Smarta städer

Den smarta staden är en stad med öppna sinnen. Med sensorer kan den se, höra, känna, lukta och smaka sig till digital information som bidrar till ett mer omtänksamt, effektivt, tryggt och hållbart samhälle.

Börja med att hitta glappen

14 maj 2018

Vem avgör egentligen vad som är det smarta i en smart stad? Att förstå människors vardagsliv och hitta glappen mellan vad människor säger och gör kan vara en bra början för att ta reda på det!

Som några av mina kollegor varit inne på tidigare här i bloggen så handlar en smart stad inte endast om förmågan att generera eller samla digital information, utan det handlar också om att använda informationen på ett smart sätt utifrån människors behov. Om digital teknik kan göra vårt vardagsliv enklare eller mer meningsfullt, då är den smarta staden verkligen smart på riktigt. Jaha, det låter kanske självklart – men vilka är egentligen våra behov? Och vad vet vi om vardagen?

Det är lättare sagt än gjort att förstå vad vi människor behöver när en stad ska utvecklas. Som etnolog på Sweco jobbar jag för att vi hela tiden ska bli bättre på att lyfta in vardagsperspektivet i våra analyser. Jag är precis som de flesta etnologer nördigt intresserad av sådant som andra tycker är alldagligt eller sådant som tas för givet. Det vardagliga – det som inte behöver förklaras för att det är så självklart – säger väldigt mycket om våra liv och behov, när det väl låter sig fångas och beskrivas. Varför gör egentligen människor som de gör och varför säger som de säger? Och mest intressant av allt – varför gör människor inte som de säger att de gör?

Under de tio år som jag har arbetat med att kombinera intervjuer och observationer har jag alltid fastnat för glappen som så ofta dyker upp mellan vad vi säger och vad vi gör. De finns överallt, men särskilt enkelt är det att hitta dem i samtal om källsortering, hälsa och konsumtion. De flesta av oss människor har höga ambitioner och beskriver oss själva som personer som källsorterar, åker kollektivt, äter hälsosamt och tar rationella ekonomiska beslut. Det är så vi pratar och berättar om oss själva och det är så vi svarar om vi får en fråga i ett frågeformulär.

Men sedan kommer den. Vardagen. Vardagslivet dyker upp med förseningar i busstrafiken, gnälliga barn, punka på cykeln… Då gör vi undantag och agerar inte längre som vi sa att vi skulle göra. Vi tar bilen, köper dyr hämtmat och slänger plastlådorna i brännbart, eller hur? Fast vi egentligen inte vill. Det handlar inte om att vi medvetet talar osanning, utan helt enkelt om att omständigheterna inte är optimala när vi ska omsätta ord till handling.

Det jag tycker är spännande med det här glappet mellan vad vi säger och vad vi gör är att det tycks finnas massor av möjligheter till utveckling, just där. Glappet är ett fönster för vardagsinnovation, en ledtråd till vilka utmaningar vi har i vardagen och där vi borde kunna skapa smartare lösningar. Genom att lyssna på människor och följa deras vardagsliv kan vi hitta fler glapp och fler lösningar som överbryggar dem och gör det lättare att leva som vi vill. På så sätt skulle skillnaden mellan vad vi säger och vad vi gör kunna minska. Vore inte det smart?

 

(Förresten, om du är osäker på vad en etnolog arbetar med så se filmen What do ethnologists do? eller hör av dig till mig.)

Författare
Petra Bäckman är etnolog och en av Swecos konsulter inom samhällsanalys. Petra har ett stort intresse för människors vardagsliv och tror att förståelsen för vårt mänskliga beteende är en grundbult för att bygga smarta och hållbara städer.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.