Sweco's sustainability blog

Tänk dig att du kommer till  jobbet och får börja med att släpa fram stegen till luckan,  klättra upp, bråka med den tröga luckan däruppe, åla in i ett hål och sedan sitta böjd i en konstig ställning i det trånga och dåligt belysta utrymmet, medan du balanserar den tunga dörren till ventilationsaggregatet på foten.

Det har faktiskt hänt mig, då jag skulle energiinventera en förskola. När man skall inspektera ventilationssystem är det snarare regel än undantag att de är placerade i små trånga utrymmen där man knappt kan vända sig, eller uppe på en vind som endast nås via stegar och luckor, eller djupt begravda under kartonger, trasiga stolar, uttjänta whiteboardtavlor och en färdigklädd plastjulgran. Jag brukar då tänka på att jag de allra flesta dagar anländer  i lugn och ro till mitt kontor och sitter i min höj- och sänkbara stol framför datorn. Det gör inte fastighetsskötarna och driftteknikerna.

Av någon underlig anledning kostar man på dyra och komplexa tekniska system som sedan inte får en chans att fungera som det var tänkt eftersom att de inte kan injusteras och underhållas. Kanaler, ventiler, fläktar, filter, temperaturer, drifttider, tryck och flöden – alla parametrar är viktiga för att systemen skall samverka så effektivt som möjligt. Förebyggande underhåll och effektiv driftoptimering minskar energianvändningen till nytta för miljön, kapar kostnader för både energi och reparationer till nytta för fastighetsägaren och ger ett bra inomhusklimat till nytta för nöjda hyresgäster.

Ändå har  intresset för att underhålla tekniska installationer i fastigheter ofta varit lågt, och man behöver inte fundera länge för att förstå varför. Vem blir inspirerad till att göra sig ett extra ärende till en sådan usel arbetsmiljö för att finjustera eller följa upp? Inte jag i alla fall, och säkerligen inte den som ritade fläktrummet heller.

Men kanske ser vi en vändning nu? På Sweco jobbar vi med flertalet fastighetsägare som på allvar är intresserade av Hållbar förvaltning. Som vill ha råd och stöd i att underhålla, energieffektivisera, förbättra inomhuskomfort, arbetsförhållanden och sociala miljöer både ute och inne. Fastighetsägare som vill se sina fastigheter utvecklas långsiktigt, för sitt egen, hyresgästernas och samhällets bästa. Det finns också fler nya yrkesutbildningar inom fastighetsförvaltning, och vi ser  fler och fler drifttekniker som har relevant utbildning, erfarenhet och engagemang. Detta bådar gott, då de kan förklara för ägaren vad han har att tjäna på en långsiktig, effektiv förvaltning. Och lyssnar han inte tycker jag att de kan börja med att flytta in plastjulgranen på fastighetsägarens kontor!

 

 

Det är inte lätt att göra alla till lags, vare sig det gäller medborgare eller förståsigpåare, och det vill vi ju inte att politiker ska försöka med heller. Men nu när miljömålsberedningens slutbetänkande kommit, får det ett spretigare mottagande än vanligt, med enorm spridning av ris och ros, beröm och hård kritik. Ända ner i detaljfrågor är debattörerna oense om hur väl de lyckats.

Miljömålsberedningen är en grupp av riksdagsledamöter från sju av riksdagspartierna, samt ett gäng sakkunniga. De tillsattes år 2010 och har nu arbetat i 6 år med att lämna förslag till regeringen om hur miljömålssystemet ska fungera och hur Sveriges miljö- och klimatmål kan nås, med etappmål, styrmedel och åtgärder. Deras arbete fortsätter till 2020, men lagom till midsommar lämnade de sitt slutbetänkande kring klimat och luftvårdspolitik. I debattartiklar, på miljöorganisationers hemsidor och på twitter finns följande uppfattningar att läsa:

  • skarpa konkreta styrmedel saknas
  • de har haft för låga ambitioner
  • beröm för att sju riksdagspartier har lyckats enas om ett långsiktigt klimatmål
  • ytterligare beröm för att de lyckats nå breda uppgörelser
  • kritik för att de sänker målet om andelen fossilt bränsle i transportsektorn
  • uppmuntran för att de INTE sänkt målet om andelen fossilt bränsle i transportsektorn
  • det saknas sektorsmål, och det är inte bra
  • sektorsmål bör särskilt införas för industrisektorn
  • alla sektorsvisa klimatmål bör strykas, då det minskar flexibiliteten i systemet
  • de får kritik för att de inte behandlat de utsläpp som svenskarnas konsumtion av varor producerade i andra länder ger upphov till

Det som ingen opponerat sig emot är Miljömålsberedningens påstående att samhällsplanering av stad och landsbygd, infrastruktur och byggande blir viktigt för att sänka utsläppen långsiktigt. De trycker på samspelet mellan stat, region, länsstyrelser och kommuner. Vi instämmer i detta och här kommer Sweco förstås fortsätta att bidra!

