Swecos bloggportal

Nytt år och nya konstellationer! I veckan firade vi att vi på Sweco i södra Sverige har startat en ny grupp som bara ska jobba med avfall i alla dess former. Den nya gruppen firades med tårtkalas på kontoret. Såhär goda såg våra tårtor ut!

två tårtor

Foto: Marie Castor

Med det vill vi avfallskonsulter på Sweco önska alla ett gott (förlåt ordvitsen) och fruktsamt 2017!

Nu var det länge sedan det kom recept på den här bloggen. Vad passar då bättre att det kommer tre på en gång?
Enligt Kokbok utan kok är nästa recept Tre varianter på melon. Men vem är jag om jag inte kan ändra lite på de här recepten, kanske rent av förbättra dessa ur ett hållbart perspektiv?
I och med att det fortfarande går att få tag på svenska äpplen blir det den här gången Tre varianter på äpple istället. Tre snabba recept där varje recept antingen kan användas som ett tillbehör, en förrätt eller en enkel lunch. Dessutom innehåller två av recepten grönkål. Så det så!

Tre varianter på äpple

1. Grönkålsröra med äpple

Du behöver:

2 dl finhackad grönkål

1 1/2 dl creme fraiche

1/2 äpple (I det här fallet Ingrid Marie)

6 dadlar

salt och peppar från kvarnarna

IMG_2427

Gör så här:

Finhacka grönkål. Hacka dadlarna i små bitar. Skär det halva äpplet i små tärningar. Blanda detta med creme fraiche i en skål. Salta och peppra efter smak.

Ät!

Mumsfilibabba!

IMG_2428

2. Sallad på grönkål, äpple och fruktig dressing

Du behöver:

4 stjälkar grönkål

1 äpple (I det här fallet Ingrid Marie)

1 dl grovhackad persilja

Dressing:

1 tsk dijonsenap

1 tsk agavesirap

1 1/2 msk äppelcidervinäger

1/2 dl olivolja

salt och peppar efter smak

IMG_2435

Gör så här:

Finhacka grönkålen. Skär äpplet i fina små tärningar och grovhacka persiljan.

Blanda ihop dressingen. Det bästa sättet enligt mig, när man ska göra dressing, är att få ner alla ingredienser i en liten burk. När du har gjort detta sätt på locket och ruska burken. Alla ingredienser blandas då på ett perfekt sätt utan att det ser ut som att det har skurit sig.

Blanda ihop salladsingredienserna och ringla över dressingen, Se till så att hela salladen får dressing över sig.

Ät!

Mumsfilibabba!

IMG_2436

3. Sallad på morot och äpple

Du behöver:

2 morötter

1 äpple (I detta fall Ingrid Marie)

2 msk olivolja

1 msk äppelcidervinäger

solrosfrön

salt och peppar från kvarnarna

IMG_2439

Gör så här:

Skala och riv morötterna på järnets grova sida. Riv även äpplet på samma grova sida. Häll på olivolja, äppelcidervinäger, salta och peppra efter smak. Blanda runt och häll upp i fina skålar.

Ät!

Mumsfilibabba!

IMG_2440

 

Sweco skriver varje månad en rapport kring vad som händer på och kring den svenska elmarknaden. Nedan är en sammanställning av huvudpunkterna i Swecos månadsrapport för januari 2017.

SUMMERING AV ELMARKNADSÅRET 2016

Systempriset för 2016 blev 26,91 EUR/MWh, 28 % högre jämfört med 2015. Samtidigt var systempriset det näst lägsta sedan 2001. Den dramatiska prisökningen jämfört med föregående år beror främst på att 2015 var ett våtår med periodvis mycket pressade priser. Elproduktionen minskade under 2016. Minskningen beror främst på mindre nederbörd och tillrinning till vattenmagasinen. Den nordiska kraftexporten minskade från 15,9 TWh 2015 till 5,1 TWh 2016. Den svenska elexporten nästintill halverades från 23 TWh till 12,2 TWh. Kärnkraftsproduktionen ökade något medan vattenkraftsproduktionen minskade markant och vindkraften för första gången på många år inte satte nytt årsproduktionsrekord.

