Bygg bättre

Det surras mycket om återbruk nu, och har gjort så ett tag. Händer det något mer än surr? Det har tidigare mest handlat om stora fastighetsägare med omfattande hållbarhetsmål, enskilda pilotcase eller överblivet tegel och glas till någons sommarstuga. På Sweco noterar vi löpande nya affärer och genombrott, till den nivån att vi vill påstå att en ny standard håller på att etableras. Den standarden handlar inte bara om att rivningsinventeringen kompletteras med en återbruksinventering, utan också om en tanke om att materialet faktiskt kommer att användas till mer än en sommarstuga. Ännu hellre – tanken ”kan vi göra mindre hyresgästanpassningar och tänka om istället för att flytta pentryt en meter” får större och större genomslag. Det gäller inte bara Sveriges största fastighetsbolag med lokaler på åtråvärda adresser i storstadsregioner; vi hör det från fler håll som exempelvis Lundbergs Fastigheter.

Återbrukets utmaningar 

Återbruk av byggvaror har ungefär samma fallgropar som att skänka kläder till second handbutiker. Lämnar man in en t-shirt till Myrorna är det lätt att tänka att man är (miljömässigt) berättigad att köpa en helt ny kavaj i närmsta galleria. Det är dock så att så länge ingen avstår från köp av ett nytt plagg till förmån för köp av ett begagnat plagg har ingen miljövinst gjorts. Utbudet av återbrukade byggvaror behöver öka, men det är inte den stora utmaningen. Det handlar snarare om att få upp efterfrågan på återbrukade byggvaror. För att det ska ske behöver arkitekter, konstruktörer och projektörer utgå från det återbrukade utbudet redan vid ritbordet.  

Efterfrågan från offentliga aktörer

• Sweco gjorde 2020 en förstudie om återbruk av kontorsmöbler på uppdrag åt Region Västernorrland. Det är tydligt att det går att spara både pengar och undvika klimatutsläpp genom ett väl anpassat återbrukssystem. Studien visade att denna typ av återbruk inte är helt ovanlig inom kommuner men däremot mer sällsynt inom den privata sektorn, trots de ekonomiska fördelarna. Man beräknade möjliga CO_2e-minskningar på upp till 1355 ton – en minskning med 84% – jämfört med nuläget över en tioårsperiod. Det skulle innebära monetära besparingar på upp till 34 miljoner kronor – upp till 75% av nuläget. I studien ingick att utreda möjligheten att involvera arbetsintegrerande sociala företag. På så sätt görs en samhällsekonomisk vinst i form av minskade klyftor och minskad social utsatthet samtidigt som organisationen gör besparingar.
• Återbruksnätverket Öst som initierats och drivs av Swecos Helena Helgegren – nätverket är numer också en del av CCBuild – genomför en förstudie för en gemensam marknadssatsning/återbruksdepå.
• Återbruksnätverket Öst är i uppstartsfasen av ett pilotprojekt kring hyressättning vid renovering med återbrukade material tillsammans med Hyresgästföreningen. 
• Stadsmissionen Norge samarbetar idag med ett fastighetsbolag för att ta till vara och sälja överblivet material från byggproduktion, och i Sverige för Stadsmissionen Östergötland diskussioner för att uppnå samma sak.
• Vi ser ett ökat intresse gällande uppdrag rörande förstudie och upphandlingsupplägg kopplat till återbyggdepåer.
• Lejonfastigheter kommunicerade nyligen att de redan öppnat sin återbruksdepå.

Efterfrågan från privata kunder.

I ett inlägg på social media läser vi att en nyligen såld och nyrenoverad bostad med 80-100% återbruk blev mäklarens mest besökta visning på 11 år. Kom många bara av ren nyfikenhet? Ja, kanske. Icke desto mindre – samtidigt som de klev över tröskeln till lägenheten klev de också över en annan, bildlig tröskel.

Återbrukade möbler i all ära – vi vet ju att det är betongen och stålet som har störst påverkan.

Nu vill vi gärna se fler uppdrag med återbrukad betong och stål.

• Demohusen byggda av återbrukad ballast inom ramen för RE:SOURCE- finansierade projektet RE4 resulterade i visar att tekniken – och lagutrymmet – finns idag.
• I projektet Återhus – att bygga hus av hus återbrukas byggnadsdelar som pelare och bjälklag.
• Swecos konstruktörer söker just nu stål från rivningsobjekt max 30 år gamla för ett pilotprojekt. Kontakta Swecos konstruktörers nationella hållbarhetskoordinator Stina Nygren för mer information.

Titeln ”återbrukskonsult” är idag vanligt förekommande – det såg vi väsentligt mindre av för bara ett år sedan. Vi frågade Amanda Borneke, en av våra experter inom cirkulär ekonomi och en av de nationella hållbarhetskoordinatorerna om vad hon har firat under 2021.

• Cirkulära upphandlingskrav för bygg- och rivningsbranschen. Inom Vinnovafinansierade projektet Cirkulära Göteborg sattes ribban för framtidens byggbransch. Det resulterade i en guide för alla som är i kontakt med offentlig upphandling av bygg- och rivningsprojekt. Den innehåller rekommendationer, förslag och flaskhalsar på hur krav kan gynna, eller missgynna, cirkulära avfallsflöden. Det har formulerats på ett sätt att kraven ökar och successivt utvecklas fram till år 2030. Ta del av guiden här.
• Återbruk och återanvändning av bygg- och rivavfall 
  För första gången någonsin innehåller Sveriges byggindustriers (BI) riktlinjer för avfallshantering även återbruk. Det säger en hel del om den omställningen som skedde i branschstandarder under 2019. Kraven säger: 
  • Demontera produkter och material för återbruk före rivning så långt det är praktiskt möjligt.  
  • Designa byggnaden för materialåtervinning och återbruk genom att material och produkter är demonterbara och material möjliga att separera från varandra. 
  • Redovisa  hur produkter för återbruk planeras tas om hand. 

Författare

Helena Helgegren, återbrukskonsult och projektledare Återbruksnätverket Öst

Amanda Borneke, projektledare cirkulär ekonomi

Alastair Carruth, projektledare cirkulär ekonomi

Karin Lindblad, hållbarhetskonsult

Listan kan göras längre, innanför och utanför Sweco. Vad har ni för spännande återbruksprojekt?