Swecos bloggportal

Om man tittar bakåt kommer sommaren 2016 vara tidpunkten då AR – dvs Augmented Reality eller förstärkt verklighet som det kallas det på svenska – slog igenom i vanligt folks medvetande. Anledningen heter Pokemon Go, ett fenomen som nog ingen som följt nyhetsflödet – eller har barn i mellanstadieåldern – kunnat undå. Inte ens Nintendo hade nog vågat hoppats på det monumentala genomslag deras – funktionsmässigt ganska enkla – mobilspel fick. Att kunna fånga Pokemon-monster ute i det fria på gator och torg har blivit något som förändrat gatubilden på sina håll. Till och med medelålders pappor som jag själv – som ligger på level 20 nu – har hittat ett fritidsintresse som man kan göra tillsammans med sina barn. Och få motion på köpet.

Men givetvis så finns det så mycket mer man kan göra med AR än att jaga Pokemons. I somras fick vår kollega Björn Skoogh i Göteborg sitt utvecklingsexemplar av Microsofts HoloLens och då spottade han ur sig denna lilla YouTube-video som en första teaser: https://youtu.be/RK42eIJfYCA

Men vad är egentligen HoloLens och varför är Björn och Sweco intresserade av denna teknik? Jag bad honom svara på några frågor om detta. 
HoloLens är Microsofts ”smarta glasögon” som förstärker verkligheten med ett lager av digital information, dvs. det som kallas förstärkt verklighet (Augmented Reality, AR) eller Mixed Reality (MR). Olika AR-lösningar växer idag fram i olika sammanhang. Det kan handla om sjukvård, underhållning, spel, turism, industri, bygg och förvaltning, reklam, utbildning, etc.

Tekniken har inte varit mogen och ramverket för att koppla den digitala verkligheten till den fysiska finns ännu inte på plats annat än som lokala företeelser. HoloLens är ett stort kliv framåt. Att Sweco har fått en egen HoloLens öppnar väldigt spännande dörrar för oss själva och våra kunder, och vi har redan börjat undersöka hur vi kan nyttja denna i våra uppdrag.

Med Microsoft Hololens kan den analoga verkligheten och virtuella modeller visas tillsammans. Foto: Microsoft

Med Microsoft Hololens kan den analoga verkligheten och den virtuella modellen visas samtidigt. Foto: Microsoft

Begrepp som AR, MR, Förstärkt Verklighet, etc. dyker upp i olika sammanhang idag. Vad är det egentligen? Varför är det viktigt?
Augmented Reality (AR), eller Mixed Reality (MR) blandar sömlöst det digitala och det fysiska. Det är ett sätt att förstärka vår verklighet med digital information. Att blanda fysisk och digital information har tidigare varit extremt resurskrävande, men i takt med att teknikutvecklingen gått framåt börjar vi närma oss en tid då AR troligen kommer att bli det mest naturliga sättet att konsumera information.

AR ger oss möjlighet att klä fysiska objekt och företeelser i det lager av information och flöden som tidigare enbart funnits tillgänglig bakom en mur av system och hårdvara. Det ger oss också möjlighet att tillgängliggöra kontextuell information som utgår från den plats vi befinner oss på, vilka vi är och varför vi är där. Potentialen är enorm och kommer med stor sannolikhet att förändra förutsättningarna för många traditionella industrier och marknader där tjänster och produkter som idag existerar som fysiska föremål kommer att transformeras till digitala representationer istället.

Om vi betraktar AR som ett lättflyktigt flöde av information så är det BIM, GIS och IoT som förankrar informationen i en verklighet där varje relevant fysiskt objekt har en digital representation. Det är kring dessa digitala representationer som storskalig, öppen AR kommer att kretsa. Det är relationen mellan AR och BIM som ger oss möjlighet att smälta samman det fysiska och det digitala tills vi passerar den gräns då den distinktionen inte längre spelar någon roll.

