Bygg bättre

Bygg bättre-bloggen levererar reflektioner och rapporter rörande hållbara byggprocesser och vad som konkret ska till för att skapa dem. Swecos konsulter ger interna och externa trendspaningar och djupdykningar i branschens hållbarhetsmässiga hotspots.

Beställ minskad klimatpåverkan i ditt projekt

26 maj 2021

Byggprocesser står för en femtedel av Sveriges territoriella klimatpåverkan. Det låter alarmerande men som tur är finns det mycket att göra åt den saken.

Upphandlingsmyndigheten arbetar med en vägledning för hur beställare av ett anläggning- eller infrastrukturprojekt kan ställa krav på konsulter och entreprenörer att minska klimatpåverkan från planering, projektering, bygg- och anläggningsskede ur ett livscykelperspektiv. Det är väldigt välkommet! I dagsläget är det i huvudsak Trafikverket som ställer den här typen av krav men när den nya vägledningen är på plats kan vi förvänta oss att det inom kort kommer att bli norm att ställa klimatkrav.

Vad är fallgroparna och vilka är möjligheterna?

Den stora möjligheten är att man som beställare tjänar pengar på att ha en integrerad process kring att minska klimatpåverkan. Det har Sweco bland annat visat med vår carbon cost-metodik. Figur 1 visar att klimatreduktion i tidiga skeden av ett projekt ofta handlar om att bygga mindre, välja bort och optimera. Det är aktiviteter som verkligen lönar sig ekonomiskt sett genom ett projekts hela livslängd. I tidiga skeden kan god projektering och planering vara dyrare där och då, men stora summor kan sparas i ett senare skede.


Figur 1. Arbetar man från ett tidigt skede med att minska klimatpåverkan, så minskas även investeringskostnaden parallellt. Sambandet gäller till ett skede i projektfasen där klimatreducerande åtgärder innebär val av klimatsmarta material som är ovanligare på marknaden och därför är dyrare att köpa in. Värt att notera är att den kostnadsökning som uppkommer av klimatsmarta materialval är marginell jämfört med kostnadsbesparingen som erhållits av en systematisk klimatreduktionsprocess.

En av fallgroparna är att likställa klimatreduktion med klimatsmarta materialval. Då har man kommit in för sent med klimatarbetet och missat den stora potentialen att minska klimatpåverkan. Tidigt i projektet kan projektorganisationen, genom klimatmedveten projektering, välja bort alternativ som medför ökad mängd byggmaterial, vilket betyder att frågan om klimatsmarta byggmaterial blir mindre betydande. Det som inte byggs är otroligt billigt. Det kräver varken byggmaterial eller underhållsarbete.

Vad ska beställare då tänka på?

Att ställa kostnadseffektiva klimatkrav kräver hög beställarkompetens för att man inte ska riskera hamna i byråkratiska omständigheter bestående av kreativ bokföring. Dessutom går utvecklingen i branschen snabbt och projekten är långa. Det som sågs som ett för vasst krav i ditt förra projekt kan nu ha blivit en hygienfaktor. Säkerställ att det finns en loop av erfarenhetsåterföring, både till egen organisation och externa parter.

Definiera den procentuella ansvarsfördelningen mellan konsult och entreprenör. För att kunna göra det är det bra att skaffa sig en översikt över hur mycket påverkansutrymme det finns för klimatreduktion i olika skeden. Det möjliggör att kunna ställa verklighetsförankrade krav på hur mycket klimatreduktion som åligger konsulten att åstadkomma och hur mycket klimatpåverkan ska minskas i entreprenaden.

Fundera över hur väl ställda klimatkrav fungerar i ett fastprisuppdrag. Saknas det incitament för att jobba med optimering av mängder som är något mer tidskrävande ur ett projekteringsperspektiv så styr man mot klimatåtgärder som snarare endast rör materialval. Där med riskerar man att gå miste om stora reduktionspotentialer och kostnadsbesparingar.  

Finns det incitament för den egna organisationen att följa upp kraven? Om kravet går att förhandla bort ur det egna projektet kan det finnas lockelse att slippa snårig juridik och bråk om kravuppfyllelse.