För er som vill läsa mer :
Vad är Miljömålsberedningen?

Miljömålsberedningens presentation av slutbetänkandet i DN, samt tillhörande kritiska repliker

Hela slutbetänkandet i detalj att ladda ner

 

Divestering eller placering av sparat kapital i etiska och miljövänliga bolag har blivit ett allt mer viktigt verktyg för företag, myndigheter eller organisationer. Det finns flera anledningar till detta. En av de viktigaste är att de finansiella tillgångar som man äger och förvaltar ofta har lika stor eller till och med större klimatpåverkan än hela den övriga verksamheten. Klimataspekten är också viktig eftersom företag som har en stor del av sin verksamhet inom olje- eller kolindustrin kommer att bli mer riskfyllda att investera i. Parisavtalets 1,5-gradersmål innebär att stora delar av branscher som idag hanterar fossila bränslen kommer att vara tvungna att ställa om och det gör det mer riskfyllt att idag investera i dessa branscher. Det har också visat sig att förvaltare som aktivt väljer att placera kapitalet i företag som aktivt väljer in miljövänliga lösningar och väljer bort fossilt överlag får en bättre avkastning. Dessutom bör ett företags eller kommuns riktlinjer och mål inom hållbarhet även vara en del av hur den investerar.

När det gäller etik och social hänsyn i investeringarna brukar de flesta kapitalplaceringspolicyer innehålla formuleringar om att man inte ska investera i branscher som i sin huvudsakliga verksamhet hanterar krigsmateriel, pornografi, tobaksvaror eller alkohol och att man även bör följa internationella konventioner på området. Det kan här vara bra att lägga till att inte heller investeringar sker i företag som är involverade i drogverksamhet eller kommersiell spelverksamhet och att hänvisa till olika principer som FN har tagit fram när det gäller ansvarsfulla placeringar och grundläggande principer för arbetsrätt och mänskliga rättigheter.

Miljöperspektivet saknas ofta i de kapitalplaceringspolicyer som finns så här kan stora förbättringar åstadkommas. Bland annat bör man se till att inga investeringar sker i fossil energi men även sträva efter att värna biologisk mångfald.

En nära dialog med kapitalförvaltaren är viktig för att säkerställa att riktlinjerna följs men även för att påverka kapitalbranschen i stort. Eftersom fler och fler myndigheter och organisationer börjar ställa miljö- och sociala krav ser banker och fondförvaltare möjligheter att sälja in produkter, ett paket med aktier eller fonder, som motsvarar kraven på hållbarhet. Dessa produkter är ofta kopplade till högre avgifter vilket kan göra investeringen i mer miljövänliga företag till en onödigt dyr lösning. En annan fråga som man kan ställa sig är om det kanske är bättre att ha kvar aktier i företag som inte lever upp till de krav man ställer, men agera som en aktiv aktieägare för att försöka påverka verksamheten att bli mer miljövänlig. Samtidigt är det ofta svårt att påverka verksamhetens inriktning om man är ett enskilt företag eller en liten kommun som äger aktier men då kan samverkan i större ägarkonstellationer vara en lösning för att hantera detta.

Det händer mycket inom detta område just nu och flera företag och organisationer arbetar med att förändra sin investeringspolicy för att minska sin miljöpåverkan och inte placera kapital i bolag som inte lever upp till mänskliga rättigheter. Troligtvis kommer finansvärlden förändras ännu mer i denna riktning de närmaste åren och göra det allt mer oattraktivt att investera i företag som påverkar miljö och människor negativt.

Det finns en mycket stor potential i att förbättra ett företags hållbarhetsarbete genom att ägna sig åt att utveckla samarbetet och dialogen med leverantörerna.  Inköp kan vara ett mycket viktigt instrument för att genomföra de strategier, policies eller handlingsplaner som ett företag har på hållbarhetsområdet.

