Agera nu! Swecos hållbarhetsblogg

"Nu är det dags för verkstad! Om vi ska lyckas bromsa klimatförändringen måste vi tillsammans agera - nu!” Det säger Swecos hållbarhetschef Mattias Goldmann. Ta del av Mattias analyser, tips och funderingar när det gäller hållbarhet.

Bidens klimatförslag i tio punkter

9 november 2020
VP Biden speaking at the Climate Leaders Summit.
Bidens klimatplan imponerar på undertecknad

Den 20 januari tillträder Joe Biden som USA:s 46:e president, och Kamala Harris som vicepresident. Ett av de områden där det verkligen gör STOR skillnad är för klimatet, där president Trump ville utöka fracking för olja och ju har lämnat Parisavtalet medan Biden vill påskynda omställningen till förnybart och ta en internationell ledarposition i klimatfrågan. Han gick till val på ”The Biden Plan For A Clean Energy Revolution and Environmental Justice”, som bygger på demokraternas Climate Crisis Action Plan. Han slog i podden Save America fast att ”Klimatförändringarna är det största hotet mot mänskligheten”. Och det är även det största problemet för mig”.

Förutom egen övertygelse, så har Biden haft strategiska skäl att driva på i klimatfrågan. Nästan två tredjedelar av väljarna anser att Trump-administrationen gjort för lite för att hejda klimathotet och 79 % av de tillfrågade anser att USA bör satsa på förnybar energi som vind och sol – alltså långt bortom demokraternas traditionella väljarbas. Klimat var den enskilda fråga där Biden har störst försprång mot Trump; 58 % av väljarna anser att Biden har bättre klimatpolitik av de två, 19 % föredrar Trumps. Att det ändå var känsligt märktes på att Biden förtydligat att även om all ny energi snart är förnybar så dröjer det fram emot 2050 innan den befintliga fossila är helt utfasad.

Biden valdes med en utförlig energi- och klimatplan, här sammanfattad i tio punkter:

  1. Internationellt engagemang. USA lämnade formell sett Parisavtalet den 4 november. Återinträdet sker en månad efter att anmälan inkommit, vilket Biden lär skicka in redan första dagen som president, den 20 januari. USA ska därefter leda en satsning för att få alla länder att höja sina klimatåtaganden, som ska vara transparenta och uppföljningsbara. Inom de första 100 dagarna ska Biden bjuda in till en särskild klimatkonferens för de länder som står för de största utsläppen. Klimat ska genomsyra USA:s utrikes-, handels- och säkerhetspolitik, bl.a. med kvoter eller tullar gentemot länder som inte lever upp till sina klimatåtaganden, och inom G20 villkora framtida handelsavtal med skärpta åtaganden inom Parisavtalet. Särskilt Kinas subventioner till kol pekas ut. Även skuldavskrivningar ska ske utifrån klimatperspektiv, genom en reform av IMF. USA ska också påskynda arbetet med Kigali-tillägget till Montrealprotokollet, för att minska användningen av HFC.
  2. Grön energi. Bidens ” Clean Energy Revolution” utlovar en 100% ren energi-ekonomi med nettonollutsläpp senast 2050. Redan 2035 ska landets elmix vara 100% ”clean energy”, mot dagens 38% (förnybart och kärnkraft). Förutom sol och vind öppnar Biden för mer vattenkraft, biomassa och ny, småskalig kärnkraft. För att påskynda omställningen ska elnätet i Nord- och Centralamerika integreras bättre. Redan första året som president vill Biden slå fast delmål från 2025 och 1 700 miljarder USD ska investeras under de kommande fyra åren, totalt 2 000 miljarder USD. Det finansieras genom att återställa Trumps skattesänkningar för företag, i skatteparadis och på förmögenheter. Totalt ska satsningen omfatta det tredubbla, efter delfinansiering från delstater, kommuner och företag. Ett moratorium mot ny olja och gas från Antarktis hav ska införas genom Arktiska Rådet, som sedan ska vidgas till att bli globalt. Ny och befintlig olje- och gasutvinning tvingas möta tuffare krav på minskade metanutsläpp. USA stoppar också internationell finansiering av ”smutsig energi” som kolkraft. Fossilbränsleföretag och andra förorenare ska ”bemötas juridiskt”.
  3. Grönare fordon och drivmedel. Alla nya bilar och lätta transportfordon ska bli eldrivna (inget konkret årtal), med årliga förbättringar för tyngre fordon. 2030 ska det finnas 500 000 nya laddplatser, med fullt återställd stimulans för elbilar. Flytande drivmedel ska vara biobaserade, med mer avancerade biodrivmedel snarast, för flyg och sjöfart.
  4. Den andra järnvägsrevolutionen, med fokus på både gods och passagerare. Bl.a. ska tiden mellan New York och Washington DC halveras och California High Speed Rail projektet förverkligas. Snabbtåg ska förbinda kusterna.
  5. Klimatanpassning ska genomsyra alla investeringar i väguppbyggnad, infrastruktur, elnät och VA-system.
  6. Effektivare bostäder. De kommande fyra åren ska fyra miljoner bostäder energieffektiviseras till högsta nivå, och alla federala byggnader och andra installationer ska vara ledande i omställningen.
  7. Subventionsstopp. USA ska avskaffa subventioner till fossil energi och ställa om dem till förnybart, även om Biden i slutspurten av valrörelsen klargjort att omställningen troligen först är klar till 2050.
  8. Negativa utsläpp. CCUS (carbon capture, usage and storage) ska bli en allmänt tillgänglig, kostnadseffektiv och snabb skalbar lösning, genom fördubblade federala investeringar och utökade skatteincitament.
  9. Utökad forskning och utveckling. Ett särskilt klimatinriktat forskningsprogram, ARPA-C, startas med fokus på bl.a. nettonoll-byggnader utan merkostnad, storskalig energilagring för en tiondel av kostnaden för litium-jon batterier, luftkonditionering och kylning utan klimatpåverkan, vätgas från förnybara källor, CCS från kraftverk och kolfri industri för stål, cement och kemikalier. I varje delstat ska ett kompetenscenter i varje delstat, med skattelättnader och subventioner forskningshögskolor, inkubatorer och acceleratorer, tillverkningsinstitut och arbetsgivare, fackföreningar och statliga och lokala myndigheter, för att stärka tillverkningsindustrins konkurrenskraft.
  10. Klimat ska genomsyra allt. Varje federalt beslut ska ha med klimateffekterna som beslutsparameter, och aktiebolag ska avslöja klimatrisker och växthusgasutsläpp i sin verksamhet och leveranskedjor.

