Agera nu! Swecos hållbarhetsblogg

"Nu är det dags för verkstad! Om vi ska lyckas bromsa klimatförändringen måste vi tillsammans agera - nu!” Det säger Swecos hållbarhetschef Mattias Goldmann. Ta del av Mattias analyser, tips och funderingar när det gäller hållbarhet.

Fit for 55 – EU-kommissionens klimatpaket i tio punkter

15 juli 2021

EU ska bli klimatneutralt år 2050 och minska klimatpåverkan med 55 procent till år 2030 jämfört med år 1990. För att nå detta har EU-kommissionen nu lanserat ett stort paket, ”Fit for 55”. Andra får kritisera det för att vara otillräckligt, för långtgående, för detaljerat, för vagt… Här fokuserar vi på det viktigaste i innehållet, i en behändig tiopunktslista! Nederst: Vad händer härnäst?

1) Klimattullar
I takt med att EU:s industri får allt högre kostnader för sin klimatpåverkan, genom utsläppshandeln ETS, ökar också risken att utomeuropeiska aktörer får en konkurrensfördel. Därför vill kommissionen införa klimattullar, carbon border adjustment tariffs, CBAM, stegvis från år 2023 och fullt ut infört år 2026 – samma år som gratistilldelningen av utsläppsrätter ska fasas ut. Länder med liknande eller högre klimatrelaterade skatter och avgifter berörs inte, och de minst utvecklade länderna föreslås få undantag. Till en början ingår stål, järn, cement, aluminium, gödningsmedel och el.

2) Skärpt utsläppshandel
EU:s utsläppshandelssystem ETS skärps, med en utfasning av gratistilldelningen till 2026 och en påskyndad minskning av tilldelningen. Dessutom ska sjöfarten in och flyget få skärpta villkor. Innovationsfonden får ökade medel, för att påskynda omställningen i industrin. Presenteras i detalj under torsdagen, texten uppdateras därefter.

3) Social hållbarhet
En särskild Social Climate Fund skapas för att kompensera för omställningens sociala konsekvenser för utsatta hushåll, småföretag och transportanvändare. 25% av EU:s intäkter från utsläppshandeln från drivmedel och byggsektorn går hit, med lika mycket medel från medlemsstaterna, totalt drygt 140 miljarder från år 2025.

4) Effektivisering
Energieffektiviseringsdirektivet får ett skärpt bindande årligt mål för minskad energianvändning på EU-nivå, med näranog en fördubblad takt jämfört med idag. Medlemsstaterna guidas i hur de ska bidra. Offentlig sektor åläggs att renovera 3% av sina byggnader per år, med fokus på att minska energiförbrukning och -kostnader.

5) Fossilbilsförbud
Nya bilars utsläpp ska, jämfört med år 2021, minska med 55% till 2030 och 100% till 2035, alltså enbart nollutsläppsfordon eller annorlunda uttryckt: Ett fossilbilsförbud. El- och vätgasbilar räknas som nollutsläpp, och EU ställer begynnande krav på well-to-wheel även för elen. 2050 ska hela vägtransportsektorn vara utsläppsfri.

6) Laddinfrastrukturskrav
Den uppdaterade Alternative Fuels Infrastructure Regulation ålägger medlemsländerna att bygga ut laddinfrastrukturen i takt med försäljningen av elbilar, med laddplatser var 60:e kilometer för el och var 150:e km för vätgas, längs det större vägnätet.

7) Mer förnybart
Förnybarhetsdirektivet RED2 skärps med målet 40% förnybar energi 2030, mot 32% i det nuvarande klimatmålet och 20% som var målet för år 2020. Varje medlemsland får separata mål, och sektorsvisa mål tas fram för transportsektorn, uppvärmning och kylning, byggnader och industri. Hållbarhetskraven för bioenergy skärps, bl.a. med krav på medlemsländer att skydda större kolsänkor, undvika kalhyggen och inrätta klimatplaner för skogsbruk över 13 hektar. Presenteras i detalj fredag, texten uppdateras därefter.