Den kanske viktigaste elmarknadshändelsen i Sverige 2016 var den blocköverskridande energiöverenskommelsen. Överenskommelsen innebär bland annat en snabbavveckling av effektskatten på kärnkraft, kraftigt sänkt fastighetsskatt för vattenkraftsproducenterna, höjd energiskatt på el för landets elanvändare och en förlängning av elcertifikatsystemet under perioden 2021-2030. På kort sikt är överenskommelsen negativ för landets elanvändare som får både höjd energiskatt på el (från och med 1 juli 2017 höjs skatten med 3 öre/kWh och därefter ytterligare 1,2 öre/kWh från och med 1 januari 2019) och tvingas genom elcertifikatsystemet finansiera en utbyggnad av 18 TWh förnyelsebar kraftproduktion. På längre sikt kommer förbättrade ekonomiska förutsättningar för kärn- och vattenkraften och förnyelsebar kraft till viss del motverka merkostnaderna.

ELNÄTSAVGIFTER KAN HÖJAS YTTERLIGARE

Den 14 december meddelade förvaltningsrätten i Linköping sin dom gällande kalkylräntan som styr elnätsföretagens intäktsram. Domstolen fastställde räntan till 5,85 % vilket är betydligt högre än de 4,56 % som Ei (Energimarknadsinspektionen) ansåg var skäligt. Beslutet kommer överklagas av Ei men mycket tyder på att elnätsföretagen kan få rätt i slutändan och att elnätsavgifterna kommer att höjas ytterligare. För slutkunder talar mycket för höjda elnätskostnader.

KRAFTIGA SVÄNGNINGAR I UTSLÄPPSRÄTTSPRISET

Utsläppsrättspriset steg relativt kraftigt under hela december (från runt 4,3 EUR/ton till 6,6 EUR/ton) för att efter årsskiftet sjunka ner till 5,1 EUR/ton. Det stigande priset i december drevs främst av ett lågt utbud och låg likviditet på grund av semestertider, väder och ökade kolkraftsmarginalintäkter. Det sjunkande priset under januaris första dagar berodde delvis på lägre tyska elpriser och dels ett visst avvaktande inför auktioneringsstarten för 2017. År 2017 tar backloading-programmet slut, vilket innebär att 200 miljoner fler utsläppsrätter auktioneras ut under 2017 än 2016.

Gott nytt år 2017!

Det har blivit en tradition även för mig att inleda arbetsåret med att delta och hämta inspiration vid konferensen TransportForum i Linköping. För tredje året hade jag äran idag att arrangera en session utifrån EU-direktivet för alternativ drivmedelsinfrastruktur. Så intressant att följa utvecklingen över tid! Direktivet 2014/94/EU säger att alla medlemsstater ska skapa och följa upp ett handlingsprogram för införande av infrastruktur för framförallt el, metan och vätgas och deadline för första versionen var 2016-11-18. I praktiken var det bara sju länder som följde denna deadline. Sveriges program finns att läsa här: http://www.regeringen.se/artiklar/2016/11/handlingsprogram-for-infrastrukturen-for-alternativa-drivmedel-overlamnat-till-eu-kommissionen/

Vid sessionen presenterade Stefan Andersson på Näringsdepartementet detta program och vilka relaterade styrmedel som är aktuella idag i Sverige. Stefan visade också upp en Sverigekarta från Energimyndigheten över var det redan finns snabbladdare och att stora hittills blanka delar av Sverige kommer att förses med ett antal snabbladdare under de två kommande åren med hjälp av finansiering från KlimatKlivet. Björn Aronsson, Vätgas Sverige, berättade om vätgas och att 18 länder i Europa förväntar sig ett utbyggt nätverk av vätgastankstationer till 2030. Maria Malmkvist, Energigas Sverige, redogjorde status för metan, var både fordonsgas och flytande gas finns tillgängligt att tanka efter vägar och i hamnar. Både Björn och Maria påminde om att branchens förväntningar på direktivsvaret inte anses uppfyllda eftersom Sverige inte inkluderat konkreta målsättningar för ny infrastruktur.

