Agera nu! Swecos hållbarhetsblogg

För oss på Sweco är det viktigt ta ansvar i omställningen till ett hållbart samhälle. Det gör vi både i vår interna verksamhet och i våra kunders projekt. Här kan du ta del av analyser, tips och funderingar när det gäller hållbarhet.

Andreas Gyllenhammar på COP15

COP – Vilken är bakgrunden till FN:s klimatmöten?

25 oktober 2021

COP26 är precis runt hörnet, efter att ha flyttats fram ett år på grund av pandemin. Men vad händer egentligen på COP och vad står på spel i Glasgow mellan 31 oktober och 12 november? De kommande veckorna kommer jag att guida dig genom mötet här på bloggen, kommentera utvecklingen, analysera effekterna för olika samhällssektorer och reflektera över var vi befinner oss när det gäller klimatförändringarna, vår tids avgörande fråga. Men först en liten historisk bakgrund!

I slutet av 80-talet insåg FN att de behövde ta itu med de potentiella effekterna av ett förändrat klimat. Vid den tidpunkten föll klimatfrågan mellan stolarna för WMO (the World Meteorological Organization) och UNEP (the United Nations Environmental Programme).

En av de tidiga klimatdiplomaterna, professor Bert Bolin, såg klyftan och var drivande i att bilda ett av FN:s klimatorgan – IPCC – som levererar världens mest omfattande vetenskapliga sammanställningar. De har utvärderat klimatförändringarna, konsekvenserna av dem och hur de kan mildras sedan 1990, och håller nu på att släppa sin sjätte rapport. Deras arbete, som också tilldelades Nobels fredspris 2007, har väglett beslutsfattare och fungerat som primär input för arbetet i FN:s andra klimatenhet, UNFCCC ((United Nation Framework Convention on Climate Change), som grundades 1994.

Grunden till UNFCC lades vid Riokonferensen 1992 tillsammans med två andra Rio-konventioner (om biologisk mångfald och ökenspridning). Hos UNFCCC finns klimatförhandlingarna, avtalen och hur gör vi-diskussionerna. Deras huvudsakliga årliga konferens kallas COP (the Conference Of the Parties) där alla länder träffas och förbereder, diskuterar, tolkar och förhandlar avtalen. Det har visat sig vara en väldigt långdragen uppgift, men arbetet har framskridit; genom det första Kyoto-avtalet, som antogs vid COP3, till det monumentala Parisavtalet som man enades om i december 2015.

I mitt nästa inlägg kommer jag att titta närmare på COP-mötena som sådana, och analysera hur de har förändrats i format och betydelse, samt skiftet jag har märkt hos deltagarna. Vad kan vi förvänta oss av COP26?

Ha det gott till dess!
/Andreas

PS: Kolla gärna in Swecos COP26-hubb!

Bild: En selfie från mitt första COP, nr 15

Författare
Andreas Gyllenhammar - civilingenjör, disputerad miljöanalytiker, hållbarhetsstrateg, keynote speaker, hållbarhetschef på Sweco.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.