Microsoft Hololens-glasögon. Foto: Microsoft

Microsoft Hololens-glasögon. Foto: Microsoft

Sweco har börjat utforska AR med hjälp av Microsoft HoloLens. Vilka typer av utmaningar och frågeställningar har detta medfört?
Det intressanta med HoloLens är att vi plötsligt ställs inför praktiska utmaningar vi tidigare enbart kunnat teoretisera kring. Visst har vi tidigare byggt funktioner som nyttjar AR som begrepp, exempelvis genom telefoner och plattor, och det kommer vi att fortsätta att göra, men det är dock först när man ställs inför de utmaningar som exempelvis en ofullständig mesh i ett rum representerar, eller när man skall designa ett användargränssnitt som skall förhålla sig till både väggar och inredning, som det blir på riktigt. Hur konsumerar vi digitala abstraktioner av komplexa objekt eller dataflöden i ett fysiskt rum? Hur förhåller vi oss till data från en BIM-modell när vi plötsligt befinner oss mitt i den?

Vår kollega Michael Thydell pratar ofta om den digitala spegelvärlden. Jag tycker att det är ett väldigt bra begrepp som beskriver precis vad det här handlar om. Hur vi placerar digitala objekt och information i den fysiska verkligheten blir avhängigt kvaliteten på dess digitala spegelbild, vilket i sin tur ställer krav på bakomliggande informationsmodeller. Allt hänger ihop.

Finns det någon koppling mellan den smarta staden och AR?
Det gör det definitivt. När man diskuterar den smarta staden behöver man lyfta blicken och fundera över de utmaningar och möjligheter de närmaste 5, 10 eller 20 åren medför. Det är nästan oundvikligt att vi kommer att konsumera information genom AR med de perspektiven, och stadens öppna data lämpar sig väldigt väl för att konsumeras i sitt sammanhang, i den fysiska stadsmiljön.

Vi måste dock komma ihåg att vi idag befinner oss i väldigt tidiga skeden just nu, men på sikt tror jag att AR kommer att förändra vår värld minst lika mycket som framväxten av smartphones gjorde, om inte mer. Ett antal stora aktörer som exempelvis Microsoft, Google genom Magic Leap, Sony, Samsung, BMW, etc. är aktiva på det här området. Det kommer att dyka upp produkter som är avsedda för slutkonsumenter snabbare än vi tror.

Det finns också en extremt spännande dynamik mellan AR, machine learning och IoT som blir väldigt tydlig i anslutning till den smarta staden. Det skapas nästan en slags virtuell dans mellan abstraktioner av data som konsumeras i realtid av medborgaren i den smarta staden, som i sin tur genererar nya abstraktioner. Vem för, och vem följer? Vi ser verkligen fram emot att utforska detta under de kommande åren.

Varför är det viktigt för Sweco att utforska AR?
Sweco står redan med ett ben i det digitala och ett i det fysiska. Att utforska gränslandet mellan dem är då ett naturligt steg att ta. Om vi exempelvis projekterar en byggnad idag så innehåller den en uppsjö system och sensorer. Det flödar stora mängder data i och kring en fastighet. Jag tror att vi, med stöd av AR och produkter som HoloLens, kan hjälpa våra kunder att förädla, visualisera och kontextualisera den informationen för att skapa stora värden under såväl tidiga skeden som under projekt och förvaltning.

Om du vill veta mer om hur Sweco jobbar med AR, kontakta gärna bjorn.skoogh[ at ]sweco.se för mer information.

Då var det äntligen min tur att hitta hit.

En kort presentation till att börja med, jag heter Magda Ljunggren och jobbar som energiingenjör på Sweco i Luleå.  Jag har jobbat på Sweco i drygt två år och mina arbetsuppgifter rör det mesta energirelaterat samt en del VVS projektering. På senare tid har min arbetsvardag även börjat fyllas med ytterligare en arbetsuppgift nämligen täthetsprovningar, då främst av småhus.

Luleå är en stad som växer vilket medför många nya byggnader. Dagens energikrav i kombination med kraven på en god inomhusmiljö och komfort i byggnader medför att dom måste ha ett lufttätt klimatskal såväl som en väl avpassad ventilation. Ett otätt hus innebär inte bara en högre energiförbrukning och sämre boendekomfort utan även en ökad risk för fuktskador och mögel.

Antalet skador till följd av otäta hus har ökat på senare tid och har man oturen att drabbas av ett otätt hus kan konsekvenserna bli stora och ofta väldigt kostsamma. En täthetsprovning under byggnadstiden, när åtgärder är lätta att vidta, är därför väl investerade pengar.

