Den digitala spegelvärlden kommer med den smarta staden.
Enligt Boeing är 65 av världens största flygbolag beroende av deras sk AHM-system, där Boeing i realtid samlar mängder av data från flygplanens funktion under flygning. Med denna data planeras underhåll, fel upptäcks i tid och flygplansprestanda optimeras. Snart kommer leverantörer av hissar, ventilationssystem, larm och säkerligen rulltrappor kunna erbjuda samma typ av tjänster till sina kunder (en del har faktiskt redan börjat). Detta ”Internet of Things” blir en viktig komponent i den smarta staden.
Nästa steg är att låta komponenter prata med varandra och att dra nytta av de enorma informationsmängder som skapas i Internet of Things. Vad kommer vi få se då?
Här är några möjliga tillämpningar (där flera är förresten redan på gång):
Om alla bilar hade en förmåga att snabbt och säkert länka data mellan varandra hade vi snart kunnat säga hejdå till dagens stillastående bilköer. Vi skulle få se tåg av bilar som tillfälligt hänger samman och optimerar hastigheten mot resten av trafiksystemet. Detta minskar luftmotstånd och avgaser, olyckor och stress och framförallt – bilförarna kan läsa nyheterna, ta en kopp kaffe och ta en liten lugn stund medan deras bilar kör på automatik.
Kanske kommer vi snart inte göra så stor skillnad på privat och kollektiv trafik?
Om alla delar av ett energi- och ventilationssystem kan kommunicera med varandra i ett hus, kan dessa se till att bara vara igång när de verkligen behövs och på så vis rejält reducera energiåtgången. Om huset i sig kan kommunicera med sina grannhus, kan man tänka sig att flytta överskottsvärme, datatrafik och lokalt producerad el, med mera mellan varandra.
Apropå energi – många tror att vi alltmer kommer se hur el produceras riktigt lokalt, av till exempel solceller på hustaken, mikrotankar för produktion av biogas eller små hypereffektiva vindsnurror. För att detta ska kunna fungera effektivt behövs teknisk samordning av alla dessa små källor – tillsammans med den vanliga stora energiproduktionen. Detta är också en del av den smarta staden – system som kan hantera det distribuerade och på många sätt kaotiska. Och den här tekniken är definivt redan här.
En annan teknik som också handlar om att skapa ordning och mening i det kaotiska kallar vi Big Data, där gigantiska datamängder samlas och processas i realtid (live alltså) för att skapa olika tjänster. Flera sådana tjänster ser vi redan idag i de algoritmer Facebook, Google och Amazon använder sig av för att kunna rikta exakt den information vi som brukare behöver, men kanske i ännu högre utsträckning…ge data om oss som konsumenter till olika typer av företag.
I den smarta staden kan Big Data ge oss information om hur folk rör sig i staden, var trafiken eller gatuunderhållet behöver justeras eller varför inte var i staden det just nu är lättast att hitta en lagom befolkad uteservering eller plats att sola på. Det intressanta med den här typen av data är alltså att den inte behöver komma från direkta övervakningssystem, utan snarare drar man oväntade helt korrekta slutsatser från sekundärkällor, typ parkeringsdata, passager i tunnelbanespärrar, antalet telefonsamtal/sms eller sökord på google och så vidare. När datatrafiken från Internet of Things (förkortat IOT) drar igång på allvar kommer det finnas oerhört intressanta Big Data-källor att utnyttja på liknande sätt.
Kanske är den första tillämpningen av IOT vi kommer se och läsa om är när kommuner med flera börjar använda sig av den här tekniken för att optimera sitt underhåll av infrastruktur, att bara åka ut och byta exakt de lampor som börjar dra för mycket energi eller gått sönder, att bara ploga/sanda/salta precis där det verklugen behövs eller att bara tömma de papperskorgar som meddelat att de börjar bli fulla (eller söndersparkade).
Tänker man den här tanken en bit till är det lätt att dra några viktiga slutsatser: de smarta lyktstolpar, hissar, dörrar och papperskorgar (med mera) som kommer att finnas i den smarta staden behöver ha en egen unik identitet, vilket idag är klart att börja tillämpa med de nya, längre sk IP-adresserna (IPv6). Komponenterna kommer att börja ”leva” som individer redan på planeringsstadiet, när vi designar med CAD/BIM-program. Data från designprocessen kommer att följa de digitala spegelbilderna av sina fysiska motsvarigheter genom hela deras livslängd.
I detta uppstår ett mycket stort värde även hos de digitala objekten…
Kanske kommer den digitala spegelvärlden snart bli lika viktig att underhålla och förvalta som den fysiska i den smarta staden. Redan idag har många fastighetsförvaltare insett vilket stort värde som ligger i de digitala modellera av deras hus och just nu har väldigt många producenter börjat ta fram digitala kopior för de vanligaste CAD- och BIM-programmen av sina produkter, allt från stolar och fönster till magnetkameror och ventilationssystem. Digitala objekt med massor av viktig information, direkt kopplad till verkligheten.
Vad som är helt säkert är att värdet och informationsnivån på de objekt och modeller som skapas och cirkulerar digitalt kommer att öka alldeles extremt. Och detta sker redan.
Och så fort som detta värde blir tydligt för marknadens aktörer kommer kraven och efterfrågan fullständigt explodera.
Som sagt. Välkommen till den digitala spegelvärlden!