Det är alltid både sorgligt och bedrövligt när byggnader brinner. Det är livsfarligt om man befinner sig i eldens närhet och också kostsamt då oskattbara värden försvinner. I Stockholm brann det i kv Vildmannen i början av november. Byggnaden vid Biblioteksgatan, ritad 1895 av Erik Josephson och Gottfried Karlson, uppfördes ursprungligen i fyra våningar för butiker i bottenplanet och ett flertal bostadslägenheter om som mest nio rum i de övre. Fasaderna gestaltades helt i natursten med skulpturala stenhuggeriarbeten i Roslagssandsten och huvudentréns ekport med figuralt snidade dörrblad tillskrivna skulptören Christian Eriksson. Under drygt hundra år genomgick huset flera ombyggnader som förändrade utseendet på många sätt, men enligt stadsmuseet hade det fortfarande byggnadsminnesklass, inte minst genom sitt arkitektoniskt- och konstnärligt höga värde för stadsbilden. Den pågående ombyggnaden syftade till effektivare butiks- och kontorslokaler (det var länge sedan de flesta bostadslägenheterna ändrades till kontor) och bygget hade pågått i närmare ett år. Inte minst återställandet av natursten i gatuplanet var ett både omfattande, tidsödande och hantverksmässigt komplicerat arbete, som var i det närmaste genomfört.
Bygglagstiftningen
Det svenska byggnadsväsendets lagstiftning har främst utvecklats utifrån att minimera risk för brand. Under medeltiden byggdes husen vanligen i trä, även taken bestod av bräder och spån. Husen stod för tätt i kvarteren och gatorna var för smala. Värmekällorna för både boende och verksamheter var beroende av öppna härdar och eldstäder i husen och på gårdarna. Gnistantändning var mycket vanligt långt in i modern tid. Ur stadsbränderna växte också hela försäkringsbranschen, liksom organisationen kring brandkår och räddningstjänst.
År 2016 registrerades närmare 26 000 bränder av försäkringsbolagen. Av dessa var ca 3500 relaterade till företag/industri och fastigheter. I den mån brandorsakerna gått att fastställa är de vanligaste elfel, användning av motorfordon och maskinredskap, torkfläktar, soteld, ugnar och spisar. Kostnaden för brandskadorna (försäkringsutbetalningar) varierar över de senaste 10 åren mellan 5-10 miljarder/år. Läs gärna mer på svenska försäkringsbranschens hemsida – www.svenskforsakring.se
Sakkunnig kulturvärden
Sweco studio kulturmiljö deltog som sakkunniga av kulturvärden (KUL) under ombyggnaden av Vildmannen 7. Vår uppgift var relaterad till varsamhets- och förvanskningskriterierna i PBL kap 8 §§ 13 och 17. Men nu har uppdraget bokstavligen gått upp i rök. Endast byggnadens yttermurar och hjärtväggar står kvar, sotskadade och vattenbemängda. Det senare är ofta det stora problemet vid bränder i äldre byggnader, som på samma sätt som Vildmannen är uppförda med yttermurar och inre hjärtväggar av tegel, samt däremellan liggande träbjälklag. Släckvatten letar sig ned genom bjälklag och in i murverken. Ofta brinner det mesta av träkonstruktionen, men murarna står pall för elden. Däremot blir fukten kvar och under vinterhalvåret fryser det till is, spränger fogar och tegel och underminerar kvarvarande bärförmåga. Återstår bara att även riva ner dessa när det vanligen inte går att garantera säkerhet och bärförmåga. Hur det går för murverken i Vildmannen har jag ännu inte kännedom om. Säkert är däremot att huvudentréns dörrblad kan räddas. De var nedmonterade och placerade i förråd i en annan del av staden.