Vidare berättade Eric Zinn från Göteborg Energi om GoBiGas och att anläggningen skulle kunna producera likaväl metan som vätgas från skogsprodukter. Maria Grahn från Chalmers var sist ut bland talarna och redovisade att det kan finnas ekonomiska möjligheter med elektobränslen, oavsett om man föredrar de som använder befintlig drivmedelsinfrastruktur (tex för diesel och metan) eller andra slutprodukter.

Många av publikens frågor och kommentarer rörde utmaningar med befintliga styrmedel för gynna och inte myssgynna vissa drivmedel eller transporter. Riktigt viktiga frågor för oss alla inblandade!

God energi,
Cecilia Wallmark
Gruppchef Sweco Energy Strategies

Hej!

Hoppas att ni alla har haft en riktigt bra jul och att ni har firat in det nya året ordentligt. Själv har jag vilat ut med pepparkakor och knäck i soffan och är riktigt taggad på nytt år och nya uppdrag!

Förra veckan var den första tillbaka på kontoret efter ledigheten och jag tog tillfället i akt att intervjua en av de fantastiska traineekollegor som inte syns som skribent här på bloggen, Andreas Svenning. Andreas är arkitekt och jobbar precis som jag på kontoret i Malmö. Jag har den stora äran att med jämna mellanrum få dela en lunch eller fika med honom och kände att det nu även är dags för er att lära känna honom lite bättre.

Hur kommer det sig att du har blivit arkitekt?

Det var flera faktorer som spelade in när jag valde att bli arkitekt. Jag är en nyfiken person som gillar att sätta mig in i många olika ämnesområden och eftersom arkitektutbildningen i hög grad är en generalistutbildning har det passat mig väldigt väl.

Som arkitekt kan jag arbeta med projekt av väldigt olika typ. Vissa projekt är tekniskt svåra, såsom exempelvis infrastrukturprojekt eller tekniskt komplexa byggnader, medan andra är orienterade mot stadsbyggnad eller boendemiljöer. Arkitekt är alltså ett brett yrke med stor möjlighet till variation och i arbetet krävs en kombination av kreativitet, analys och teknisk kunskap.

Vad är ditt drömprojekt?

Mina drömprojekt växlar ständigt. När en typ av projekt är avslutat vill jag arbeta med något inom en annan inriktning ett tag framöver. Just nu är jag intresserad av stora multidisciplinära uppdrag där arkitekter och ingenjörer arbetar tätt ihop.

De flesta projekt har potential att vara drömprojekt och i den bästa av världar är det precis det de är.

Varför sökte du till traineeprogrammet på Sweco?

Jag sökte till Swecos traineeprogram främst på grund av mitt intresse för multidisciplinära projekt. Sweco är ett företag som kombinerar väldigt många specialområden och yrkesgrupper. Traineeprogrammet blir ett sätt att kunna ta del av den kulturen, men också ett sätt att fort lära sig mycket om Sweco som företag och vårt arbetssätt.

Vilken av traineeprogrammets moduler tycker du har varit bäst hittills?

Utbildningsmodulen om uppdragsstyrning har varit mest intressant. Genom detta block fick vi komma nära och verkligen förstå uppdragsverksamheten och hur man blir en bra uppdragsledare.

Finns det någon på traineeprogrammet är ett utomordentligt tågsällskap?

Du är ett fantastiskt tågsällskap! Det blir en hel del resor under traineeprogrammet, så ett bra tågsällskap är guld värt.

Hur är det att vara ny på Sweco?

