När vi pratar digitaliseringen av samhällsbyggnadssektorn är det lätt att fastna vid stadsbyggnadsperspektiven, inte minst i den bransch som vi arbetar inom, och när det är så lätt att räkna på effekter och nyttor av digitala byggprocesser eller uppkopplad transportinfrastruktur. Dock är en stor del av Sveriges mark idag inte städer, utan landsbygd – bland annat jord- och skogsbruk, två näringar inom vilka det idag sker stora satsningar på digitalisering och flera spännande projekt drivs där.
På Skogsstyrelsen arbetar Bengt Djuvfeldt med ett av dessa projekt, det så kallade Skogsdatalabbet. Skogsdatalabbet finansieras med stöd av Vinnova och drivs idag av SLU och Skogsstyrelsen. Kombinationen av forskarkompetens hos SLU och Skogsstyrelsens erfarenhet av att tillhandahålla öppna data via tjänster göra att labbet kan gå snabbt från forskning till lösningar som ger nytta hos användaren. I detta datalabb, liksom i systerportaler såsom trafiklabbet och fastighetsdatalabbet är syftet att locka fler aktörer att bygga tjänster baserad på öppna data. I skogsdatalabbet är det data kopplad till skogsnäring.
Bland dessa data finns bland annat information om skogsbeståndet, så kallade skogliga grunddata. Skoglig grunddata innefattar till exempel information om volym, terräng, lutning och markfuktighet. Som kuriosa kan nämnas att under arbetet att ta fram trädhöjdsrastret kunde det högsta trädet i Sverige identifieras. Gissa vart det var? Värmland så klart – det finns med i bilden nedan.
Även om Skogsstyrelsen har förhoppningen att andra aktörer ska hitta hit och skapa intressanta tjänster på skogens data, så har myndigheten själva flera intressanta och roliga utvecklingsprojekt på gång. Bland annat undersöker de nu hur maskininlärning, som deep learning, kan användas för att hitta mönster i skogsbeståndets data som det mänskliga ögat kan ha svårt att upptäcka. Bland annat har detta gett ett uppmärksammat och värdefullt verktyg där analyser av satellitbilder från olika tidsintervall kan användas för att upptäcka angrepp av granbarkborren, en skadeinsekt som förstört flera skogsbestånd och orsakat skador för stora summor pengar. Verktyget gör det lättare att hitta angreppen så åtgärder kan sättas in för att rädda omkringliggande skog.
De tjänster verktyget bygger på har också gjorts tillgängliga via öppna API:er vilket gör att analysen kan integreras i egna system, något som flera av skogsbolagen har gjort.
De öppna API:erna var också grunden i Hack for Sweden 365 som arrangerades hösten 2020 av DIGG. De tävlande lagen skulle föreslå en lösning som gör det enkelt för den enskilda markägaren att vara aktiv i att hitta och bekämpa granbarkborren.
Utöver Skogsstyrelsens satsningar finns många intressanta projekt där möjligheterna med digitaliseringen undersöks. På Skogsforsk nämns några av de, såsom framtagande av en avatar för att lära personal att köra skogsfordon eller nyttjande av AI och IOT för effektivare röjning.
Skogen är så klart smart som den är, den är en oerhört viktig del i vårt ekosystem. Att lära oss och förstå skogen bättre och att lära oss att förstå hur ny data och teknikutveckling kan hjälpa oss att ta bättre hand om skogen är av stor vikt. Har du någon bra idé för skogsnäringen – surfa in på Skogsdatalabbet och ta dina idéer vidare.