Det organisatoriska är viktigt. I upphandling av en klimatreduktionsprocess kan det vara bra att förtydliga roller som klimatsamordnare och klimatkalkylator. Vi ser det som väsentligt att göra skillnad på dessa två roller, även om de i praktiken kan innehas av en och samma person. I projekteringen ska rollerna knytas till den projekterande organisationen och i produktionsfasen kan de med fördel knytas till projekteringsledare och inköp. Ibland görs misstaget att organisatoriskt koppla klimatreduktionsarbetet till diverse miljöplaner snarare än den projekterade organisationen. Vår erfarenhet är att arbetet inte integreras med teknikorganisationen i samma utsträckning.

För att få en kalkylerbar anläggning är det viktigt att leveranserna av klimatkalkyler synkar med tillgängliga mängdförteckningar. Annars finns det inget att räkna på.

Det behöver finnas en tydlighet i hur kravet ska följas upp gentemot den upphandlade konsulten och entreprenören samt hur klimatkravställningen värderas gentemot andra kravställningar.

Vi har en del uppdrag där vi hjälper beställare att vässa förfrågningsunderlag med avseende på klimatreduktion. Vilken är den lägst hängande frukten?

Den lägst hängande frukten i projekteringsskedet är att se till att det  finns några klimatkrav. Vilka klimatkrav som helst är bättre än ingaalls. Däremot bör man ha en plan för hur klimatkraven ska kommuniceras och följas upp. Ett ogenomtänkt klimatkrav kan skapa huvudvärk när det ska följas upp i byggskedet. Det kan också skapa onödig konflikt och juridiska diskussioner.

Finns det bensinstation med biobränsletank i närheten finns det inga hinder att kravställa 100 % biobränsle för motorer som är godkända för det. . För större projekt kan det vara genomförbart med en tankbil som kör runt och tankar fordons- och maskinflottan. Farmartankar är inte att föredra på grund av risk för drivmedelsstöld och vandalism.

En lågt hängande frukt som medför låg projektrisk i form av krångel i byggskedet är att lägga mer fokus på klimatreduktion i projekteringsskedet. Ett avsteg från det tekniska regelverket, att behålla hängslena men strunta i livremmen, kan visa sig både tillräckligt säkert och bättre ur klimatsynpunkt. En standardiserad lösning kan vara enkelt att ta till, men en projektanpassad lösning är ofta bättre ur klimatsynpunkt. Ett exempel på detta är att minska antalet isolskarvar genom att använda sig av gammalt regelverk, vilket testas i järnvägsprojektet ERTMS Nässjö. Projektet sparar cirka 30 000 SEK per skarv och mängden stål som används i projektet minskas samtidigt. Stål har hög klimatpåverkan per kilo.

Vilket krav är näst på tur att få genomslag?

Vi ser högre frekvens av förekomsten att ställa klimatkrav (gränsvärden) på specifika material. Redan idag ställer Trafikverket krav på maximal klimatpåverkan vid produktionsskedet för asfalt, betong, cement och armeringsstål. Utöver det ställer man även krav på andel förnybara drivmedel för fordon och arbetsmaskiner i Storstadsregionerna.

Det är högst troligt att antalet material som kommer ha specifika klimatkrav i upphandling kommer att öka framöver. Idag ställer flera stora beställarorganisationer krav på att specifik klimatpåverkan för olika konstruktionsstålsprodukter ska redovisas med miljövarudeklarationer typ III (EPD). De insamlade miljövarudeklarationerna kan i sin tur användas till att identifiera nya gränsvärden för maximal klimatpåverkan från dessa produkttyper.

Författare:

Erik Björn, Linnea Bohlin, Tabita Gröndal och Anna-Emilia Joelsson

Anna-Emelia Joelsson
Författare
Anna-Emilia Joelsson är hållbarhetschef för Swecos infrastruktursegment och har som särskilt fokusområde att få en skaleffekt i hållbarhetsfrågan genom att lyfta hållbarheten i vanliga byggprojekt som ligger vid sidan av de projekt man oftast tänker på i hållbarhetssammanhang.

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.