I fredags förra veckan redovisade projektet Post Car (d) urbanism (http://postcardurbanism.net/) sina resultat genom konferensen CityMoves i Stockholm (http://www.citymoves.se/). En konferens om framtidens städer och transportpolitik.
Ni som var i Stockholm lade kanske märke till någon av de walkshops som genomfördes? Fanns med i dagens tidning.
Nåväl, projektet har låtit några hundra experter tycka till om framtiden och ur deras tänk har tre tänkbara scenarion för samhällsutvecklingen formulerats; Fristaden, Ekostaden och Teknostaden.
Analysen bygger på fyra huvudsakliga drivkrafter som lyfts fram av experterna:
- Urbaniseringen
- Utveckling och ökande användning av avancerad ICT
- Ekonomisk utveckling, inklusive tillgången till (billig) energi, klimatbegränsningar etc.
- Utvecklingen avseende sociala värden och förhållningssätt mellan människor
Expertpanelen betraktade dom två första som säkra: Urbanisering och ökad ICT användning kommer att fortsätta. Osäkerheten gäller dom två sista – vad händer med den ekonomiska utvecklingen, tillgången till energi etc. samt vad händer socialt?
Givet ökad urbanisering och snabb teknikutveckling utvecklades tre tänkbara utvecklingsscenarion för år 2050 beroende på utfallet i den ekonomiska och sociala utvecklingen:
Källa: Post Car(d) Urbanism
I scenariot ”Ekostaden” råder brist på energi och ekonomiska resurser. Den politiska styrningen är stark, natur och kultur bevaras och segregationen har minskat. Innerstaden och förorter med spårstationer blomstrar, men perifera förorter förfaller på grund av de höga transportkostnaderna.
I ”Teknostaden” finns gott om energi och ekonomiska resurser som används för viss politisk styrning och en bred ekonomisk utveckling. Innerstaden förtätas och förorter utvecklas med nya transportformer som till exempel självkörande taxipoddar. Den tekniska utvecklingen är stark.
I ”Fristaden” finns energi och resurser för den som har råd och de får det mycket bättre. Den sociala segregationen har ökat, privatbilism och marknadslösningar dominerar. City och vissa exklusiva villaområden lyfts, men miljonprogramförorterna förfaller.
(Från intervju med Alexander Ståhle, KTH, i DN den 12 mars 2015)
DNs läsare fick sedan rösta om vilken av dessa framtida städer man helst vill bo i. Ekostaden och Teknostaden kom ut som ungefär likvärdiga vinnare, en bra bit framför Fristaden. Det intressanta är att båda dessa scenarion utgår från ett tillstånd av stark social kontroll; starka myndigheter och en medveten och ansvarskännande befolkning. Båda dessa möjliga framtida samhällen är goda, men dom är mycket olika.
Hur berör det oss i vårt arbete med smarta städer? En hel del! Vi arbetar aktivt för att den tekniska utvecklingen drivs framåt och vi har ett stort fokus på att ge städerna en positiv utveckling som svar på urbanisering och inflyttning. Fortfarande är energin billig och det sociala samhället står starkt. Själv är jag engagerad för att utveckla vad som närmast måste betraktas som Teknostaden och jag tror att många på Sweco nickar igenkännande! Detta är den smarta, positiva, resurseffektiva och utvecklingsvänliga staden som vi kan se idag.
Men vi måste också förhålla oss till intresset och förväntningarna kopplade till Ekostaden. Klimatsituationen ställer stora krav på omställning och medför begränsade ekonomiska resurser. Trots att den är kärv (medborgarinsatser för potatisodling i parkerna) ser många detta som sin framtidsstad.
Och även Ekostaden är en Smart Stad!