Går det att som privatperson minska sitt avfall? Cirka 460 kg avfall slänger vi varje år i Sverige per person. Mängden ökar något varje år men kommunerna strävar efter att minska det avfall som uppstår. Det bästa sättet att minska på avfallsmängderna enligt EU:s avfallshierarki är att inte ens låta avfallet uppstå. Men som privatperson är det en utmaning. Varje gång vi handlar får vi med oss mjölkpaket, inplastad pasta, konserverade tomater eller schampo i plastflaskor hem. Förpackningar som vi sedan slänger (förhoppningsvis sorterat i olika avfallsfraktioner (t.ex. plast, kartong, metall)). Varje tysk slänger cirka 250 kg avfall per år i form av förpackningar (enligt Wirtchafts Woche) och förmodligen är det samma mängd förpackningar som varje svensk slänger per år. Att inte släpa med sig förpackningar hem från affären skulle därmed drastiskt minska avfallsmängderna i samhället. Det skulle även minska nedskräpningen men det är en sån stor fråga så den får inte plats i det här blogginlägget.
Samtidigt som vi brottas med utmaningen att minska vårt avfall så har den här bilden snurrat omkring i sociala medier den senaste veckan.
Förskalade clementiner. En kvinna kommenterade bilden med ” If only nature would find a way to cover these oranges so we didn’t need to waste so much plastic on them.” Tydligen har Whole Foods, som lanserade produkten, på grund av kritiken dragit tillbaka den. Men söker man på ”pre peeled” på Google dyker en rad andra produkter upp; bananer, vitlöksklyftor, ägg och potatis, alla väl förpackade i plast. Det är inte så konstigt att avfallsmängderna ökar…
Livsmedelsaffären ”Original Unverpackt” i Berlin säljer sedan något år tillbaka sina varor i lösvikt. För att handla får man ta med sig egna burkar eller påsar som man fyller upp i affären med de varor man vill handla. Jag stötte på konceptet för några år sedan i en crowdfunding-kampanj . På ett snyggt sätt presenterade de sin affärsidé, starkt kopplat till sin vision om en förpackningsfri affär, och fick in 115 000 Euro, mer än de hade frågat efter.
Nu har affären varit öppen i ett år och tydligen ligger konceptet rätt i tiden. Affären har fått stor uppmärksamhet i medier över hela världen (se lista på artiklar längst ner). I flera veckor strömmade turister, berlinare och nyfikna till affären, många bara för att titta på hur det fungerade. 60 procent av kunderna är numera stamkunder. I affären säljer de allt från frukt, kryddor och pasta till olivolja, diskmedel och deodorant. Man kan köpa behållare i affären men många tar med sig sina egna. ”En kvinna fyller alltid sin müsli i tomma Jack-Daniels-flaskor och för pastan använder många gamla Pringles-chipsburkar. En man tog nyligen med sig nötterna hem i sin mössa och en annan svepte in dem i sin tröja.” Affärerna går tydligen ganska bra och har genererat en liten vinst under året. (källa Berliner Zeitung)
Konceptet har dock stött på kritik. Kanske är vi konsumenter för lata för att själva fylla på de produkter vi vill köpa i förpackningar. Och orkar vi ens släpa med oss tomburkar till affären? Hur intresserade är producenter att sälja sina produkter i en affär där de inte kan marknadsföra dem genom snygga förpackningar? Som småskalig leverantör av till exempel marmelad är det viktigt att kunna presentera sin marmelad i snygga förpackningar med designade etiketter. (källa Wirtschafts Woche)
En affär utan förpackningar är ett väldigt intressant inlägg i diskussionen om avfallsminskning. Vissa produkter måste dock ha någon form av förpackning, hänsyn måste kanske tas till hygien eller risken att produkten skadas vid transport eller försäljning. Att dra ner på förpackningarna i ledet affär-konsument tilltalar dock många som vill minska sin avfallsmängd.
I Sverige finns det bland annat exempel på lösviktsförsäljning av livsmedel i form av affärer som har börjat sälja mjölk i automater. Kunderna får fylla upp den mjölk de vill köpa i egna flaskor. Den aspekt som lyfts fram är dock att man gynnar lokalproducerad mjölk och möjliggör ett högre literpris till producenterna. Förpackningsaspekterna lyfts inte alls fram i media.
Så kanske finns det en kulturell dimension. Kanske fungerar koncept med förpackningsfria affärer bättre i Tyskland än i Sverige, där det finns en högre medvetenhet om avfall och där de allra flesta har egna påsar med sig till affärerna när de handlar. Hur lång tid tar det innan vi får se en liknande affär i Sverige?
Källor för texten samt mer information hittar ni i följande länkar:
Frankfurter Allegemeine Zeitung (tyska)
Wirtschafts Woche 1 och 2 (tyska)
Spiegel Online (tyska)
Berliner Zeitung (tyska)
The Guardian (engelska)
Stil in Berlin (engelska)
Huffington Post (video) (engelska)
Foodbev Media (engelska)
Göteborgs-Posten (svenska)