Under den tragiska pandemitiden har vi trots allt fått en del positiva nya vanor, som att man inte alltid måste åka på en konferens – man kan ju koppla upp sig! Men just de globala klimatmötena i FN:s regi är nog värda att hållas fysiskt; det går bättre att förhandla fram en överenskommelse om man faktiskt ses. Dessutom är trycket av tusentals klimatengagerade på mötet och på Glasgows gator till hjälp för klimatet. Och det går att resa klimatsmart dit – här är flygfria förslag från Sverige!
Vi utgår för enkelhets skull från att du vill vara på plats den 1 november när klimatmötet börjar, men förslagen funkar lika bra om du vill komma dit i början av vecka två när de tekniska processerna övergår i mer politiskt ledda förhandlingar. Kanske vill du hellre komma dit första helgen, då det är klimatdemonstration, miljörörelsens traditionella fest och lite paus i förhandlingarna? Då bör du gå in på bahn.com och kolla!
Ta nattåget den 29 oktober från Stockholm 23.09 till Malmö och vidare till Köpenhamn. Där hinner du käka frukost innan Hamburg-tåget går 07.26. Du är framme 12.04, hinner äta lunch i lugn och ro innan du fortsätter mot Rotterdam, med snabba byten i Osnabrück och Amersfoort. Käka middag i Rotterdam innan du beger dig till P&O Ferries-terminalen, 20.30 går färjan till Hull, där den är framme 07.30. Det går också att ta färjan till Harwich, det är vad Bahn.com föreslår, men då har du en mycket längre och stökigare tågresa kvar. I Hull tar du Transpennine Express 09.08 – tidigare om du hinner, de går ofta! Där byter du till CrossCountry-tåget mot Edinburgh, går 10.08 och är framme 13.02 i Waverley där det 13.15 går ett tåg till Glasgow som tar knappt en timma.
En annan rutt, som inte kräver färja och därmed är klimatsmartare, är via Eurotunneln under kanalen. Vi utgår från Malmö, som vi lämnar lördag den 30:e på eftermiddagen, 14:33. Efter ett kort stopp i Köpenhamn tar vi 15:26 till Hamburg Hbf, där vi ankommer 20.02, äter på stationen för att ta 20:46 till Köln. Vi kommer fram först ett på natten. så vi bor över på ett av de billiga hotellen nära stationen, tar 07:42 till Bryssel där vi har en hel dag att strosa runt, fika och kanske jobba lite innan Eurostar går prick klockan fyra till London. Tack vare tidsskillnaden hinner vi lätt med 17.28 från London Euston som är framme 22.05 i Glasgow Central
Och så den obligatoriska frågan: Går inte dessa tåg bara på kol ändå? Låt oss gå igenom land för land vad som gäller!
Sverige: Resan går med SJ hela vägen, med 100 % Bra Miljöval El från enbart förnybara källor, främst vattenkraft och vindkraft. Det gör resan praktiskt taget utsläppsfri – klimatpåverkan motsvarar bara några meter i en genomsnittlig fossilbil eller med flyg. Den som åker en del av sträckan med MTR eller Snälltåget får ungefär samma resultat eftersom de också använder 100 % Bra Miljöval El.
I Danmark är det DSB som gäller; de har monopol på alla sträckor inklusive Köpenhamns pendeltåg. Köpenhamn-Hamburg är en nyckelsträcka för den som vill ut i Europa, och tyvärr går den på fossil diesel trots att tåget åker rakt under ledningar som andra tåg använder. Från 2023 kör DSB på el till Hamburg, tågen är redan beställda – glädjande även om det ju inte förändrar klimatkalkylen idag. 2027 ska tunneln under Fehmarn Bält öppnas och 2030 ska DSB vara klimatneutralt.
DSB anger ett snitt på 23 g Co2/km och passagerare för IC3-tågen som används till Hamburg, nästan 50% lägre än snittet för alla deras InterCity-tåg (37 g CO2/km), beroende på god beläggning och lägre förbrukning när sträckan är längre och stoppen färre.
