Energi

Omställningen till ett hållbart energisystem pågår runt om i världen och Swecos energiexperter arbetar i hela energiförsörjningskedjan. Med stor entusiasm handlar det till exempel om marknadsanalyser, scenarieutveckling, utredningar, utvärderingar, strategiska planer, drivmedel, energilager och power to gas.

Elnätsregleringen Del 1: Förvaltningsrättens dom

15 december 2016

Igår kom Förvaltningsrätten i Linköping med domen om intäktsramar för elnätsföretagen som ger företagen rätt till en real kalkylränta före skatt på 5,85%, vilket kan jämföras med 4,56% som Energimarknadsinspektionen (Ei) anser är rätt nivå. Redan Idag på morgonen meddelade energiministern Ibrahim Baylan att regeringen kommer att ge Ei i uppdrag att komma med ett nytt förslag på hur elnätsregleringen kan förändras. Det innebär att det ser ut som att traditionen att förändra reglermodellen inför varje tillsynsperiod ser ut att fortsätta.

Elnätsföretagen har överklagat Ei:s beslut avseende vilken kalkylränta (WACC) som används vid fastställande av intäktsramen. Figuren nedan visar hur kalkylräntan byggts upp med de olika parametervärden som använts av Ei respektive som legat till grund för Förvaltningsrättens dom.

Domen ger företagen rätt på ett par viktiga punkter. Den viktigaste punkten är fastställande av riskfri ränta. Ei hade baserat den riskfria räntan på Konjunkturinstitutets prognos för den 10-åriga statsobligationen för innevarande fyraåriga tillsynsperiod (2016-2019). Ei menar att det är vedertagen marknadspraxis och rimligt utifrån den finansiella verklighet som elnätsföretag verkar i. Bolagen å sin sida hävdade att den riskfria räntan bör motsvara investeringshorisonten. Mot den bakgrunden bör en löptidspremie läggas till, dvs en kompensation för risk som investerare kan förknippa med längre löptiden. Domstolen går i huvudsak på bolagens linje och fastställer den riskfria räntan till 4,01% istället för det av Ei beslutade 2,8%

Den andra viktiga punkten där bolagen delvis fått rätt avser särskild riskpremie, dvs. en premie för specifika risker kopplade till bolaget eller branschen som inte fångas i den generella marknadsrisken. Ei menar att det inte bör finnas någon sådan särskild riskpremie, utan att riskerna bör återspeglas i den generella marknadsrisken. Bolagen hänvisar bl.a. till illikviditetspremie (dvs att tillgångarna inte lätt kan säljas) och småbolagspremie och krävde 1% särskild riskpremie. Domstolen pekar på tidigare domar från Kammarrätten där den regulatoriska risken tagits upp som en särskild risk och fastställer den särskilda riskpremien till 0,5%. Vad gäller riskpremien var domstolen inte enig.

Utöver dessa förändringar finns några mindre justeringar, samt att marknadsriskpremien justeras baserat på den förändrade tidshorisonten för den riskfria räntan.

Ei har redan meddelat att man kommer att överklaga domen så sista ordet är inte sagt. Det verkar dock som att sannolikheten att domen i huvudsak står sig är nog ganska hög, vilket kanske också har bidragit till att regeringen ger Ei i uppdrag att se över regleringen.

Jämförelse kalkylränta - Ei och Förvaltningsrättens dom
Jämförelse kalkylränta – Ei och Förvaltningsrättens dom

 

 

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.