Att vara ny på Sweco är väldigt spännande, just på grund av att det är ett stort teknikföretag och en ovanlig miljö för de flesta arkitekter. Till skillnad från många andra arkitektföretag har man som arkitekt på Sweco ett nära samarbete tidigt i uppdragen med konsulter inom olika verksamhetsområden.

Andreas Svenning, trainee på Sweco

Andreas Svenning, trainee på Sweco

 

Julledigheten markerar en slags halvtid för traineeprogrammet, vi har gjort hälften av utbildningsmodulerna och har andra hälften kvar till 2017! Mycket av det vi lärt oss under 2016 har jag haft nytta av i arbetet på Sweco. Ett exempel är uppdragsstyrningsutbildningen som bland annat går igenom uppstart och administration av uppdrag, vilket varit aktuellt för mig nu precis innan Julen.

Inför nästa år ser jag speciellt fram emot utbildningen i ABK – allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet, som styr den juridiska biten för hur vi arbetar i uppdragen.

Men innan dess önskar jag en GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!

 

Vi som jobbar med avfall på Sweco vill passa på att önska alla våra läsare en god jul! Det gör vi med några vintriga bilder på deponier. Håll till godo!

Översnöad nedlagd deponi

Vem kan ana att här ligger en gammal deponi under snön? [Foto: Daniel McCabe]

 

Frusen lakvattendamm

Frusen lakvattendamm. Dags att plocka fram skridskorna?

 

Våtmark i vinterskrud

Våtmark i vinterskrud

 

Deponering på en snötäckt deponi

Deponering pågår!

 

Hej!

Aldina Eriksson är mitt namn och jag en av arkitekterna i gänget. Sommaren 2015 tog jag dubbelexamen från Chalmers och Tongji University i Shanghai. Jag sökte mig till Sweco för att få jobba med stora komplexa projekt, hållbarhet och gärna internationellt. Traineeprogrammet såg jag som en chans att tidigt få lära känna medarbetare inom andra discipliner och som ett bra komplement till min utbildning. Det har det också visat sig vara! Vid senaste kurstillfället ”uppdragsstyrning” lärde vi oss bland annat om vad som är viktigt att tänka på när man skriver avtal, gör en riskanalys och projektplanering. Föreläsning varvades med praktisk övning. Jag är helnöjd! Ett axplock från min första tid här på Sweco följer i bild.

 

20161209_153909

Så här koncentrerad kan en traineegrupp se ut…

…men även såhär

…men även såhär

 

studio-vast-2

I min arbetsgrupp Väst 2 jobbar vi mest med ”mixed-use” uppdrag dvs. projekt med blandade funktioner av t ex handel, bostad, kontor och tunnelbana. Vi är också ganska mixade när det kommer till nationaliteter som ni kan se på kartan.

 

thumb_sam_4328_1024

Tema och aktiviteter till vår julfest planeras varje år av en grupp nyanställda (jag är statyetten till höger). I år blev temat guld och dansgolvet fantastiskt.

God Jul!

/Aldina

 

 

 

drickakyl

När man pratar om ökad energieffektivitet syftas ofta till att minska den onödiga energiåtgången, den som inte skapar någon nytta. Att en kyl står på flera timmar om dygnet när det inte behövs är just ett sådant exempel på ”att elda för kråkorna”. Läsk behöver inte hållas kyld för att inte bli dålig, däremot bör den vara kyld när den dricks. Genom att timerstyra drickakylar så att de inte kyler hela stängningstiden – utan enbart en stund innan öppning – kan mycket energi sparas.

Sweco har under 2016 faciliterat ett nationellt insatsprojekt inom drickakylsstyrning. Projektet har initierats av Energimyndigheten och projektledaren Roger Gunnarsson, Regional Utvecklingsledare vid Energikontor Sydost.

Sweco arbetar på uppdrag av Energimyndigheten med att utveckla den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Energi- och klimatrådgivningen har bedrivits i olika former sedan 70-talet och syftar till att förmedla lokalt och regionalt anpassad kunskap om energieffektivisering, energianvändning och klimatpåverkan.

