Energi

Omställningen till ett hållbart energisystem pågår runt om i världen och Swecos energiexperter arbetar i hela energiförsörjningskedjan. Med stor entusiasm handlar det till exempel om marknadsanalyser, scenarieutveckling, utredningar, utvärderingar, strategiska planer, drivmedel, energilager och power to gas.

Carbon Capture and Storage (CCS) – en viktig pusselbit i klimatomställningen

16 april 2020

Vi lever idag i en samtid där diskussioner kring klimatanpassning och klimatmål står högt på agendan, vilket har resulterat i att tekniken för koldioxidavskiljning och lagring (Carbon Capture and Storage, CCS) på nytt fått ett uppsving. Intresset för CCS är stort både i Sverige och på EU-nivå då infångning av koldioxid förväntas kunna få en central roll i strävan efter att nå de globala klimatmålen.

Under den senaste tiden har Covid-19 haft en dramatisk påverkan på samhället. I samband med detta har det uttryckts oro för att virusets effekter på den globala ekonomin ska orsaka en temposänkning i klimatarbetet. För ett par veckor sedan kom ett positivt besked då EU:s medlemsländer uppmanade Kommissionen att inom det stimulanspaket som tas fram för att lindra den ekonomiska oron orsakad av Covid-19 fokusera på ”gröna” åtgärder som accelererar energi- och klimatomställningen. Igår släpptes även regeringens vårbudget, vilken också innehåller gröna satsningar på hållbarhet. Just satsningar inom energi- och klimatområdet visade sig efter finanskrisen 2008 ha varit särskilt effektiva i att stimulera ekonomisk aktivitet och motverka arbetslöshet.

Klimatmål på global, europeisk och nationell nivå

Hur går det till?

CCS-tekniken går ut på att koldioxid först avskiljs från rökgaser för att sedan komprimeras och transporteras till ett geologiskt lagringsutrymme. När CCS tillämpas på biogena utsläpp (rökgaser från förbränning av biobränslen) skapas ett nettoupptag av koldioxid från atmosfären, vilket ger upphov till ett så kallat minusutsläpp eller negativt utsläpp. Detta brukar också kallas för bio-CCS, eller BECCS (Bio-Energy Carbon Capture and Storage). När koldioxid istället avskiljs och används som råvara, exempelvis för att skapa nya bränslen eller material, kallas det för Carbon Capture and Utilization (CCU).

Historiskt har CCS generellt inte använts i klimatsyfte utan istället nyttjats för att uppgradera naturgas eller utvinna större mängder olja genom så kallad Enhanced Oil Recovery (EOR). I skrivande stund finns det 19 storskaliga CCS-anläggningar i drift globalt och ytterligare sex anläggningar förväntas komma i drift under 2020-2021.

Stort politiskt intresse

Det finns ett stort nationellt och EU-politiskt intresse för CCS/BECCS och tekniken ses i många sammanhang som en viktig pusselbit för att nå klimatmålen. Detta uppvisas i politiska uttalanden såväl som i ambitioner och styrmedelsförslag. Inom det internationella Parisavtalet beslutades det att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 °C, med strävan om en begränsning till 1,5 °C. FN:s klimatpanel, IPCC, har utvecklat scenarier för hur detta ska uppnås och i majoriteten av dessa anges CCS som ett viktigt verktyg. Ju högre överskridning av temperaturmålet, desto större behov av tekniker som avlägsnar koldioxid från atmosfären. Analyser av den kombinerade effekten av samtliga medlemsländers nationellt fastställda bidrag visar att nuvarande åtaganden inom Parisavtalet inte är tillräckliga för att begränsa uppvärmningen till 1,5 °C, vilket således gör att tekniker för avlägsnande av koldioxid är nödvändiga för att temperaturökningen i sinom tid ska återgå till 1,5 °C.