Ett sätt kan vara att arbeta med riskminimering. Det handlar till exempel om att ha kontroll över vad de produkter som köps in består av och om de har tillverkats på ett bra sätt ur ett mänskligt och miljömässigt perspektiv. Ett företags varumärke kan påverkas negativt vid skandaler hos leverantörerna. Ett exempel är uppståndelsen kring hästköttslasagnen som ägde rum för några år sedan. Att vara insatt i sina leverantörers verksamhet blir därmed allt viktigare.

Det finns dessutom en enorm möjlighet att lyfta företagets egen verksamhet genom ett utvecklat samarbete med leverantörerna i hållbarhetsfrågan. Ju mer komplexa leverantörsnätverken blir, desto viktigare blir det för företagen att ha en gemensam syn på vad hållbarhet är. Vi ser exempel på företag som gärna vill stödja sina leverantörer i att utveckla sin verksamhet i en mer hållbar riktning. Bland annat finns det företag som har utbildat sina leverantörer hur man energieffektiviserar för att på så sätt minska koldioxidavtrycket för de produkter som tillverkas.

För att komma igång med detta arbete kan man inledningsvis göra en riskbedömning av sina leverantörer ur hållbarhetssynpunkt. Senare steg kan vara att ta fram en uppförandekod som leverantörerna bör uppfylla för att kunna sälja sina produkter till företaget eller genomföra workshops med sina viktigaste leverantörer för att få en samsyn kring hållbarhet och hur man gemensamt kan arbeta med frågorna.

Dessutom får man inte glömma att se över sitt eget hållbarhetsarbete och hur man kommunicerar det. På Sweco ser vi ett allt större tryck från den offentliga sektorn i att upphandla mer hållbart och om man som företag vill vara en attraktiv leverantör bör man möta upp till de ökade krav som ställs från kommuner och landsting.

Sweco var brett representerade på årets Building Sustainability-konferens. Många föreläsningar och debatter var väldigt intressanta och uppmuntrade till att tänka i lite större perspektiv. Mycket handlade om vad som krävs för att uppnå ett mer hållbart samhälle och det bjöd på många frågeställningar och tankar kring dessa. På årets konferens låg mycket fokus på städer, och hur vi uppnår ”den hållbara staden”.

Vad orsakar vårt ohållbara samhälle?
Frågan har givetvis inte ett svar utan flera. En mycket viktig aspekt som lyftes under konferensens inledande debatt var västvärldens människas förväntan på levnadsstandard. Göran Greider var snabb att poängtera att vårt problem i samhället inte är de fattiga, utan de rika. De rika ”sätter standarden” för vad som anses vara ett gott liv, de något eller mycket mindre bemedlade följer sedan efter. Det som sker i nästa steg är att övriga världen ser på hur västvärlden agerar och tar inte sällan aktion i samma riktning. Detta vårt skyltfönster mot världen bör därför fyllas med stor tillförsikt och medvetenhet om effekterna av våra handlingar. Vi har en stor möjlighet att visa hållbara vägar för samhällsutveckling.

I konferensens inledande debatt var även Viktoria Walldin som är socialantropolog på White Arkitekter. Hon tog upp problemet med att många tror att vi måste gå bakåt i utvecklingen för att kunna ha en hållbar tillvaro. Viktoria poängterade att vi genom att ha vanor och konsumera som vi gjorde på 90-talet, men med modern teknik kan vi leva hållbart. Ett fantastiskt sätt att tänka, och mycket hoppfullt tycker vi. Vi hade det ju fantastiskt bra på 90-talet här i Sverige! Kanske lite knasiga mode- och frisyrtrender så här med facit i hand, men det behöver man ju inte hänga upp sig på… 

