Det pratas väldigt mycket om den smarta staden och vilka möjligheter som finns när staden blir smart. Samtidigt pågår det, vad jag kan tycka, i skymundan en diskussion om den smarta industrin. Vad innebär det att en industri blir smart? Hur kan industrins smarthet kopplas ihop med en stads smarthet?
En smart industri kan betyda många olika saker. En snabb genomlysning av diskussioner på nätet, forskningsrapporter och företagsinitiativ har gett mig följande lista på vad det kan innebära att en industri är smart:
- Big data används innanför industrins grindar för att optimera verksamheten.
- Högre automation införs i produktionen.
- Produkter produceras on-demand, 3D-skrivare tar över viss produktion inom industrin.
- Industrin använder molntjänster för hantering av data.
- Koordineringsverktyg och visualiseringsverktyg i 3D används för att koordinera och samordna projektering av byggnader och processer. Här kommer även BIM (Building Information Modeling) in som ett viktigt verktyg för informationshantering.
- Samtliga program som idag används inom en industri kopplas ihop för att optimera kontrollen över verksamheten. Produktionsutrustningen kan även bli smartare och maskiner börjar kommunicera med varandra för att koordinera produktionen.
- Industrin producerar smarta produkter.
- Läsplattor och smarta telefoner används inom industrin för att styra olika processer och lätt få tillgång till information.
- Innovation kan ske genom crowdsourcing för att finansiera nya lösningar.
Vinsterna som uppstår när industrin blir smartare är många. Hela systemet optimeras och resursförbrukningen kan därmed reduceras. Realtidsanalyser möjliggör minskade marginaler utan att risken ökar. Och när industrier börjar kopplas samman med varandra eller med resten av samhället skapas nya möjligheter hur resurser och avfalls kan utnyttjas, men även andra, kanske oväntade samordningseffekter kan uppstå.
Det tyska initiativet Industrie 4.0 är intressant att titta på för att förstå hur man kan arbeta med smarta fabriker. Den tyska regeringen satsar flera miljarder kronor på att ta den tillverkande industrin till en smartare nivå där maskinerna pratar med varandra för att optimera produktionen.
Med bättre dataanalyser kan produkter anpassas till kundernas efterfrågan i en högre grad än vad som görs idag. Kontrollen över leverantörskedjan och produkten blir högre och kontraktsrelationer mer exakta vilket kan göra att till exempel livscykelanalyser av produkterna är lätta att genomföra. Nya arbetssätt kan införas när man jobbar med underhåll och vilken kompetens som behövs inom en industri blir intressant att diskutera.