Deltagare kickout

Under året har 24 stycken utvalda energi- och klimatrådgivare deltagit i projektet som nu är i sitt slutskede. Totalt har 242 kylar på 124 företag timerstyrts, och elmätningar före respektive efter timer sattes in, visar på en total besparing på 185 000 kWh/år. Projektet har även inneburit spridningseffekter i form av medial uppmärksamhet, att fler företag visat intresse att timerstyra samt inte minst genom att deltagande företag fått mersmak på ytterligare rådgivning om energieffektiviseringsåtgärder.

En viktig del i projektet har även varit att utveckla metoden för rådgivningsinsatser. Detta innefattar alla delar i ”insatskedjan” från målgruppsanalys och målsättning till utförande, uppföljning och utvärdering. Genom att arbeta mer systematiskt är syftet att göra rådgivningen mer effektiv och ändamålsenlig samt att resultaten kan aggregeras upp nationellt och synliggöras.

Den 15:e december ordnades en projektgemensam ”kickout” på Swecos kontor i Stockholm där deltagarna bland annat fick reflektera över vad de lärt sig under projektets gång och vilka erfarenheter man kan dela med sig av till nästa års insatsprojekt. Under 2017 kommer tre stycken insatsprojekt riktade till hushåll att bedrivas i Energimyndighetens regi inom de tre temaområdena sol, belysning och transporter.

Med detta vill bloggen önskad god jul och gott nytt år! Vi återkommer med nya spännande grejer efter helgerna.

 

Vetenskap är häftigt! Under Nobeldagen i år fick jag lära mig att man kan bygga små ”bilar” av molekyler med motorer som kan åka runt i blodomloppet och leta upp det sjuka. När jag såg den nya bondfilmen för några år sedan och Q injicerade Bond med ”smart blood” fnyste jag lite och tänkte ja, det där dröjer nog ett tag. Men nu känns det inte så långt borta, vi är redan där…

När jag för ca ett år sedan blev en del av Swecos Smart City Task Force var det inte min kunskap om den digitala tekniken och smarta lösningar som gjorde att jag tog mig an uppdraget. Jag är allt annat än smart på det sättet. Som arkitekt drevs jag istället av en nyfikenhet på ett ämne som jag visste allt för lite om, men som jag visste skulle påverka både min yrkesroll och framtiden enormt.

Även om vi – än så länge – står och går i våra kroppar, som i sin tur påverkar eller påverkas av det rumsliga, har den digitala revolutionen i snabb takt börja omdefiniera både vem eller vad som skall skapa våra miljöer och styra utvecklingen av våra städer.

Som ett exempel är vi på god väg att snabbt skapa artificiell intelligens. För snabbt enligt vissa som anser att vi inte är redo för konsekvenserna. Skaparna själva till Googles DeepMind har nu, kanske med inblick i farorna, skapat A.I. Safety Group, gruppen för säker artificiell intelligens. För vilka scenarier finns det när vi skapar en självständig artificiell intelligens, långt smartare än vi själva som kan ta över uppgifter och jobb som tidigare bara människan klarat av. t.ex. att lära, analysera och kreera. Många av dessa exempel har vi ju sett i filmens värd. Imponerande hur Kubrik med fler kunde förutsee vilka dileman vi ställs inför idag. Vi är nog alla innerst inne rädda att en artificiell intelligens kommer att konstatera att människan är sin egen värsta fiende.

Så kommer planering av våra livsmiljöer i framtiden skötas av maskiner?