Vi har kommit långt på vissa plan…
Vi har kunskapen om hur man bygger mycket energieffektiva byggnader. Det finns många bra och fungerande exempel. Däremot ser vi inte den utveckling i kvantitet som är önskvärd. Kan det vara så att tekniska lösningar inte räcker till för att kunna appliceras på många olika typhus? Eller är det en ekonomisk fråga? Något som genomsyrade hela konferensen var vikten av progressiva och skarpa krav på byggande. Om en vill driva på den tekniska utvecklingen måste det finnas en kravställning som utmanar. Även byggmaterialens innehåll börjar komma högt på agendan hos många beställare och därmed ökar medvetenheten om vad man bygger in i den färdiga produkten. En samverkande faktor i detta kan nog vara de olika miljöcertifieringssystemens krav på materialkännedom och begränsning av farliga ämnen.
… och inte alls långt på andra.
Områden som relativt sett är eftersatta är byggnadens inbyggda energianvändning och klimatpåverkan. Det vill säga ett LCA-perspektiv. Detta togs även upp som förslag till den kommande versionen av Miljöbyggnad, 3.0. Även arbetsmiljöförhållanden under materialproduktion samt vikten av att inte orsaka konflikter i känsliga områden är frågor som bör finnas med under upphandling av leverantörer.

Något som också är återkommande i debatter och forum kring byggande, inte bara på denna konferens, är problemen med vårt sätt att bygga. Oftast är förfarandet att en aktör bygger och en annan aktör köper byggnaden och förvaltar den. Den aktör som bygger vill oftast ha så hög vinst av sin investering som möjligt vilket leder till att man bygger så snabbt och så billigt som möjlig. På detta sätt förlorar ofta en hel del kvalitet i form av energieffektivitet, samt att byggnaden oftast inte är gjord för att stå särskilt länge. 50-30 års tidshorisont för en byggnad är ganska normalt idag. Hur den här situationen ska förbättras kan vi inte lösa idag, men det tål att tänkas på! Tänk om vi skulle bygga för en livlängd om 80-100 år på våra byggnader istället, utan att behöva riva allt och bygga nytt?

Byggindustrins möjlighet att bidra till en mer hållbar samhällsutveckling; tre parametrar som påverkar.
Kravställning: Det kommer krävas skarpare krav på såväl byggnadens energianvändning under drift som den inbyggda energin. Frågan ligger på politiker och tjänstemän att utreda men engagemang från entreprenörer och konsulter kan påverka riktning och kunskap.
Dialog: Vi besitter i alla olika led en otrolig mängd kunskap. Den kunskapen måste vi bli bättre på att förvalta. Ibland behöver vi hjälpa varandra med vad vi kan ställa krav på för att utvecklas. Vi måste alla tänka progressivt och ifrågasätta gamla mönster som inte leder till utveckling.
Helhetstänk: Social, ekologisk och ekonomisk medvetenhet bör genomsyra alla processer. Socialt i form av att på ett bra sätt uppfylla syftet med byggnaden men även att alla inblandade ska ha rimliga arbetsvillkor. Ekologiskt genom att byggnadens energianvändning och klimatpåverkan tas hänsyn till under leverans, uppförande och hela dess förväntade livslängd. Ekonomisk genom att alla inblandade aktörer (inkl. samhälle och brukare) ska ha en rimlig ekonomi i uppförandet av byggnaden. Här bör man dock vara försiktig så att man inte förväntar sig en orimlig avkastning/tillväxt vilket nog leder in i det som orsakar vårt ohållbara samhälle…

Vid pennan
Elin Henriksson och Alina Jakobsson,
Sweco Systems, Energi & Miljö Stockholm

Greenbuild inne

Jag är på väg hem efter några väldigt spännande och givande dagar på Greenbuild 2014 i New Orleans, tråkigt med långa flygningar men också skönt att få lite tid att bara smälta och reflektera alla intryck. Vi har varit nio personer från olika medlemsföretag som representerat Sweden Green Building Council (SGBC) bland tiotusentals amerikanska och internationella kollegor (har inte någon exakt siffra än). Vi hade totalt 5 föredrag och flera möten med US Green Building Council (USGBC). Känslan jag tar med mig är att det svenska bidraget till konferensen var väldigt uppskattat och vårt lilla land fick ta stor plats i den internationella LEED-diskussionen, team-Sweden var faktiskt lite av en snackis  Sverige som land och GBC har mycket vi kan dela med oss av och efter flera års kommunikation med USGBC vill de nu gärna lyssna, utbyta erfarenheter och samarbeta.

Ett av de starkaste intrycken jag tar med mig från denna vecka är det otroliga engagemang som finns inom den internationella rörelsen (saknar ett bra svenskt ord) för gröna byggnader och samhällsbyggand. Som Rick Fedrezzi, CEO USGBC, sa på öppningen i New Orleans Superdom: We are one voice acting now! Han betonade att vi är många som har slutat vänta på att den förändring som vi vet krävs för ett hållbart samhälle ska ske top-down från politiskt håll. Vi har tagit tag i det själva och nu ser vi till att förändringen sker ”nerifrån och upp”, vi kan göra väldigt mycket tillsammans. Han myntade också ”Survival of the greenest”, med vilket han menade att företag idag vet att de måste anpassa sig och de gör det för att överleva och vara lönsamma och att företagandet är viktigare än någonsin.

