När vi pratar om den smarta staden, så pratar vi ofta om en stad som kan kommunicera med oss. En stad som kan tala om när den exempelvis behöver underhåll – t ex kan sensorer på papperskorgar meddela när de är fulla och behöver tömmas, lampor på lyktstolpar talar om när de är trasiga och när någon behöver åka ut och sätta dit en ny. Att använda teknik till detta skulle hjälpa oss att spara på de resurser som staden redan har. Idag utförs mycket underhållsarbete enligt schema, istället efter var det finns behov. Dvs soptunnor töms exempelvis varannan måndag, oavsett hur mycket skräp de innehåller, istället för när de är fulla. Det är lätt att förstå att den här sortens lösningar kan spara in både på resurser och också på onödiga transporter, och det är ett enkelt sätt att visa på hållbarhetsvinster med ny teknik i stadsmiljö.
Nyligen lyssnade jag på en pod från BBC där de tog denna tanke ett steg längre – tänk om staden inte bara kan upptäcka när den behöver underhåll, men att den faktiskt kan reparera sig själv? För att konkretisera detta (som vid första tanke kan verka lite svindlande) så tar de upp följande exempel: Idag finns det robotar som scannar av ledningar och rör i marken för att se om det finns behov av underhåll eller till och med skador som orsakar läckor. Tänk dig att dessa robotar förses med en 3D-skrivare som när roboten upptäcker ett hål kan skapa en reservdel och laga ledningen direkt. Från att ha låtit som en tanke från en science-fiction film så handlar det nu istället om att sätta samman teknik som redan finns, fast på ett nytt sätt. Det här är så klart intressant – denna typer av lösningar behöver inte ligga så långt fram i tiden.
Självklart händer det mycket inom tekniken nu som gör att mer avancerade lösningar än så kan komma att finnas i framtiden. Samtidigt gäller det att tänka till från början så att vi använder rätt teknik på rätt plats. De riktigt smarta lösningarna i staden använder sig av stadens redan existerande infrastruktur. Under det Hackathon som vi hade på Sweco för ett år sedan, presenterade t ex det vinnande bidraget en metod att samla in luftkvalitetdata med hjälp av sensorer monterade på stadens bussar. På samma vis kan säkert bussar förses med utrustning som scannar vägar som de åker över och rapporterar in var det finns behov av underhåll och reparationer. För bussarna är redan en del av staden. Återigen handlar det om att använda existerande resurser på ett smartare sätt.
Vem eller vad som sedan utför reparationerna är nästa steg. Är det samma buss, eller något annat fordon som redan kör runt på gatorna som ska reparera skadan eller ska det skickas en drönare dit? Återigen behöver vi fundera på var vilken teknik fungerar bäst. Att skicka in en drönare kanske inte är optimalt, men ett annat fordon som redan rör sig i staden kanske har tid att reparera en skada.
På så vis kan vi skapa en självläkande infrastruktur redan idag, med hjälp av teknik som finns, men som används på ett nytt sätt. Men självklart finns det forskning som är mer i framkant än så. Till exempel finns det idag intressant forskning kring material som faktiskt kan läka sig själv. Med hjälp av att titta på hur naturen fungerar kan forskare härma beteenden och skapa ex betong som växer och kan läka sprickor av sig själv. Läs tex The Guardians artikel om självläkande betong eller om forskarna på Cambridge som undersöker om de kan skapa ett inte bara starkare byggmaterial utan också ett självläkande sådant genom att kopiera struktur och uppbygnad från skelett. Detta kallas biomimetik eller biomimikry och är helt klart värt ett eget blogg-inlägg, fram till dess kan jag rekommendera er att se det avsnitt av ”Vetenskapens värld” som sändes måndag 20 februari, det finns fortfarande på SVT play (se länk nedan).
Läs mer:
Mer artiklar på ämnet: http://www.instituteofmaking.org.uk/research/self-healing-cities
http://www.constructionmanagermagazine.com/news/leeds-university-builds-rob8ots-a3nd-dro4nes-carry/
Robotar och renhållning:
http://www.tidningenproffs.se/nyhet/2016/02/Har-tar-robotar-och-dronare-hand-om-soptomningen/
https://www.chalmers.se/sv/institutioner/s2/nyheter/Sidor/Chalmers-utvecklar-soph%C3%A4mtningsrobot.aspx
”Vetenskapens värld” (del 5 av 18, sändes Måndagen 20 februari) på SVT play, här berättas om hur ex myrornas beteenden studerar för att minska trafikstockningar:
http://www.svtplay.se/video/12485794/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-avsnitt-5-3?tab=senaste
PS Kan inte låta bli att skicka med den här länken – trots att den ligger lite utanför ämnet…
Har du hört att hissar nu kan prata med varandra?
http://machineconversations.kone.com/