För att bestämma en byggnads lufttäthet finns det egentligen inget annat sätt än genom en täthetsprovning. Vid en täthetsprovning skapar man, med hjälp av en fläkt monterad i en av dörröppningarna, en tryckskillnad mellan inne och ute. I en otät byggnad behöver man blåsa in mycket mer luft än i en tät byggnad för att uppnå den önskade tryckskillnaden. Under tiden som byggnaden trycksätts mäter man också det flöde som behövs som behövs och en läckagesökning genomförs. Läckagesökningen görs med hjälp av värmekamera, rökflaska och genom att känna med handen. En täthetsprovning kan genomföras så fort tätskikten är på plats vilket innebär att man lätt kan åtgärda eventuella fel innan fortsatt färdigställande av byggnaden.

Uppställning av fläkt vid täthetsprovning av småhus.

Uppställning av fläkt vid täthetsprovning.

Vilket täthetskrav är det då som gäller? Det finns inget värde som är skrivet i sten. Generellt kan man säga att ett välbyggt hus med god energiprestanda bör ligga mellan 0,3 – 0,6 l/s m2 vid 50 Pa tryckskillnad. När jag utför täthetsprovningar brukar beställaren ofta önska 0,4 l/s m2 vid 50 Pa tryckskillnad som täthetskrav. Den area som avses är byggnadens omslutningsarea, dvs den sammanlagda arean av byggnadens golv, tak och ytterväggar.

Avslutningsvis vill jag slå ett slag för Gar-Bos rapport “Täta hus – En rapport om varför och hur vi ska bygga lufttät”. Rapporten tar upp varför man ska bygga tätt, hur situationen ser ut på småhusmarknaden idag och vad man ska tänka på för att lyckas.

//Magda

Den senaste veckan har jag fascinerats av en app som spårar och visualiserar mina rörelser. Moves, heter den. Den registrerar vilken sträcka som jag rör mig och hur lång tid det tar när jag promenerar, cyklar, springer, åker bil eller paddlar kanot.

Appen Moves. Från https://moves-app.com/

Appen Moves. Från https://moves-app.com/

 

När jag kopplar samman Moves med en annan app, Move-o-scope, visualiseras rörelserna på en karta. På så sätt byggs det upp ett färgglatt nät av linjer på en kartvy. Ju tjockare streck, desto oftare rör jag mig längs den vägen.

Appen Move-O-Scope där olika färger representerar olika fordon (blått är till exempel resor med cykel). Bilden är hämtad från http://quantifiedself.com/2014/03/map-moves-data/

Appen Move-O-Scope där olika färger representerar olika fordon (blått är till exempel resor med cykel). Bilden är hämtad från http://quantifiedself.com/2014/03/map-moves-data/

 

Det ringer en ”storebror-ser-dig-varning” vid användandet av apparna. Men samtidigt är möjligheterna att använda resultatet från dem svindlande. Om flera personers rörelser under några månader sätts samman i en kartvy ser man vilken typ av fordon som används på en sträcka. Det skulle därmed vara möjligt att använda resultatet för att ta fram mer hållbara lösningar om bil till exempel används på en sträcka där det borde gå att använda kollektivtrafik eller cykel.

Visualisering av resmönster ger alltså möjlighet att utveckla infrastrukturen på ett bra sätt. Om man ser att många cyklister cyklar i ett visst stråk så kan informationen användas för att se till att det byggs cykelväg i hela stråket.

Frågan om den personliga integriteten, tror jag, kommer att vara avgörande för hur appar likt dessa kommer att användas framöver. För möjligheterna att utveckla samhället är oändliga när vi på ett tydligt sätt får information om hur vi faktiskt rör oss i samhället.

Under semestern funderade jag på idéer till bloggen. Förväntningarna jag har byggt upp vill jag ju upprätthålla :) Att inte bara skriva om teknik, utan att försöka få in lite andra perspektiv i vvs-tillvaron.

