Digitalisering
Att digitalisering som begrepp och företeelse är otroligt mycket i ropet just nu har väl knappast undgått någon. Sverige fick till och med sin egen ”CDO” tillsatt av näringsdepartementet i början av 2018! (https://www.nyteknik.se/digitalisering/asa-zetterberg-ska-leda-digitaliseringen-av-sverige-6897487)
Att det också är ett begrepp som har utvecklats en del med tiden och där det går att läsa in många olika betydelser är också tydligt om man roar sig med att försöka googla fram en definition. Men den definition som jag har gjort till min egen är följande:
Tillämpning av digital teknik möjliggör nya former av innovationer och kreativitet i en särskild domän, snarare än att enbart förstärka och stödja befintliga metoder.
Detta som resultat av en del funderande, diskussioner med kollegor och med lite avstamp i digitaliseringskommissionens definition:
”Digitalisering innebär att digital kommunikation och interaktion mellan människor, verksamheter och saker blir självklara. Allt större delar av tillvaron är digitaliserad samtidigt som vi i allt mindre grad kan skilja ut det digitala från det ickedigitala”
(Digitaliseringskomissionens Gör Sverige i framtiden– digital kompetens SOU 2015:28)
Och inom vägtrafikområdet då?
Området ITS och trafiksystem som jag arbetar inom har en lång teknik- och digitaliseringshistoria bakom sig. Som exempel kan man ta området trafiksignaler.
Den första trafiksignalanläggningen såg faktiskt dagens ljus redan år 1868 och någon gång under mitten av 1920- talet kom den första automatiserade anläggningen. I min värld ett typiskt exempel på att teknikinförande och digitalisering möjliggör nya processer och användningsområden inom en domän.
Med tiden har trafiksignalerna utvecklats från att köra fasta program till att reagera och styras baserat på att fordon kör fram till korsningen och slutligen till att styras av information om trafiksituationen i närliggande korsningar för att på så sätt optimera trafikflödet.
Nästa steg för trafiksignaler är vi redan på väg att ta. Lösningar som ska ta in information från trafiksignaler rakt in i enskilda fordons display testas just nu. Och inom en väldigt snar framtid kommer fordonens adaptiva farthållare att känna till vad trafiksignalen lägre fram kommer att visa och kan anpassa farten därefter.
…doing it tomorrow?
Vad som kommer ske i framtiden inom ITS och trafiksystem på digitaliseringsområdet är nog också ganska givet. Nästa steg kommer att bli de självkörande fordonens intåg. För när alla system runt ett fordon kan kommunicera direkt med det och när samtidigt fordonet är tillräckligt tekniskt avancerat för att kunna registrera och utvärdera allt som finns i dess omgivning så finns det definitivt möjlighet till nya användningsfall inom området. Rent tekniskt är vi nog redo inom ett par år.
Men det är här vi stöter på de områden inom digitalisering som kommer att vara de mest problematiska enligt min åsikt.
När systemen bli så avancerade att de börjar kunna ta över funktioner som tidigare har krävt åtminstone mänsklig översikt för att kunna utföras säkert i kritiska situationer så måste vi också börja digitalisera sådana egenskaper som intuition och kreativitet.
Att skapa ett helt autonomt självkörande fordon kräver att fordonet själv kan avgöra vilket alternativ som är bäst där det exempelvis tvingas välja mellan att köra över ett utrusande barn eller krocka med en mötande lastbil om det väjer för barnet. Här gör en människa ett val baserat på en otrolig massa parametrar som en enkel processor med ett inbyggt regelverk knappast kan klara av att utföra.
Kanske är det här vi stöter på gränsen för vad vi kan uppnå med digitalisering? Eller så kommer artificiell intelligens att ta oss förbi denna gräns utan att vi ens märker det.
Men det är ett helt annat blogginlägg.
