Agera nu! Swecos hållbarhetsblogg

"Nu är det dags för verkstad! Om vi ska lyckas bromsa klimatförändringen måste vi tillsammans agera - nu!” Det säger Swecos hållbarhetschef Mattias Goldmann. Ta del av Mattias analyser, tips och funderingar när det gäller hållbarhet.

Chiles transportminister: Hållbara transporter – på marknadsekonomiska grunder

7 december 2019

Protesterna i Chile ledde till att klimatmötet COP flyttades till Madrid, även om det fortsatt leds av Chile. Därmed får Chile inte visa upp sin omställning av transportsektorn, utom för de av oss som kom till Chile trots allt. Vi träffar transportminister Gloria Hutt, som pekar ut vägen framåt för hållbara transporter inom regeringens strikt marknadsekonomiska hållning.

Flest elbussar utanför Kina

Bussarna är först ut, både i vårt samtal och i verkligheten. Santiago har redan idag 400 elbussar – flest i världen utanför Kina och fler än det finns i hela Norden. Med en lång rad upphandlingar i strid ström kan de redan år 2021 vara 5 000. Ministern kan upplägget på detaljnivå; till skillnad mot Sverige är det regeringen som beslutar om kollektivtrafiken. Det märktes med eftertryck när de höjde biljettpriset på tunnelbanan och protesterna började den 18 oktober. Den första elbusslinjen i varje region av Chile delfinansieras av staten, men därefter ska inte omställningen drivas av subventioner. För att påskynda omställningen tar regeringen ändå på sig att äga elbussarna, bussdepåerna och laddinfrastrukturen, medan operatörerna helt enkelt leasar in sig. I de nya upphandlingarna kan de fortsatt välja att köra på diesel Euro 6, men skillnaden i driftskostnad är så stor – en knapp krona per kilometer för elbussen mot en femma för den dieseldrivna – att uppslutningen varit stor efter regeringens beslut att ta risken kring själva bussarna. Flera bussbolag som har åratal kvar på befintliga kontrakt har utanför upphandlingarna ändå anslutit sig till elbusserbjudandet.

Bussar körs på sol och vind

Hur klimatsmarta elbussarna är beror förstås dels på vad de ersätter – och det verkar i stor utsträckning vara bilar – och hur de laddas. Det förnybara ökar snabbt i Chiles elnät, med bland världens lägsta priser på sol och vind och en mer kontroversiell utbyggnad av vattenkraften, men ännu dominerar det fossila. Därför gör det stor skillnad att de två energibolagen som ingår i elbuss-konsortiet garanterar 100% förnybar el, i ett av de första stegen mot att fullt ut kunna erbjuda grön el till Chiles konsumenter.

Låt bilen stå

Elbussarna ska inte främst ses som en klimat- eller luftkvalitetssatsning i sig utan som en del i att underlätta att få folk att låta bilen stå. ”Vi vill uppnå städer där bilar enbart används när det inte finns något alternativ. Vi har gjort försök med trängselavgifter och betalvägar, men priselasticiteten har varit mycket låg – priserna måste bli väldigt höga innan folk ställer bilen. Det beror på att många inte ens överväger kollektivtrafiken där det inte finns tunnelbana, och därför måste vi göra bussarna mycket attraktivare. Eldriften är helt central; vi ser att folk gärna väntar ett par minuter extra för att få ta elbussen istället för den vanliga.” Andelen som plankar är också lägre i elbussarna, som upplevs som en service värd att betala för.

Förtäta staden

”Huvudsyftet med att få bort bilarna är i sin tur att underlätta en förtätning av städerna. ”Förtätning är bra för det gör städerna mer effektiva. Vi kommer att bli alltfler i våra städer, vilket gör att vi behöver bo mindre och då i större utsträckning vara ute på gemensamma ytor. För att det ska kunna ske, kan inte bilarna ta lika mycket plats som idag.” För att undvika ”urban sprawl” aviserar Hutt att ”De som väljer att bo långt utanför stadskärnan kommer att få dyr och begränsad tillgång till staden. Det är väldigt dyrt att ha kollektivtrafik av hög kvalitet till dessa ytterområden med låg befolkningsdensitet, och därför planerar vi att låta dem betala en särskild avgift för kollektivtrafiken.”