På plats var storleken på konferensen nog det första jag slogs av, kylan inomhus var det andra. Det är 25 grader och sol ute och alla fryser inne, det är enorma luftflöden överallt och man slås av en kall vägg när man kommer in. På hotellrummen kyls massiva luftflöden för att sedan värmas med ”brödrostar” för varje rum. Det är lätt att se att vi gör mycket väldigt bra i Sverige och kan exportera kunskap och lösningar. Genom att arbeta med internationella miljöcertifieringssystem så som LEED kan vi sprida denna kunskap och på så sätt påverka långt utanför Sverige och kanske där det allra mest behövs. Kollegor från exempelvis Brasilien, Kina och Indien vittnar om vilken enorm skillnad en internationell certifiering och samarbete verkligen får i deras länder. Som en kvinna från Brasiliens sa, innan vi började med LEED fanns inget, branschen hade ingen kunskap om exempelvis farliga material eller energieffektivitet. De internationella certifieringssystemen är också vägen för att lätt kunna jämföra fastigheter på en internationell marknad och förenklar för internationella hyresgäster och fastighetsägare. Genom att inte bara jobba med svenska samarbeten och system utan fortsätta använda och promota system som LEED och BREEAM blir vi verkligen del av något större och kan göra stor skillnad.

Vi ska inte slå oss för bröstet allt för mycket, vi har också mycket att lära av andra. Även dessa saker försökte vi lyfta fram under veckan. Vi behöver påverka vår egen marknad genom att tillföra nya perspektiv så som effektiv vattenanvändning, biodiversifierade gröna tak, återvunna material med mera, saker som LEED faktiskt fått upp på agendan i Sverige. När det gäller anpassning för att lättare kunna använda LEED i Sverige är bland annat möjligheten att få använda europeiska standarder istället för amerikanska en viktig del, där har vi kommit en bra bit på väg genom diskussion vid det internationella rundabordet och nu i och med LEED version 4.

LEED v. 4 och den dynamiska LEED-placketten (som sätts upp i byggnaden och visar hur fastigheten presterar) var absolut mässans två stora snackisar. Funderingarna var många kring hur det kommer att påverka branschen att det nu blir betydligt svårare att nå de höga betygen och att det tillkommit flera bedömningsområden inom framförallt material och inomhusmiljö.

På den mer generella hållbarhetskompassen märks diskussionen om resiliens, hälsa och sociala värden. Det presenterade också att social hållbarhet lyfts in i LEED i form av tre Pilot credits.

Konferensen var ofantligt stor och väldigt många samtal och föredrag pågick samtidigt. Jag fick med mig intressanta bitar om bland annat Big Data, en spaning om i hur vi kan använda all den data som finns runt omkring oss för att ändra beteenden, förstå vår omgivning, våra byggander och samband. Det uppskattades kunna bli en miljardindustri att rätt kunna använda den data som finns om våra byggnader. De som kan omvandla data till användbar information som ger kunskap spås att bli framgångsrika. Ett intressant exempel var hur man kan följa rörelser i en byggnad för att optimera planlösning för mer effektivt utnyttjande av ytor. Eller rörelsemönster i en stad för att optimera exempelvis cykelnät och punkter för cykeluthyrning.

Ett annat intressant ämne som vi kan känna igen var ”the missing link to sustainability” om att många fastighetsägare kan leverera hållbara byggnader och många hyresgäster efterfrågar dem, men hur får vi med oss ”mellanhänderna”, dvs värderare, mäklare, advokater och försäkringsbolag. Här tror och hoppas jag det kommer att hända mycket närmaste åren, förhoppningsvis kan Sverige och Europa gå före även här.

Vill ni ta del av det föredrag jag höll tillsammans med Pia Öhrling, Piacon, och Robin Jonsson, Bengt Dahlgren, om energieffektiva lösningar i Sverige som en väg till LEED Platina så kommer det läggas upp en film från presentationen här.