EU har satt ett mål om klimatneutralitet till 2050 och för att åstadkomma detta har ett åtgärdspaket lanserats – den så kallade europeiska gröna given (European Green Deal). Sverige har beslutat att ett nettonollutsläpp av växthusgaser ska uppnås senast 2045, varefter negativa utsläpp ska åstadkommas. Detta ska uppnås genom att utsläppen inom svenskt territorium ska reduceras med minst 85 % (jämfört med 1990), medan de kvarvarande utsläppen (resterande 15 %) får elimineras med så kallade kompletterande åtgärder. Dessa åtgärder inkluderar utökat upptag av koldioxid i skog och mark, utsläppsminskningar genomförda utanför Sveriges gränser och avskiljning av koldioxid från förbränning av biobränslen genom BECCS. Här har just BECCS lyfts fram som den sannolikt mest kostnadseffektiva tekniken för reduktion av utsläpp inom Sveriges gränser.

Sverige har goda förutsättningar för CCS, i synnerhet för BECCS

I Sverige har vi goda förutsättningar för en storskalig implementation av BECCS då vi har stora punktutsläpp, en stark skogsindustri och en betydande andel biomassa i vår energimix. Enligt Konjunkturrådets rapport Svensk politik för globalt klimat skulle en implementering av CCS på de 27 utsläppsmässigt största anläggningarna kunna reducera Sveriges totala koldioxidutsläpp med nära 50 % (23 miljoner ton koldioxid) till en kostnad motsvarande 500-1 500 kronor per ton avskild och lagrad koldioxid. Detta är en kostnad som ligger i paritet med den svenska koldioxidskatten (1 180 kr/ton 2019), men är betydligt högre än utsläppsrättspriset inom EU ETS (250 kr/ton).

Under det senaste året har ett flertal CCS-relaterade utredningar genomförts och i januari 2020 släpptes regeringens utredning Vägen till en klimatpositiv framtid, inom vilken en strategi för hur Sverige ska kunna uppnå nettonegativitet efter 2045 föreslogs. Utredningen lade bland annat fram styrmedelsförslag på olika ekonomiska incitament som kan användas att skapa en marknad för BECCS. Ett exempel är så kallade omvända auktioner för negativa utsläpp.

Flertalet industriella aktörer uttrycker intresse och är öppna för samarbete inom värdekedjan

Norge är idag ett av de länder som kommit längst med att utveckla en fullständig CCS-kedja för transport och lagring av koldioxid och tanken är att aktörer inom industrin ska kunna ansluta sig efterhand. Genom intervjuer med aktörer har Sweco kunnat identifiera ett stort intresse för CCS och till viss del även CCU inom industrin. Ett flertal aktörer uppger att CCS sannolikt är en förutsättning för de ska nå sina hållbarhetsmål och många är öppna för samarbete inom värdekedjan.

Vad gör vi på Sweco?

På Sweco har vi ett uttalat intresse för CCS och CCU. Genom våra breda kompetens inom energisystem, energipolicy och energiprocesser har vi möjlighet att hjälpa till med allt från analys till projektering och kan redovisa en välgrundad helhetsbedömning av ekonomiska och tekniska förutsättningar för att utveckla, bygga, och driva en CCS-anläggning. Vi utför analyser av policy och marknadsförutsättningar, tar fram och utformar ansökningar för tillgängliga ekonomiska bidrag, genomför förstudier, projekterar och utformar processflöden. Sedan tidigare har Sweco även lång erfarenhet av att arbeta med CCU, bland annat genom Power-to-Gas för produktion av syntetisk biogas.

Vi har med andra ord kompetens inom samtliga steg i kedjan, alltifrån strategisk rådgivning till drift och underhåll.

För att motverka klimatförändringarna krävs en snabb omställning av det globala energisystemet och CCS kan komma att bli en viktig pusselbit i detta arbete. Om ni funderar på hur ni kan arbeta med omställningen och är nyfikna på CCS eller CCU – hör av er till oss!

Vi vill vara med och accelerera omställningen till ett klimatsmart samhälle!

Julia Lindberg
Författare
Julia Lindberg är energisystemanalytiker på Sweco Energy Strategies. Hon arbetar med strategiska utvärderingsprojekt inom energi- och klimatområdet och utför kommersiella och tekniska utvärderingar för due diligence-projekt inom den nordiska energisektorn. Kontakt: julia.lindberg@sweco.se

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.