Energi

Omställningen till ett hållbart energisystem pågår runt om i världen och Swecos energiexperter arbetar i hela energiförsörjningskedjan. Med stor entusiasm handlar det till exempel om marknadsanalyser, scenarieutveckling, utredningar, utvärderingar, strategiska planer, drivmedel, energilager och power to gas

Inför valet – Varför valde tre partier bort energiöverenskommelsen?

13 juni 2018

I juni 2016 slöts energiöverenskommelsen, en överenskommelse som just nu ligger till grund för Sveriges energipolitik. Fem av de svenska partierna enades i överenskommelsen men tre av partierna valde att ställa sig utanför det blocköverskridande samarbetet. Hur kommer det sig att V, L och SD står utanför?

Energiöverenskommelsen som slöts sätter ramarna för det energipolitiska arbetet i Sverige inom framförallt el och elproduktion, med mål om förnybar elproduktion och netto noll koldioxidutsläpp. Överenskommelsen menar att elproduktion från förnybara energikällor ska stimuleras, men att målet inte innebär ett slutdatum för kärnkraft. I huvuddrag bygger överenskommelsen på följande punkter:

  • Mål om 100 % förnybar elproduktion år 2040
  • Mål om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp år 2045
  • Avvecklingslagen om kärnkraft kommer inte att återinföras.
  • Tillstånd kan ges för att successivt ersätta nuvarande kärnkraftsreaktorer
  • Reglerna för omprövning av vattenverksamheter ska förenklas
  • Statligt stöd för kärnkraft i form av subventioner kommer ej införas
  • Fastighetsskatten på vattenkraftverk sänks
  • Elcertifikatssystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030
  • Ett särskilt energieffektiviseringsprogram för den elintensiva svenska industrin, motsvarande PFE, bör införas
  • Överföringskapaciteten inom Sverige ska öka

Förhandlare från samtliga riksdagspartier bjöds in till den så kallade energikommissionen, vars uppdrag var att besluta om energikommissionen. Vilka politiska drivkrafter var det som gjorde att V, L och SD valde att slutligen inte ställa sig bakom någon överenskommelse?

Vänsterpartiet:

Anledningen till varför Västerpartiet inte ställer sig bakom energiöverenskommelsen beror framförallt på kärnkraftsfrågan och den öppning för tolkning som överenskommelsen lämnar. Den slutliga kompromissen sätter inget stoppdatum för kärnkraft, vilket Västerpartiet menar är beklagligt och gör att man inte kan ställa sig bakom överenskommelsen.

En annan faktor som påverkade Västerpartiets beslut att lämna förhandlingarna var den pågående budgetdiskussionen som Vänsterpartiet hade med regeringen vid tillfället för energiöverenskommelsen. Överenskommelsen beslutade om sänkt effektskatt på kärnkraft, vilket påverkade budgetutfallet under rådande förhandling. Västerpartiet menade att detta var ett sätt för regeringen att gå runt rådande förhandling. Den slopade effektskatten ger ett minus på flera miljarder kronor i statskassan och finansieras med höjd allmän energiskatt. Den sänkta effektskatten på kärnkraft, med både påverkan på budget och som främjar kärnkraftsproduktion, blev avgörande för varför Västerpartiet valde att inte sluta upp bakom kompromissen med de andra partierna.

Liberalerna:

En vecka innan energiöverenskommelsen presenterades lämnade Liberalerna samtalen i energiöverenskommelsen. Anledningen var de subventioner som diskuterades för vindkraft och solkraft ansågs vara för stora. Liberalerna ser sig själva som marknadsliberaler och menade att energimarknaden är för hårt styrd av politiska beslut och att ytterligare subventioner till förnybara energislag sätter marknaden ur balans. De övriga allianspartierna hade enats om att ställa sig bakom en förlängning av elcertifikatsystemet, något som Liberalerna inte kunde ställa sig bakom.

Liberalerna är traditionellt stora kärnkraftsförespråkare och på sin hemsida menar man att det huvudsakliga målet ska vara en fossilfri elproduktion för att få ner koldioxidutsläppen. Liberalerna har även hotat med att de vill försöka riva upp den slutna överenskommelsen.

