeflexibilitet, bara för att göra det tydligt i detta sammanhang, är när energilast, dvs användning, anpassas av en eller annan anledning. Kan vara en teknisk anledning (typ att det inte finns energi), det kan vara en ekonomisk (typ att det är väldigt billigt eller väldigt, väldigt dyrt). Det kan gälla el, det kan gälla värme. Jag har skrivit om detta tidigare, men det är så att mycket av mitt arbete kretsar kring ämnet så jag hamnar gärna där.

För mig är att jobba på Sweco julafton nästa varje dag och januari har inte vart något undantag. Jag, som ni har förstått vid detta laget, gillar efterfrågeflexibilitet och januari har gått i efterfrågeflexibilitets tecken.

Det började med att de KIC KTH/UPC studenter jag jobbar med publicerade sina halvårsrapporter. Ämnena är bla Utklippan och Färöarna.

För Utklippan projekt fick vi ta del av två synnerligen intressanta rapporter där studenterna har jobbat hårt med att ta fram analyser på möjlig produktion och energianvändning samt idéer hur dessa kan mötas. Energilager är en del av det, efterfrågeflexibilitet är en annan. Nästa steg i detta projekt nu är ett möte i slutet av februari med alla möjliga intressenter på Utklippan (Kommunen, Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Turistnäringen, Ornitologerna mm, mfl) i regi av Statens fastighetsverk. Studenternas arbete under hösten skall presenteras och fokus under våren skall diskuteras. Det skall bli väldigt spännande att se om de som kommer på mötet blir lika exalterade som jag. Detta är ett intressant projekt.

Två grupper har jobbat med Färöarna som har typ det bästa vindläget i värden där öarna ligger ute i Atlanten. Det går dock inte att bara lita på vinden, problematiken är densamma som på Utklippan men i större skala. Det som är riktigt intressant med Färöarna är att de är kvar i den gamla modellen (ifrån det europeiska sätet att tänka) avseende elmarknad , dvs inte avreglerad (dvs det är fortfarande ett och samma energibolag som producerar, levererar och säljer elen). Samma modell, ”den gamla” har de i nord Amerika där det finns 1000-tals MW efterfrågeflexibilitet och där det på många ställen är ”något man bara gör”. Studenterna som jobbar med Färöarna caset skall under våren fundera på om modellerna går att kombinera. Dvs avreglering (och hur skall man då avreglera) och ändå en massa efterfrågeflexibilitet. Detta skall bli intressant och följa.

Nästa efterfrågediskussion hölls i Kiruna med kommunledningen. Det var ett bra tag sedan jag var i Kiruna och denna gång fick jag känna på vinterstaden Kiruna. Minus 28 när jag klev ur planet, minus 32 morgonen där på (och då går det äldre damer utan mössa och barhandade och pratar i mobiltelefon utomhus). Jag hade alla kläder jag hade i resväskan på mig (så den var lätt), men det var kallt i alla fall.

Kiruna är intressant. Staden skall verkligen flyttas. Det finns ett uttalat mål att de skall ha Sveriges billigaste fjärrvärme (fast det är riktigt kallt på vintern). Idag eldar de avfall, biobränsle, olja och el (i den ordningen som är den samma som kostnad för bränslet). Dvs avfallet är billigast (kostar inget), sedan kommer biobränsle och därefter olja och el (olja och el byter plats beroende på vad som är billigast för stunden). Därtill finns det en massa överskottsvärme ifrån gruvprocessen, lite används idag men inte så mycket.

I diskussionen blev det tydligt att det kunde vara ett problem på måndagsmorgnar när det var riktigt kallt. Ventilation och värme har gått på sparlåga under helgen utifrån energibesparings tänket och ”kickar” i när arbetsveckan börjar. När det är så kallt som det var under mitt besök ”går allt för fullt”, dvs det finns inget mer att tillgå. Skulle några distribuerade ackumulatortankar och efterfrågeflexibilitet kunna vara en del i lösningen? Dvs man värmer upp dessa tankar redan under söndagen lite sakta och ”tar” sedan hjälp av dem när arbetsveckan kickar igång.

Det intressanta är att det finns incitamentet att flytta även om inte allt går på fullt, för att ex flytta från bio till avfall gör bränslemixen billigare.

EF2
Efterfrågeflexibitet – ett exempel

Två veckor senare sitter jag i södra Västergötland och diskuterar efterfrågeflexibilitet med ett nätbolag som berättar att de under den kallaste dagen i januari i år var upp i 36,69 MW i effektuttag mot överliggande nät av abonnerade 37. Lite nördigt detta för er som inte jobbar med det. Med enklare ord så är 37 MW en avtalad gräns som det kostar mycket om man går över. Det hade inte behövts så många elvärmda villor med lite efterfrågeflexibilitet för att fixa lite mer marginal och därmed försäkra sig om att man inte åkte på ”böter” (vilket kan vara ett antal 100 000 kr).

Uppe på detta har jag igår (nu är det inte januari – men nästan), suttit på KPMGs kontor i Docklands i London (där en värd möter upp i dörren, de såg att jag var vilsen) och åker hiss med mej till rätt våning så att jag inte skall hamna fel). Detta har egentligen inte med saken att göra men jag kan inte låta bli att nämna det. Lika glad som jag var för att jag inte dök upp i kostym i Kiruna eller på nätbolaget i Västergötland, lika glad är jag för att jag bestämde mig för att ta kostym på detta möte – för annars hade jag varit än mer från landet. Åter till ämnet, efterfrågeflexibilitet. Männen jag träffade berättade att det i Storbritannien är ett problem precis efter att de populäraste tv-showerna slutar för då går, typ, 10 miljoner Britter och knäpper på tekokaren vilket orsakar en massiv spik i elnätet.

Jag googlade på vattenkokare och den första som dök upp hade en effekt på 2200w. Det blir typ 22 000 MW, dvs mer än hälften av effekten i det svenska västgötska nätbolaget – bara på tekokare. Nu bor det inte 10 miljoner människor där, men det är kul i tanken. Kan man utrusta tekokare med efterfrågeintelligens?

Tja, rubriken då, Framtiden redan här. Hur glad blir man inte när man får syn på något som detta: Åstön. Det är bara att gratulera e.on som har ett projekt på gång. ”Avancerad styr- och reglerteknik” borde betyda efterfrågeflexibilitet – behöver ni någon, detta är ett svårt att skriva om sig själv men så är det nog, nörd i ämnet så hör gärna av er.

Magnus Lindén
Författare
Magnus Lindén arbetar som seniorkonsult på Sweco i gruppen energimarknader och har mer än 19 år lång erfarenhet arbete med energisystemfrågor likväl som av den avreglerade nordiska el-marknaden.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.