Snart kom jag att tänka på att Sweco har varit inblandad i en egen kokbok, Kokbok utan kok. Tillsammans med tv-personligheten Lotta Lundgren tog man fram ett antal recept i ett försök att belysa kopplingen mellan energibesparing och matlagning. Matlagningen sker alltså helt utan spisens inblandning. Men precis som vår Hållbarhetschef Andreas Gyllenhammar skriver i nyupplagans förord kanske inte recepten utgår från ett lika stort hållbarhetsperspektiv som energibesparing.

img_2350

Det är nu min bloggidé föds. Det är ju väldigt populärt, framförallt i träningskretsar att utmana sig själv, under ett valfritt antal dagar, för en ny typ av träning/diet eller något liknande. Och så tar man en bild före och en bild efter för att läsarna ska kunna se något typ av resultat. Såklart får man följa bloggaren under utmaningens gång också.

Några bilder på min muskellösa mage blir det dock inte, sorry! :)

Min bloggutmaning blir alltså att jag har bestämt mig för att äta mig igenom Kokbok utan kok plus att jag ger mig själv friheten att ändra recepten för att även bli mer hållbara. Ett annat exempel på receptändring är att min fästman är allergisk mot skaldjur. Alla recept innehållande skaldjur och musslor kommer alltså att omarbetas. Sorry Lotta.

Hemma utgår oftast middagarna för två personer plus matlåda för lunch dagen därpå.

En närmare titt i kokbok utan kok känns flera rätter som tillbehör för OMG! vilka små portioner!

Jag kommer även att spara alla mina kvitton från mitt matvaruhandlande för att i slutet sammanfatta hur mycket jag har lagt ut ekonomiskt.

Nu ska jag hem och grava lax….

img_1475

…får en använda sig av sin längd för att måttsätta kanal.

 

Hej! Jag heter Lasse Dahlborg och jobbar som ljusdesigner på Sweco i Stockholm. Jag tänkte börja med att berätta en kul historia i samband med att Nordic Lighting Design Award 2016 snart ska delas ut i Reykjavik.

2014 var jag och Swecos ombyggda huvudkontor ”Swecohuset” med i uttagningen till Svenska Ljuspriset. Det kändes kanon och vi var så stolta över vårt nya fina hus! Vi kom till topp åtta men sen var det stopp, vi var inte med bland dom fyra slutnominerade som jag hade hoppats…
Jag ska erkänna att jag blev lite besviken och tvekade att gå på ljusgalan överhuvud taget. Hur som helst så gick jag dit, hade väldans trevligt men ägnade ingen större tanke på dom nominerade bidragen mer än att jag följde presentationen.

När sedan KB Annexet utropades som  vinnare klappade jag händerna och var glad för deras skull när någon ropade grattis till mig…!
Eh va?? I min besvikelse över ”Swecohuset” hade jag helt enkelt glömt bort att Sweco varit med som elkonsulter i KB Annexet och jag hade gjort belysningsstyrningen på det bidraget.

Slutet gott och jag fick mitt ljuspris till slut! :)

Hur som helst så är nu KB Annexet nominerat till Nordic Lighting Design Award i Reykjavik den 10 oktober! Det ska bli otrolig spännande och kul, jag återkommer med hur det gick!

/Lasse

Bilder från KB Annexet. Fotograf: Mikkel Orstedholm

kbannexet_mikkel_20140924_0039_lowkbannexet_mikkel_20140924_0355_low

kbannexet_mikkel_20140924_0076_lowkbannexet_mikkel_20140924_0376_low

kbannexet_mikkel_20140924_0116_low

 

 

 

Sydsvenskan rapporterade förra veckan att Sveriges första förpackningsfria affär öppnar i Malmö i november.

Jag bloggade i våras om den förpackningsfria affären Original Unverpackt i Berlin. Nu kommer alltså konceptet till Sverige.

Fokus verkar, enligt artikeln, ligga på att konsumenterna ska reducera sina avfallsmängder.

Sydsvenskan skriver om Rowan Drury som ligger bakom satsningen: “– Jag funderade allt mer på hur jag kunde ändra min livsstil för att minska avfallet. Jag insåg att jag var tvungen att ändra mina konsumtionsvanor. Då upptäckte jag lösviktsbutikerna som fanns i Berlin och Paris.”

Det blir intressant att se hur det går och hur redo svenska konsumenter är.

Bild från Sydsvenskan med exempel på vilka produkter som kommer att säljas i den nya förpackningsfria affären.