För undertecknad är Bidens plan i stora delar imponerande, inte minst som den slår an en ton av globalt ledarskap för USA. Den är också tydligt jobbskapande, även om de tio miljoner jobb Biden anger att planen ska leda till får ses som grovt tillyxat. Den samlade klimatnyttan är förvånande nog inte beräknad, men den största svagheten kanske är att den sociala dimensionen bara är skissartad.

Biden har ett track record som är bättre än vad man kanske omedelbart kan tro. Han lade 1986 ett av de första klimatlagsförslagen någonsin i USA:s kongress och har ordnat en rad hearings om klimatförändringar. 1998 ansvarade han för the Tropical Forest Conservation Act, där USA slöt avtal med andra länder om hur tropisk skog kunde skyddas i utbyte mot skuldavskrivningar. 2006 attackerade han BP och Chevron och de subventioner som går till oljeindustrin. energi. Som Obamas vicepresident under finanskrisen ledde han Recovery Act, med krav på minskade klimatpåverkande utsläpp, halverad förbrukning för nya bilar och ny stimulans till förnybar, och var tillsammans med John Kerry ledande i att Parisavtalet kunde antas.

Att detta ur klimatsynpunkt är många resor bättre än vad Trump föreslår förvånar nog ingen. Att det är riktigt bra kanske inte är lika självklart för alla. Hur bra det blir i praktiken beror på en rad omständigheter, som hur maktförhållandet blir i senaten efter extravalet i Georgia 5 januari, samt på hur samarbetsvilliga republikanerna är i dessa frågor – många ledande republikaner är från stater som hårt drabbats av klimatförändringar och yngre republikaner driver på för en mer ansvarsfull klimatpolitik än under president Trump. Det beror också på hur villig Biden är att använda presidentdekret, och i vad mån de hamnar i högsta domstolen – och vad dess starkt konservativa majoritet innebär i klimatfrågor. Men om mycket av detta inte går Bidens väg, har han ändå utvägen som Obama använde i trängda lägen; att formellt bara reglera offentliga, statliga aktörer men som tillsammans är tillräckligt stora att bidra till en förändring på marknaden som helhet.

Mattias Goldmann
Författare
Dubbad till riddare för sitt klimatarbete av franska regeringen. Utsedd till Mäktigast i Hållbarhetssverige. Runner-up i Årets Opinionsbildare. Ansvarig för kampanjen som vann Årets Lobbyist. Årets Framtidspolitiker. Tidigare vd för tankesmedjan Fores, nu Chief Sustainability Officer på Sweco Sverige.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.