Samhällsanalys

Hur ser morgondagens medborgare ut? Vilka är framgångsfaktorerna bakom en attraktiv kommun? Varför, när och var flyttar man? Hur skapas ett inkluderande samhälle? Här kommenterar och diskuterar Swecos samhällsanalytiker dagsaktuella samhällsfrågor som berör oss alla. Vi reder ut varför samhället ser ut som det gör idag, och vad vi behöver tänka på i den fortsatta utvecklingen.

Vad är egentligen effekterna av tidsomställningen?

30 oktober 2019

I helgen som var ställde vi om klockorna för att även i år gå in i vintertid. Sweco under ledning av bloggförfattaren Erik Cederberg kartlagde hösten 2018 de kända effekterna av tidsomställning, på uppdrag av Statskontoret. Bakgrunden var att Europaparlamentet den 8 februari 2018 antog en resolution som uppmanar EU-kommissionen att grundligt utvärdera EU-direktivet om tidsomställningen. Rapporten finns här: http://www.statskontoret.se/globalassets/publikationer/2018/201824.pdf

Men, innan du läst ut precis hela rapporten vill jag avbryta dig med ett litet tankeexperiment: Tänk dig att du är på en fest. Du frågar personen intill vad hen arbetar med. Svaret blir – gärna i torrast tänkbara ton – ”jag är utvärderare”. Hur känns det, i mingelbingon? Kanske inte som bingo, precis. Trots att vi arbetar med världens mest intressanta yrke, där vi ständigt får möjlighet att ta tempen på viktiga samhällsfrågor, så kan intresset för vårt värv tidvis vara svalt. Att bena ut effektlogiken i ett strukturfondsfinansierat arbetsmarknadsprojekt kan vara det roligaste du vet som utvärderare, men att lägga ut texten om det i sociala sammanhang kanske inte väcker samma engagemang hos läsarna. Andra gånger får vi möjlighet att arbeta med frågor som visserligen kan tyckas marginella, men som verkligen berör. Tidsomställning är – har vi fått erfara – en sådan fråga.

Tidsomställning påverkar oss kortsiktigt, i samband med själva omställningsdygnen. Framförallt på våren kan det upplevas som problematiskt, när en timme på dygnet – ofta en sömntimme – går förlorad. Tidsomställningen påverkar oss också långsiktig, i och med att vi disponerar det naturliga dagsljuset på ett annat sätt – som figuren nedan visar för exemplet Stockholm.

Figur 1. Solens upp- respektive nedgång i Stockholm, 2018. Figuren redovisar tre scenarier: 1) Faktiska klockslag i heldragen linje. 2) Ingen tidsomställning, bara normaltid, undre streckad linje. 3) Ingen tidsomställning, bara sommartid, övre streckad linje.


Sena kronotyper – dvs. individer med sen dygnsrytm – tenderar att störa sig väldigt mycket på vårens omställning. Den märks, nämligen. Lika mycket som att flyga till Finland, i jetlag räknat. Ingen tycks däremot ta notis om den vinst i ljusdisponering som vi gör över årets samtliga 365 dagar. Tabellerna nedan sammanfattar:


Tabell 1. Ljusdisponering under sommarhalvåret för olika scenarier, för exempelorten Stockholm 2018. Tid anges i timmar:minuter.


Tabell 2. Ljusdisponering under vinterhalvåret för olika scenarier, för exempelorten Stockholm 2018. Tid anges i timmar:minuter.


Utifrån Swecos underlag drar Statskontoret slutsatsen att tidsomställningen förmodligen innebär en positiv nettoeffekt för folkhälsan. Men när du berättar om resultaten på den där festen, för en åhörare som plötsligt tycker att det där med utvärdering låter rätt så intressant, så kanske du får en mindre vetenskapsteoretiskt förankrad reaktion tillbaka: ”Forskningen kan säga vad den vill. Jag tycker det är störigt att vara lite extra morgontrött den sista söndagen i mars.”

Det finns ett antal bias inblandade i den här reaktionen. Den ena är att omställningens negativa kortsiktiga effekter märks från en dag till en annan, medan de långsiktiga positiva disponeringseffekterna är utsmetade över hela året. Det andra, och kanske politiskt mer intressanta, är att det är människor som irriterar sig på omställningen som faktiskt bildar sig en åsikt i frågan.

När EU-kommissionen genomförde en medborgaromröstning, dvs. en webbenkät, så var 4,5 miljoner svarande européer övervägande negativa till omställningen. Majoriteten av de svarande tyckte också att frågan var ”mycket viktig”, vilket måste anses spegla en urvalsproblematik. De åtta promille av EU:s befolkning som svarat, är förmodligen ungefär samma som de åtta promille av EU:s befolkning som bryr sig. Om jag får lov att vara lite raljant.

Det är värt att notera att tidsomställningen naturligtvis berör de berörda av en anledning – omställningsdygnen innebär en negativ påverkan för människor vars kronotyp gör dem känsliga för denna form av återkommande jetlag. Detta särskilt för människor som av någon anledning inte har möjlighet att underlätta omställningen, t.ex. genom att ställa om klockan 8 minuter och 40 sekunder om dagen under en veckas tid, istället för hela timmen direkt.

När vi pratar om folkhälsa, så pratar vi emellertid om samhällseffekter. Den så kallade preventionsparadoxen (myntat av Geoffrey Rose) innebär att det ofta ger större effekter att vidta åtgärder som gynnar det stora flertalet, än att rikta in sig på en mindre riskgrupp. Den svenska ANDT-politikens totalkonsumtionsmodell bygger på denna statistiska sanning; det ger större hälsovinster om det stora flertalet dricker lite mindre, än om de få storkonsumenterna skulle sluta dricka helt.

I överförd bemärkelse: Det är viktigare att se till det stora flertalets exponering för naturligt dagsljus, än att se till den lilla riskgrupp som påverkas negativt i och med omställningsdygnet från normaltid till sommartid. Den mindre riskgruppen kan då istället ta del av riktade insatser, t.ex. nämnda rekommendation om att ställa om dygnet i flera mindre steg.

Utilitarism i praktiken kan vara svårt. Det finns många samhällsfrågor där ett litet antal intressenter skriker högst, medan den stora massan – som på individnivå bara berörs marginellt – inte har någon anledning att engagera sig.

Hur det gick med just den här sakfrågan återstår dock att se. Efter det att Swecos och Statskontorets publikation publicerats och redovisats i Riksdagens trafikutskott, kom det planerande avskaffandet av tidsomställningen att skjutas på framtiden.


Gästskribent Erik Cederberg. Erik är samhällsanalytiker på Sweco och jobbar med analyser på lokal, regional och nationell nivå. Vill du veta mer och komma i kontakt mer Erik? Maila gärna: erik.cederberg@sweco.se


Gästskribent Erik Cederberg. Erik är samhällsanalytiker på Sweco och jobbar med analyser på lokal, regional och nationell nivå. Vill du veta mer och komma i kontakt mer Erik? Maila gärna: erik.cederberg@sweco.se

Författare
David Rydberg Gruppchef Swecos konsulter inom samhällsanalys| Strategi, analys & utvärdering för hållbara samhällen.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.