Sverigedemokraterna:

Sverigedemokraterna hoppade tidigt av förhandlingarna i energikommissionen.

Sverigedemokraternas huvudsakliga invändning är att energiöverenskommelsen ställer mål om att elproduktionen ska vara förnyelsebar mot att den ska vara fossilfri. Man skriver i sin reservation att energikommissionens förslag om robusthet, leveranssäkerhet och låg miljöpåverkan, är svår att förena med ett förnybart energisystem. Sverigedemokraterna tar således ställning för och har en positiv syn på elproduktion från kärnkraft i Sverige. Man skriver på sin hemsida att avveckling av den svenska kärnkraften utgör ett direkt hot mot den svenska basindustrin och ekonomi.

Sverigedemokraterna påtalar ofta vikten av att en nation har kontroll över sin energiförsörjning och förespråkar hög självförsörjningsgrad. Att behålla Vattenfall i statlig ägo och att ha en trygg jämn elproduktion från kärnkraft går därför hand i hand. Argumenten som används är ofta att säkra bra villkor för svensk industri och låga elpriser för konsumenterna, snarare än satsningar på förnybar energi.

Om inte energiöverenskommelsen – vilka energipolitiska mål?

V: 100 % förnybar energi 2040 (som energiöverenskommelsen)

L: 100 % fossilfri elproduktion

SD: 100 % fossilfri elproduktion

Olika skäl för olika partier, men kärnkraften hade en avgörande roll

Argumenten varför de tre partierna valde att inte gå med i energiöverenskommelsen, skiljer sig en hel del och har olika karaktär. Den bakomliggande frågeställningen kan dock enkelt härledas till inställningen till kärnkraft. Västerpartiet har ett starkt ställningstagande mot kärnkraft, medan Liberalerna och Sverigedemokraterna har en positiv inställning till kärnkraft. Partierna inom överenskommelsen är dock långt ifrån helt överens, utan ligger i spektrumet där emellan, med relativt starka åsikter åt båda hållen. Det blev partierna på ytterkanten av frågan som fick ge vika för att en kompromiss skulle vara möjlig. Kärnkraften har länge varit en skiljelinje i svensk politik och diskussionen slutar inte vid överenskommelsen, även om den har stillat debatten för ett tag.

Även om kärnkraftsfrågan är den tydligaste slutsatsen att dra varför partierna inte ställer sig bakom överenskommelsen, finns det ytterligare ideologiska inriktningar som gör sig påminda även i energipolitiken och som ligger bakom de tre partiernas ställningstaganden:

  • Västerpartiet har svårt att tolerera att stora energiproducenter ges sänkt skatt, på bekostnad av allmänheten och höjd energiskatt för kollektivet
  • Liberalerna argumenterar utifrån marknadsekonomi och att politiken inte ska styra vilka energislag som blir konkurrenskraftiga och subventioner blir marknadsstörande
  • Sverigedemokraterna, som prioriterar nationell leveranssäkerhet och den inhemska industrins villkor, ställer sig kritiska till en ambitiös klimatpolitik där Sverige ska bli ett föregångsland för utsläppssnål teknik och menar att detta sker på bekostnad av konkurrenskraften.

Källor:

Energiöverenskommelsen, Regeringskansliet, 2016-06-10

TT, Klarttecken för ny kärnkraft, 2016-06-10

https://www.liberalerna.se/politik/fornybar-energi/

https://www.liberalerna.se/nyheter/en-kostsam-overenskommelse-utan-klimatnytta/

Reservation Energiöverenskommelsen, Sverigedemokraterna, https://sd.se/wp-content/uploads/2017/01/reservation_energi.pdf, (hämtad: 2018-06-13)

 

Författare
Emma Wiesner är energimarknadsanalytiker på avdelningen för strategi och energimarknader samt trainee i Swecos traineeprogram 2017-2018. Kontakt: emma.wiesner@sweco.se

Kommentarer

Kommentarer är stängd.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.