Bild från Sydsvenskan med exempel på vilka produkter som kommer att säljas i den nya förpackningsfria affären.

 

Jag fick under semestern tid att se riktigt häftig arkitektur som jag även passade på att fotografera. Guggenheimmuseet i Bilbao klätt helt i titan (inte helt gratis…) och Madrid flygplats med ett innertak beklätt av bambu. Material med olika miljöpåverkan och båda väldigt häftiga byggnader tycker jag.

Guggenheim Bilbao   Madrid International Airport

Miljöpåverkan under byggnaders hela livscykel är viktig och inte bara dess energianvändning under driftsskedet som man ofta fokuserar på. Energi står för en stor del, men i takt med att byggnader blir mer energieffektiva står materialet för en större del av miljöpåverkan. Detta skriver Maria mer om här

Jag  ser gärna att material tar mer plats i framtiden eftersom det finns exempel på lågenergibyggnader där miljöpåverkan faktiskt blir större än för en traditionell byggnad på grund av materialvalet. Det tycker jag är intressant, då det talas väldigt lite om just detta. Så behöver såklart inte fallet vara, då det går att välja bra material i kombination med låg energianvändning. För den som är mer intresserad har Swedish Green Building Council tillsammans med övriga nordiska länder tagit fram riktlinjer för hållbara byggvaror.

Sommaren börjar lida mot sitt slut vilket visas med tydliga tecken, semestrar är över, kontoret börjar fyllas upp och kafeterian på kontoret har fyllt på chokladbollarna! Vad passar inte bättre än att börja höstterminen med att blanda dåtid och framtid!?

Ett problem som jag ofta stöter på när jag är ute och försöker utvärdera fastigheters energiprestationer är kommunikation. Oftast inte mellan människor utan snarare mellan de tekniska installationer som huserar i fastigheten. Ventilationen styrs av ett system, värmen av ett annat, kylan av ett tredje osv. Som lök på laxen är det inte heller allt för ovanligt att dessa okommunicerande system även motverkar varandra! Kylan kyler som värmen värmer är ett klassiskt exempel som inte både är dyrt, det är rent utav dumt också.. inget gott kommer utav detta. En viktig del av jobbet med att utreda energisystem är därför att skaffa sig en bra överblick över fastighetens alla system. Då är det även lättare att se vart det finns risk för att system motverkar varandra, men även vart det finns möjlighet för systemen att samverka och fungera ännu bättre istället! Jag har därför idag kört lite oldschool (dåtid) för att hjälpa mig själv att skapa en god överblick i ett projekt för att sedan kunna ta fram ett koncept som med stor sannolikhet drastiskt kan minska kundens energianvändning utan komfortskillnad. Och när jag säger “oldshool”, då menar jag så pass så att för min del är det nog nere i lågstadiet som jag sist pysslade med detta. Jag har nämligen tagit fram blyertspennan, kautschuk (för de yngre läsarna: A.k.a. “sudd”), linjalen och lite färgpennor! Med tungan rätt i mun (lätt utstickande till höger för att underlätta full aktivering av de kreativa delarna av hjärnan) har jag sedan därefter målat ett hus samt de viktigaste tekniska installationerna. Av någon outgrundlig anledning verkar dock mina ritkunnskaper inte utvecklats det minsta av varken mellanstadie, högstadie, gymnasium eller universitet… Nåväl, jag är övertygad om att mina kollegor och jag kommer ha bra nytta av mitt konstverk när vi skall skaffa oss en bra överblick av fastigheten!

