Inom BIM (Building Information Modeling) är objekt ett centralt begrepp. BIM-objekt är en digital representation av produkter som används vid produktion av exempelvis en byggnad. Tanken är att BIM-objekten ska innehålla den information som behövs för att beställa eller producera det verkliga objektet. Denna information kan vara tillverkare, modell, fysiska egenskaper med mera.
Den enklaste typen av BIM-objekt är sådana som är statiska. Ett exempel skulle kunna vara en stol gjord av en viss tillverkare och är av en viss modell. Produkten har exakt ett utförande och produceras bara på ett sätt. Ett sådant objekt behöver man bara modellera en gång och sedan kan man återanvända det i alla BIM-modeller.
Mer avancerade BIM-objekt är sådana som representerar produkter som kan anpassas efter behov. Vid ett mindre antal variationer kan man tänka sig att varje variation av produkten modelleras manuellt men vad händer om det gäller en produkt där varje tillverkad produkt är unik eller har ett stort antal variationer? Detta för oss in på parametrisk modellering.
Parametrisk modellering
Parametrisk modellering har funnits länge inom 3D-modellering och syftar till ett arbetssätt där man genererar ett objekts geometri baserat på parametrar som representerar olika egenskaper hos objektet. Ett konkret exempel skulle kunna vara ett rätblock. Parametrarna hos ett rätblock är längd, bredd och höjd. Genom att justera parametrarna kan man generera alla tänkbara rätblock. På samma sätt kan man sätta parametrar på mer komplexa geometrier. Det gör att man kan låta konstruktören skapa komplexa objekt utan att offra användarvänligheten och arbetsbördan.
Plugins
BIM-programvaror såsom Autodesk Revit, Nemetschek Allplan, Bentley Microstation eller Tekla Structures stöder parametrisk modellering av något slag och möjliggör skapandet av dynamiskt genererade BIM-objekt, vissa även med grafiska gränssnitt. Det som kan vara en nackdel med den inbyggda funktionaliteten för att skapa parametriska objekt är att det kan vara svårt att det kan vara svårt att anpassa efter specifika behov. Det är här plugins kommer in i bilden.
Plugins eller insticksprogram innebär att man utökar en programvaras grundfunktionalitet med hjälp av programkod och därmed får möjligheten att styra exempelvis den parametriska modelleringen in i minsta detalj. Ett konkret exempel på en sådan detalj är att läsa in parametrarna som definierar hela eller delar av ett BIM-objekt från en extern datafil.
En stor fördel med plugins är att de kan konstrueras så att BIM-objekten inte bara genereras utifrån sina egna parametrar utan kan också genereras att ta hänsyn till objekt som redan finns i modellen. Tänk dig att du har ett plugin som genererar bokhyllor längs en vägg. Om det redan finns en dörr i väggen ska där rimligtvis inte placeras ut en bokhylla. Detta kan åstadkommas genom att plugin:et först analyserar vilka objekt som finns i väggen och ta hänsyn till dem.
Plugins i Tekla Structures
De senaste åren har jag jobbat med att skapa plugins för Tekla Structures som är en BIM-programvara för byggnadskonstruktion. Fokus ligger på att konstruktören på ett så enkelt sätt som möjligt själv kan skapa komplexa BIM-objekt utan att behöva bry sig om fler detaljer än nödvändigt. Detta görs genom att blanda data fördefinierad av tillverkaren med parametrar från konstruktören inmatad via ett användargränssnitt.
Fördelar med plugins inom BIM
- Effektiviserar arbetsprocessen för konstruktören genom att minska manuellt arbete
- Kan anpassas i detalj efter behov
- Minskad risk för användarfel