Dogbone LEED dynamic plack

Ett långt blogginlägg men det har verkligen varit en vecka med många intryck och insikter som jag gärna vill dela med mig av. Genom att vara del av ett internationellt sammanhang kan vi påverka och göra skillnad där det verkligen behövs!

modern building in the station

Energieffektivisering är ett både smart och enkelt sätt att ta itu med hållbarhetsarbetet i ett företag. Det innebär direkta besparingar av energikostnaderna och en mer optimerad energianvändning i företaget. Min kollega sa häromveckan att bara genom att nämna ordet energiledningssystem så sparar man 10 % av energikostnaderna. Nu kanske det inte riktigt är så enkelt men genom att lyfta energifrågan i företaget och börja fundera över hur man aktivt kan spara energi så är det relativt enkelt att minska sina kostnader.

Från och med juni i år har Sverige ett antal nya lagar som ska få fler företag att arbeta aktivt med energieffektivisering. De lagar som berör industrier är främst dessa:

  • Stora företag* ska göra en energikartläggning senast den 5 dec 2015 och därefter minst vart fjärde år. Om företaget har ett miljöledningssystem eller ett energiledningssystem där energikartläggning ingår behöver man inte genomföra en energikartläggning vart fjärde år.
    *Ett stort företag sysselsätter minst 250 person och har en årsomsättning som överstiger 50 miljoner euro eller en balansomslutning som överstiger 43 miljoner euro per år.

 

  • Kostnads-nyttoanalyser ska genomföras vid vissa typer av investeringar* för att utreda om det går att använda spillvärmen.
    *Det gäller investeringar av nya termiska elproduktionsanläggningar med en total tillförd effekt på mer än 20 MW, nya industrianläggningar med en total tillförd effekt på mer än 20 MW som genererar användbar spillvärme, nya nät för fjärrvärme eller fjärrkyla, eller nya energiproduktionsanläggningar med en total tillförd effekt på mer än 20 MW inom ett befintligt nät för fjärrvärme eller fjärrkyla.

Jag har tidigare bloggat om varför så få industriföretag arbetar med energieffektiviseringsåtgärder. Bland annat är krav på korta återbetalningstider ett stort hinder. Energieffektivisering är också förknippat med administrativa kostnader och det finns även brist på kunskap om energieffektiv teknik.

Den nya lagen om energikartläggning i stora företag tror jag därför kommer att ge effekt. Flera företag kommer förmodligen att införa energiledningssystem för att på så sätt arbeta mer strategiskt med energifrågan och även hantera de återkommande kraven på energikartläggningar som den nya lagen innebär.

På Sweco arbetar jag och mina kollegor med energiledningssystem och energikartläggningar inom olika typer av industrier. Vi har många exempel på där en genomgång av verksamheten gett mycket snabba besparingar av energikostnaderna; tomgångseffekter har reducerats kraftigt och belysning och uppvärmning anpassats till rätt behov. Vi har även sett över möjligheterna att utnyttja verksamhetens spillvärme och förutsättningar att använda geoenergi. Vi ser också stora fördelar med att företag implementerar energiledningssystem och vi har stor erfarenhet av att hjälpa företag med utbildning och att stödja företag med den process som införandet av energiledningssystem innebär.

En ytterligare morot för att snabbt komma igång med energieffektiviseringsarbetet är att Energimyndigheten kan ge ekonomiskt stöd om energikartläggningen i företaget rapporteras in till Energimyndigheten senast i november 2014.

I söndags var det val till EU-parlamentet.  Den fråga som vi svenskar tyckte var viktigast för oss inför valet var miljö och klimatfrågan och det brukar råda enighet om att miljöfrågor är precis sådant som EU ska hålla på med. Just nu pågår en intensiv debatt inom EU om vilka utsläppsminskningsnivåer EU ska nå till olika årtal. Räcker det med ett mål om 40% minskade utsläpp till 2030, eller måste vi minska med 60% till 2030 för att kunna nå målet om 95% till 2050? Visst spelar det roll hur ambitiösa mål EU själv kan prestera, när man ska förhandla fram ett nytt klimatavtal på FNs viktiga klimatmöte i Paris 2015, men högt uppsatta mål i all ära – det viktigaste för klimatet är inte att vi har mål utan att vi minskar utsläppen.

