Jag pratar med min kollega Emma Andersson om vad en smart stad egentligen kan innebära. I en drömvärld, tänker vi oss, så är det en stad som förstår oss människor så bra att staden anpassar sig efter vad vi tycker om och vad vi mår bra av. En smart stad investerar i invånarnas livskvalitet för att skapa stabila och robusta samhällen med välmående människor. Är det möjligt?
Den smarthet som finns i våra städer idag handlar mycket om att mäta och samla in data. Det som mäts är nästan uteslutande kvantitativt och objektivt. I framtidens smarta stad blir det förmodligen möjligt – och kanske till och med nödvändigt – att börja mäta även det som är kvalitativt och subjektivt. Så som upplevd livskvalitet, trygghet, välmående eller hälsa.
Emma har många spännande reflektioner kring det här eftersom hon har varit med och arbetat med BRP+ – ett mått som ska komplettera BRP (Bruttoregionalprodukt) och visa det som BRP inte visar. Nämligen hur städer och regioner presterar när det gäller livskvalitet och hållbarhet. Rapporten offentliggjordes tillsammans med Tillväxtverket förra veckan och är rykande färsk och mycket intressant läsning för all som vill vara med och utveckla smarta och hållbara städer. Ladda gärna ner och läs här!
Jag gissar att fler än jag är nyfikna på detta, så jag ber Emma att svara på några frågor för er bloggläsare.
Varför behövs BRP+?
– Det har länge talats om att vi behöver ett breddat mått som kan fånga samhällsutvecklingen och som gör det möjligt att följa våra städers utveckling. Är vi på rätt väg eller inte? BRP+ är ett mätsystem som försöker fånga det som verkligen betyder något för invånarna, tex hälsa, arbete, inkomst, boende, utbildning etc. Indexet utgår från statistik som finns tillgänglig och en utmaning där är att hitta de subjektiva måtten på invånarnas livskvalitet. Förhoppningsvis kan vi inom en snar framtid också mäta det på ett bra sätt.
Kan du ge några exempel på vad som har kommit fram i den första analysen?
– Rapporten ger flera överraskande svar. För det första ser vi inget tydligt samband mellan BRP, alltså ekonomiskt tillväxt och livskvalitet. Dessutom kan vi exempelvis se att kvinnor har högre livskvalitet än män, vilket bland annat beror på kvinnor utbildar sig i högre grad. Vi ser också att livskvalitet och attraktivitet hänger ihop – städer som hamnar högt i vårt livskvalitetindex har ofta en hög inflyttning. Något jag blev förvånad över var också att livskvaliteten inte är högre i befolkningsmässigt större städer än den är i små.
Vad ska man göra om man vill använda sig av BRP+ i sin stad eller region?
– Då kan man höra av sig till mig, Emma på Sweco, eller till Johanna Giorgi på Tillväxtverket för mer information. Det finns också en hemsida, www.brpplus.se där man kan titta på hur ens egen kommun eller region ligger till i jämförelse med andra.