8) Energiskatt
EU:s Energy Taxation Directive antogs 2003, med mängder med undantag jämfört med kommissionens förslag, och uppdateringen 2018 gick om intet. Nu föreslås en ny energibeskattning utifrån energiinnehåll och klimatpåverkan, med en EU-gemensam minimibeskattning. Den ska differentieras för motorbränslen, uppvärmningsbränslen och el, och införas över tio år med start 2023. Först ut är drivmedel för flyg och sjöfart.

9) Utsläppskrav på flyget och sjöfarten
ReFuelEU Aviation Initiative ställer krav på leverantörer av flygbränsle att år 2030 nå 5% klimatreduktion och 50% reduktion år 2050, med syntetiska drivmedel, vätgas och biodrivmedel. FuelEU Maritime Initiative ställer liknande krav på sjöfarten.

10) Utsläppshandel för drivmedel & fastighetsektorn
Ett separat utsläppshandelssystem skapas för transportsektorns drivmedel och byggsektorn, så att även de omfattas av stegvist ökande krav på minskade utsläpp och i hela EU får ett tydligt koldioxidpris.

Vad händer nu?
Kommissionens många förslag – se hela listan nedan – är av olika slag, varav en del – liksom taxonomin – är delegerade akter med begränsat inflytande för parlamentet och medlemsstaterna. Något är också direktverkande akter, men det allra mesta ska förhandlas mellan kommissionen, parlamentet och ministerrådet. Generellt sett kan parlamentet förväntas vilja skärpa en del av åtagandena och t.ex. vilja ha mer av bindande mål per medlemsstat, medan ministerrådet kan väntas vilja försvara medlemsstaternas egen beskattningsrätt och delar av EU vilja se större åtgärder för att skydda socialt utsatta grupper och hela länder från konsekvenserna av omställningen. Näringslivsgrenar kommer att kritisera hela paket likaväl som enskilda delar, t.ex. är svensk biobränslesektor skarpt kritisk till begränsningen av vilka skogsrester som får användas för biodrivmedel. Övriga världen kommer att kritiskt granska klimattullarna utifrån ett handelshinder- och diskrimineringsperspektiv.

En sektor som inte förväntas vara särskilt kritisk är bilindustrin; försäljningsstoppet 2035 är senare än vad t.ex. Volvo, Ford och Volkswagen själva utlovat och de kan bli en pådrivande kraft för snabbare förändring. Och en sak som inte är uppe för diskussion är själva målet: Klimatneutralt 2050 med 55% utsläppsminsking 1990-2030 är redan fastslaget i EU:s klimatlag.

Kommissionen hade inte från början tänkt släppa så många delar samtidigt, men paradoxalt nog kan det betyda att förhandlingarna underlättas – ett givande och tagande underlättas. Det är ändå långa och svåra förhandlingar som väntar, räkna inte med att sista klubbslaget faller före 2023, om ens då. Kampen mot klockan i klimatfrågan fortsätter.

Vad ingår?
– Revision of the EU Emission Trading System (EU ETS), including revision of the EU ETS Directive concerning aviation, maritime and CORSIA
– Revision of the Regulation on the inclusion of greenhouse gas emissions and removals from land use, land use change and forestry (LULUCF)
– Effort Sharing Regulation
– Amendment of the Renewable Energy Directive to implement the ambition of the new 2030 climate target
– Amendment of the Energy Efficiency Directive to implement the ambition of the new 2030 climate target
– ReFuelEU Aviation – sustainable aviation fuels
– FuelEU Maritime – green European maritime space
– Revision of the Directive on the deployment of alternative fuels infrastructure
– Amendment of the Regulation setting CO2 emission standards for cars and vans
– Carbon Border Adjustment Mechanism
– Revision of the Energy Tax Directive

Mattias Goldmann

Mattias Goldmann
Författare
Dubbad till riddare för sitt klimatarbete av franska regeringen. Utsedd till Mäktigast i Hållbarhetssverige. Runner-up i Årets Opinionsbildare. Ansvarig för kampanjen som vann Årets Lobbyist. Årets Framtidspolitiker. Tidigare vd för tankesmedjan Fores, nu Chief Sustainability Officer på Sweco Sverige.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.