Det senaste halvåret har röster höjts för att EU halkar efter och inte längre tar täten i klimatpolitiken. Ute i världen tycker man att det pratas mycket om målnivåer, och skrivs tjusiga planer om hur långt man kommer att nå men att länderna saknar de lagförslag som ska omvandla måldokumenten till verklighet. Det är inte utan att man kan förstå kritiken i ljuset av ett par märkliga lagförslag den senaste tiden.

Jag tänker dels på att man i Sverige vill göra det olagligt för kommuner att ställa högre energikrav på byggnader än byggreglernas miniminivå. Alla de städer som sedan flera år byggt mycket energieffektivare än lagen kräver skulle alltså tvingas sluta med det.

Andra exempel finns i Tyskland och Spanien där man vill införa skatt på egenproducerad solel.  I Spanien har utbyggnaden av solel gått så fort att utbudet är större än efterfrågan och därför har man infört en skatt på att producera solel som ska göra det olönsamt för privatpersoner att använda sina solceller.  Och för att mäta produktionen (och beskatta den) måste alla solceller vara kopplade till nätet, annars kan man få böta 30 miljoner euro!  Och de som tidigare sålt sitt överskott av solel till nätet får sluta med det, då det blivit olagligt.

Vill du veta mer om hur olika länder försöker eller inte försöker uppnå EUs klimatmål så kan du leta i den omfattande studien av 66 länders klimatlagstiftning som the Global Legislators Organisation (GLOBE International) släppte i februari .

Du kan söka efter önskat land här!

 Containrar

Swecos logistikkonsulter har under den senaste tiden sett en ökad tendens att svenska företag väljer att importera sina råvaror och komponenter ifrån närområdet istället för ifrån Kina. Det gäller framförallt de varor som är lågfrekventa eller specialtillverkas.

Några av de uppdrag som Swecos logistikkonsulter får är att se över hur företag kan sänka kapitalbindningen och lagernivåerna. 

Vid en djupare analys där inköpskalkylen även tar hänsyn till transportkostnader, lagerkostnader och returkostnader vid defekta varor, så visar det sig att det ofta blir billigare att köpa varor som produceras i Baltikum, östra Europa och även Sverige jämfört med när varorna produceras i Kina.  

Flera av kunderna har efter Swecos förslag flyttat sina inköp till Europa medan andra funderar på att ta steget. Anders Andersson, logistikkonsult vid Swecos kontor i Göteborg, menar att när företag tar sig tid att göra en ordentlig analys av samtliga kostnader så blir ofta resultatet att det är billigare att sköta försörjning av dessa produkter ifrån Europa istället för ifrån Kina. Det rör sig dock inte om bulkvaror utan om de delar av inköpen som är mer lågfrekventa. Men det är en tydlig trend att plocka hem tillverkning till Europa. 

Vill du veta mer om vad Swecos logistikkonsulter gör så ta gärna en titt här.

Stadsbyggnad teckning

 

Vi talar om hållbara städer, smarta städer – och lyckliga städer. Man kan undra vad lycka och hållbarhet har med varandra att göra? Det visar sig att det finns kopplingar.

Förra veckan anordnade mina kollegor ett event på temat Den lyckliga staden med bl a Charlotta Mellander, docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Jönköping, som talare. Det visade sig att idag talar faktiskt forskare inom hållbar stadsutveckling en del om välmående och ”lycka” och vilken påverkan detta har för innovation och ekonomisk tillväxt. Och hållbarhet.

I de stora globala mätningar som görs framkommer det att miljö är en mycket viktig faktor för livskvalitet. Även faktorer som utbildningsmöjligheter, kultur, affärer och variation har stor betydelse – sånt som en stad ofta har. När det kommer till lycka kokar det, enligt forskningen, ner till tre faktorer: vad vi jobbar med, vem vi lever med och var vi bor. Och det som avgör vart vi är lockade att flytta beror på om vi ser att orten har bl a detta: Variation av varor och tjänster, Estetisk och vacker omgivning, Hastighet, Densitet och Öppenhet, tolerans. Dvs också sånt som brukar kunna finnas i städer.

Som bekant förväntas urbaniseringen öka de närmaste årtiondena och vi vet att urbanisering driver tillväxt och att därtill arbeten till stor del följer kreativa människor.

Med den insikten och vetskapen om vad som ger människor livskvalitet och lycka blir det viktigt att stärka den sociala och miljömässiga hållbarheten för att göra det attraktivt för dessa människor att bo. För det är de kreativa människorna som tänker ut de smarta och hållbara lösningarna för våra städer.