”Den största kostnaden för bilister är att inte komma fram eller att inte ha en plats att lämna bilen när man kommer fram. Därför kommer vi att arbeta med att ta bort filer på de stora vägarna, som istället ges till cykling och mikromobilitet, och att begränsa parkeringsplatserna. Vi ska göra det väldigt svårt och dyrt att använda bil.”

Gatuprotester = ökad cykling

Cyklingen har ökat mycket snabbt i Chile på senare år, med en fördubbling enbart sedan protesterna började i oktober, berättar Hutt. Kollektivtrafiken fungerade inte, med brända tunnelbanestationer, och många ville ogärna ta bilen till stan. ”Nu gäller det att hålla i denna ökning, och då är utrymme det viktigaste.” Det blir fler cykelvägar, men också nya processer så att kommunerna mycket snabbare kan underlätta cykling. ”Idag är lagen om cykelvägar mycket komplicerad, bland annat måste man göra markprover innan och många kommuner har inte den kapaciteten eller budgeten. Därför låter vi nu kommunerna helt enkelt måla om befintliga vägar så att de blir cykelvägar snabbt, enkelt och billigt.”

Marknadsekonomin råder

Hutt ser inte framför sig någon statlig delfinansiering av dessa ”express-cykelvägar”, utan tänker att företag kan sponsra dem – kostnaden är hursomhelst begränsad. Detta tänkesätt går igenom i regeringens hela transportpolitik: den som väljer elbussar får bättre villkor och fler passagerare, men ingen subvention, och omställningen till minskad bilism ska ske genom mer av marknadsekonomi och att fullt ut ta betalt för de kostnader bilismen orsakar.

Detta förlitande på marknadsekonomin innebär också en helt annan tågordning för elektrifieringen av fordonsflottan än i andra länder: I Chile kommer elbilar till privatpersoner sist. Först bussarna, sen varudistribution och lastbilar för kortare sträckor – som mellan Santiago och hamnarna vid kusten 15 mil bort – sen taxi, sen vanliga bilar. Omställningen sker utan subventioner, men med incitament, som att eldrivna varubilar får köra i city timmar när andra inte får, på gator som är stängda för andra fordon och med reserverade p-platser. Dessutom är Chile på gång att anta CO2-utsläppskrav för nya bilar ungefär i linje med EU:s.

Allt är förstås inte marknadsekonomi ens i Chile. Kollektivtrafiken är subventionerad, delar av godstransporterna är delfinansierade av staten, och dieseln har lägre skatt än bensin. ”Dessa subventioner har uppstått över tid, en efter en som resultat av förhandlingar utan någon helhetsbild.” Hutt har bokstavligt talat en bild av hur översynen ska gå till, så att bara de subventioner som verkligen behövs ska finnas kvar – och då kan de i gengäld utökas. ”Nu får till exempel alla resenärer i tunnelbanan en del av resan betald av staten, fast det inte gör någon skillnad för de flesta. När vi begränsar det till de mest behövande, kan vi göra mer med mindre.”

Minskade eller avskaffade subventioner för fossil diesel öppnar också en möjlighet för biodrivmedel, inte minst biodiesel från restprodukterna från Chiles skogsindustri. Hittills har Chile inte ens någon låginblandning av etanol i bensinen, trots att det brasilianska exemplet finns på andra sidan Anderna. Och litiumet i elbussarna är troligen australiensk; Chile har världens största fyndigheter men ambitionen att den ska användas lokalt har hittills inte förverkligats.

Mötet med Hutt drar mot två timmar; eftersom det inte blev något COP i Santiago har ministrarna – utom de som är i Madrid – luckor i sina scheman. Hade tiden tillåtit det, hade vi kunnat sitta med Hutt än – sällan har jag mött en så både detaljkunnig och engagerad minister. Synd att inte fler fick se Chiles omställning på plats, bra att vi gemensamt kan sprida vad som finns att lära av den.

Transportminister Hutt planerar översyn av subventioner
En av Santiagos 400 elbussar – flest i världen utanför Kina
Mattias Goldmann
Författare
Dubbad till riddare för sitt klimatarbete av franska regeringen. Utsedd till Mäktigast i Hållbarhetssverige. Runner-up i Årets Opinionsbildare. Ansvarig för kampanjen som vann Årets Lobbyist. Årets Framtidspolitiker. Tidigare vd för tankesmedjan Fores, nu Chief Sustainability Officer på Sweco Sverige.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.