Avfall

Här bloggar Swecos konsulter om avfallshantering

Avfall är det som blir kvar när fantasin tar slut

19 november 2014

Sammafattning av intrycken från Avfall Sveriges höstmöte.

Den 11-12 november var det dags för Avfall Sveriges årliga höstmöte. Temat för höstmötet var i år Avfallstrappan, vilket innebar ett fullspäckat schema med helhetsgrepp om avfallshanteringen. Spännande!

 

   Trappa

(Bild: Avfall Sverige)
Vi möttes av Avfall Sveriges flaggor utanför konferenshotellet och kände en otrolig stolthet över att få arbeta i denna bransch, där man arbetar konkret med viktiga miljöfrågor.
Att sammanfatta två hela dagar med otroligt intressanta föredrag är svårt men nedan har vi valt ut några höjdpunkter enligt oss.
Deponering – Finns det gömda resurser i våra deponier?

Längst ner i trappan men det är viktigt att poängtera att trots att vi ska sikta så högt upp i avfallstrappan som möjligt består framtidens avfallshantering av ett samspel av alla metoder. Joakim Krook från Linköpings Universitet berättade även om förutsättningarna för Landfill mining. Kan det vara ekonomiskt och miljömässigt lönsamt att recirkulera strategiskt viktiga material som kan återfinnas i deponierna, minska risken för urlakning av farliga ämnen samt frigöra mark till annat ändamål? I dagsläget är detta inte lönsamt för en typisk kommunal deponi, men i samband med sanering kan det faktiskt finnas ekonomiska fördelar.
Energiåtervinning- Avfall är det som blir kvar när fantasin tar slut
Även energiåtervinning är en viktig del i en hållbar avfallshantering, det är mer än att bara ersätta fossila bränslen till värme. Alla avfallsslag går inte att materialåtervinna, på grund av bland annat sammansättning, riskavfall eller vissa andra farliga ämnen. Stig-Olov Taberman på Tekniska Verken i Linköping berättade om i sin föredragning att man har genomfört studier på vad användandet av slaggresterna från energiåtervinningen kan användas till. Bland annat kan de basiska egenskaperna användas såsom i Langøya i Oslofjorden, där man neutraliserar restprodukten man får vid utvinningen av mineralet illmenit.

(Bild: syltern.no)

Materialåtervinning

Sverige är duktiga på materialåtervinning, men vi är inte i topp. Materialen som återvinns skiftas beroende på trender i samhället, exempelvis har mängden tidningar som återvinns minskat, då man numera inhämtar informationen elektroniskt istället för via dagstidningen.
Återvinning av textil är ämne som diskuteras allt mer. I augusti 2014 fick Naturvårdsverket ett uppdrag att ge förslag på en hantering av textilier. Karin Sundin från Stockholm Vatten talade om att den textil som idag lämnas in till frivilligorganisationer kan 90 % användas, 60 % via återanvändning och 30% återvinning. Återvinningen sker idag främst mekanisk separering, där textilierna används främst till att bli isoleringsmaterial, stoppning m.m. Tekniken med kemisk återvinning som möjliggör att en större mängd textilavfall kan återvinnas är en möjlighet, men det finns endast på labbskala i dagsläget och tekniken är inte tillräckligt utvecklad för stor skala.
Återanvändning – Sven Lundgren från Avfall Sverige inledde passet med de juridiska förutsättningarna som finns för förberedelse för återvinning. Får kommunerna eftersortera avfall som lämnats i återvinningscontainer? Ja, det innefattas inom ramarna för återvinning enligt avfallsförordningen (2011:927).

Förebyggande – Vem vill bli Miljönär?
Avfall Sveriges kommunikationskampanj 2015 går ut på att förändra beteenden. Det är de riktigt sparsamma människorna som lagar och lånar saker och återanvänder som är ”Miljönärerna”. Visste du att om du lånar en borrmaskin istället för att köpa en egen sparar du lika mycket CO2 som att dagligen titta 5h på en 65” LED-TV i ett helt år?

 

inte jag

Sista passet för dagen handlade om vart vi är på väg. Sara Pettersson från Kretslopp och vatten, Göteborgs stad berättade om ett studiebesök i staden Arnhem, Holland, där de har ett intressant projekt med Reversed Waste Collection, omvänd insamling av hushållsavfall. Det innebär att hushållen har fastighetsnära insamling av plast, matavfall och pappersförpackningar, medan restavfall, textil och glasförpackningar får man lämna lite längre bort i en gemensam kvartersinsamling. Poängen är att det ska vara lättare att lämna exempelvis sitt matavfall och svårare att slänga restavfallet. Projektet har varit igång i nästan ett år nu, det ska bli intressant att följa och läsa mer om resultatet!

 

Slutsats

Vi står inför flera mycket spännande utmaningar. Vi på Sweco vill tillsammans med övriga aktörer inom avfallsbranschen möte de förväntningar som ställs på morgondagens avfallshantering. Vi har inte bara ett behov, utan också en skyldighet att agera högre upp i avfallstrappan. Det räcker inte med att vi minskat andelen avfall som behöver deponeras eller energiåtervinnas. Vi behöver fortsätta arbetet med materialåtervinning, återanvändning och framförallt är behovet av nya innovativa idéer för att förbygget uppkomsten av avfall. Hur kan vi integrera attitydändrade åtgärder, med en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar avfallshantering. Vill ni veta mer om våra idéer? Ta kontakt med något av oss på Sweco.

Rickard Sallermo

rickard.sallermo@sweco.se

042-4990061
Emma Hamilton

emma.hamilton@sweco.se

031-632893

 

 

På sweco.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vi lagrar ingen personlig data. Om du inte accepterar cookies kan du stänga av det via din webbläsare.