IMG_4514

En överblick skapar bra förutsättningar för oss som ingenjörer/konsulter att skapa bra lösningar. Det gamla talesättet “en fastighet är aldrig mer energieffektiv än vad sin drifttekniker önskar att den är då denna roll är väldigt avgörande för bra fastighetens system samverkar i harmoni” (Extremt vedertaget talesätt i branschen). Med det menas att det är väldigt viktigt att driftteknikern också har en bra överblick om vad som händer i fastigheten. Här är ett teknikskifte i sin linda. Tidigare har driftteknikern generellt sett haft koll på vad som händer i undercentralen samt hur ventilationsaggregaten, kylmaskiner etc. presterar lokalt. Denna apparatur har sedan styrts av en givare, monterad utanför huset?! Man har alltså styrt klimatet inne i fastigheten efter vad en tempgivare på utsidan.. Detta betyder alltså att driftteknikern inte har haft koll på hur klimatet inne i fastigheten är, där denne egentligen vill veta hur statusen är. Det har säkert tidigare varit bekvämt att slippa dra kabel mm. för att kunna montera givare i varje rum på varje våningsplan i varje fastighet utan istället styrt allt med en givare på utsidan. Detta har fungerat tidigare, inga tvivel på det. Det har dock inte fungerat optimalt utan man har kunnat “slösa” på energi för att i slutändan nå ett drägligt inomhusklimat. Nu är det dock 2016, “Earth Overshoot day” kommer tidigare och tidigare för varje år så vi kan inte ha fastigheter med “ok” energiprestanda längre, dom måste fungera optimalt!! Här tror jag den trådlösa tekniken kommer kunna underlätta enormt i processen att göra optimala energisnåla fastigheter! Att vi även får betydligt bättre koll på inneklimatet och kan optimera det i samma veva är bara en bonus! (tänk en perfekt tempererad kontorsplats, inget kalldrag, inga värmeslag samt krispig, ren och väldoftande luft!) Framtiden är här nu, den är trådlös och smart och den kommer få alla drifttekniker att tjuta av glädje när ordet energieffektivitet nämns! Vi på Sweco är i kontakt med flera aktörer som pysslar med dessa morderniteter, så är ni intresserade kontakta mig så kan vi prata vidare!

Med önskan om en trevlig och fröjdefull helg,
Tommy

http://www.overshootday.org/

 

En av de stora styrkorna med Miljöbyggnad tycker jag är kravet på uppföljning och verifiering i färdig byggnad. Det ska göras när byggnaden varit i drift i omkring 2 år. Idag är totalt ca 740 byggnader certifierade i Miljöbyggnad, majoriteten av dem är än så länge preliminärt certifierade eftersom det stora flertalet certifierades under 2014 och 2015. För ganska precis 3 år sedan verifierades den första Miljöbyggnaden men nu kommer alltså ett stort lass med verifieringar. Spännande och viktigt!

certifieringar i Miljöbyggnad hämtat från www.sgbc.se 2016-07-04

Nu när det  dyker upp fler verifieringsuppdrag för oss som Miljöbyggnadssamordnare känns det aktuellt att reflektera lite kring detta med verifieringen. För det första vill jag skicka med er alla att ta chansen som vi nu har att verkligen lära oss av verkligheten, vad som blev bra och vad som blev mindre bra. Byggdes det som vi hade projekterat och används det som vi tänkt? Funkade lösningarna? Varför / varför inte?

För det andra så hoppas jag innerligt att det mesta i de allra flesta fall har blivit bra och att det som blivit mindre bra har åtgärdats under byggnadernas fösta driftår. För det är såklart viktigt för förtroendet för Miljöbyggnad att de flesta preliminärt certifierade byggnaderna lever upp till ställda krav också i verkligheten. Givetvis måste det finnas visst utrymme att pröva nya lösningar, åtgärda missar och lära av dessa, men det är otroligt viktigt att det vi byggt som ska stå länge blir bra och att vi följer upp och rättar till om det behövs. När jag börjat titta mer på verifiering av Miljöbyggnad har det blivit ännu mer tydligt för mig hur viktigt det är med en aktiv fastighetsdrift, där man är väl på det klara med vad Miljöbyggnad innebär och verkligen vill förbättre och ha koll. Också att överlämningarna mellan skedena projektering till byggfas och från byggfas till driftfas fungerar bra och är väl kommunicerade och dokumenterade är väldigt viktigt för framgång.

Just att redan under projekteringen tänka på hur det vi beskriver ska kunna följas upp och verifieras i färdig byggnad behöver vi bli bättre på, här kan vi ta ett extra tag som miljöbyggnadssamordnare och projektörer. Kollegor på Sweco har tagit en övergripande ansatts till hur vi kan strukturera upp det bättre redan från början, helt rätt och väldans användbart. Hör av dig så får du veta med om det :)

Miljöbyggnad i Sverige 2016-07-04