I Tyskland reser man med Deutsche Bahn som har Europas längsta räls med 39 000 km. Sedan våren 2018 drivs alla deras ICE, IC och EC tåg med 100 % förnybar energi inom Tyskland, vilket gör DB till Tysklands största användare av förnybar energi. Totalt använder DB, som också har bl.a. godståg och ansvaret för stationerna, ungefär 10 TWh energi varav 57 % förnybar. Merparten är vattenkraft men DB har också bl.a. femårskontrakt på 25 MW offshore vindkraft från Nordsjön. De återstående 43% fördelar sig på 18% stenkol, 9 % kärnkraft, 7 % brunkol och 8 % naturgas – men den som åker medel- eller långdistanståg åker alltså förnybart.
2050 ska DB vara 100% klimatneutralt, till 2030 80%, och 2025 ska 70% av järnvägsnätet vara elektrifierat. För den som tar tåget genom Tyskland är dock i princip hela nätet elektrifierat, undantaget är om man kommer med färja från Trelleborg eller Ystad; då är första sträckan ofta på diesel. DB:s 15 största tågstationer drivs med 100% förnybar energi, bl.a. flera stationer i Berlin, huvudstationerna i Hamburg, Hannover, Düsseldorf, Köln, Frankfurt (Main), Nürnberg och Stuttgart, samt två stationer i München. Också många av DB:s verkstäder och vissa lager värms förnybart. Sedan 1997 har DB öppnat för investerare som vill sätta upp egna solceller på stationernas tak, i nuläget 290 000 kvadratmeter med totalt 20 MWh solel som matas till nätet. Se DB:s154 gröna åtgärder i ”Detta är grönt” .
I Nederländerna är järnvägsnätet grönt. Statliga NS är först i världen att driva sina tåg på el från 100% vindkraft. NS förbrukar 1,2 TWh el per år, vilket motsvarar 1% av Nederländernas elförbrukning, eller den totala elförbrukningen för alla hushåll i Amsterdam. Hälften av den gröna elen kommer från Nederländerna och den andra hälften importeras från Sverige, Finland och Belgien. Om tåget måste ersättas med buss, drivs bussarna med HVO tillverkad av använd frityrolja och industrifetter. NS stationer värms upp med värmeväxlare, grön gas och grön el.
Storbritanniens järnvägsnät håller på att moderniseras, för att vara helt grönt och framtidssäkrat år 2040. 42% av järnvägsnätet är elektrifierat, med en snabb ökning och fokus på sträckor med mycket trafik. I Skottland är 76% av järnvägstrafiken eldriven, räknat på antalet personkilometer. När huvudsträckan Glasgow-Edinburgh elektrifierades och i samma veva fick moderna, effektiva tåg, minskade klimatpåverkan med 60% för sträckan. I Skottland är elen till 97% förnybar, huvudsakligen från vindkraft och vattenkraft, i Storbritannien som helhet är andelen förnybar el nu cirka 30%, cirka 20% kommer från kärnkraft och resten är fossil, huvudsakligen naturgas.
Scotrail ingår också i skotska regeringens mål om att minska klimatpåverkan med 75% till 2030 jämfört med 1990, och nå klimatneutralitet 2045. I samband med COP26 ska Scotrails första vätgaståg invigas; det ses som ett alternativ till att elektrifiera sträckor med relativt litet passagerarunderlag.
Tar man tåget hela vägen från Sverige till Glasgow, bör klimatpåverkan av själva resan hamna ungefär på 10 kilo koldioxid – klimatpåverkan från mat och dryck under resan kan lätt bli ungefär lika stor. Att segla till Glasgow har nog både större synlighet och än lägre klimatpåverkan – men mitt motto är att göra vad andra också kan göra, och hit hör definitivt att ta tåget!
Mattias