Smart Cities har till en början styrts av stora teknikföretag som IBM, Cisco m.fl. och handlat om hur man med Internet-of-Things, övervakning av medborgare och sambandscentraler styr och effektivisera stadens tekniska system eller flöden och skapar säkerhet. Men det gör det därmed också mer sårbart och integritetskränkande. Och var kommer andra mer svårmätbara värden in? Det som gör städer till attraktiva, spännande mötesplatser. Mer och mer inser man att tekniken behöver ha en intellektuell, konstnärlig och social motpol som är med och styr utvecklingen i den riktning vi vill och i människans tjänst ur ett holistiskt perspektiv. Smart Cities begreppet mognar, vidgas, ges mer djup – och det är bra!

Samtidigt ställs vi inför ofantliga utmaningar idag. Ja, utmaning är ett så välanvänt ord att det blivit urvattnat. Men för att klara alla dessa utmaningar är den digitala tekniken och smarta lösningar vitala. Innovationer, brukarinflytande, delningsekonomi, sätt att bygga och använda resurser effektivt kommer alla påverka stadens gestaltning. Information använd på rätt sätt gör oss mer intelligenta och rustade för att se hur vi kan göra allt från hushålla med energi (eller använda den på rätt tidpunkt som en kollega uttryckte det) till att göra miljöerna motståndskraftiga mot naturkatastrofer.

Att skapa och utveckla en stad är en komplex uppgift. Många aspekter skall vägas mot varandra. Vi argumenterar ofta för kvaliteter och värden som vi intuitivt vet skapar långsiktig hållbarhet och ekonomisk vinst. Vi argumenterar för integrerade system som skall spara planetens resurser och minska klimatpåverkan. Vår kunskap och analysförmåga växer. Vi är idag mer medvetna om att t.ex. biologisk mångfald på vår planet är minst lika viktig som att minska koldioxidutsläppen.

Tekniken kan användas för att öka vår kunskap om den fysiska miljön, hur den påverkar beteende, kommers, trygghet, resiliens, ekologi. Om en planerad plats eller stadsdel blir isolerad eller integrerad, kommersiellt fungerande eller bakgata. Här har t.ex. Space syntax tagit ett steg i att vetenskapligt kartlägga detta och är ett bra stöd för planeraren. Beslut i gestaltningen som skickliga planerare och arkitekter tidigare genom erfarenhet och intuition kunnat fatta, kan nu och i framtiden analyseras för att utgöra fler beslutsverktyg och ge vetenskapliga argument i processerna. Dessa behöver fortfarande tolkas och gestaltas, men långsiktiga värden blir nu lättare att argumentera för och sätta en prislapp på. God design skapar värden. Som motargument till beslut som enbart tas på kortsiktig grund och av gammal vana. Fler sådana verktyg behövs och där måste arkitekterna och planerarna vara med och utforma dem.

Byggnader och stadsmiljöer byggs i Minecraft, inte bara som spelunderhållning. UN Habitat använder sig i uttvecklingsländer av det som ett verktyg att få kvinnor och unga att delta i dialog om deras stadsmiljö. Tanken är inte att arkitekturen skall se ut som i Minecraft, utan att skapa brukarinflytande och dialog genom att tredimesionellt direkt kunna bygga och påverka en representation av den egna stadsmiljön. Mer och mer kommer stadsbyggandet att demokratiseras med hjälp av den digitala tekniken. Men det finns risk för ett digitalt och därmed demokratiskt utanförskap. Något för oss att också ta tag i.

Ibland möter jag en fientlig inställning bland kollegor, som att digitalisering inte berör vårt arkitektyrke. Att arkitekten står lite över detta, skapar vackra rum och att detta är universellt och kommer bestå. Men arkitektyrket har alltid handlat om mer än så. Som arkitekt och stadsplanerare så är det lätt att se det digitala som en separat del, ett av flera urbana system – och så har vi det där smarta, ICT. Jag har kommit att mer och mer inse det som ett verktyg/fenomen/revolution som kommer att genomsyra alla våra urbana system och processer och både kan användas till gott och ont liksom annan revolutionerande teknik genom historien. Arkitekter och planerare måste, på samma sätt som många andra yrken, förhålla sig till och dyka in med nyfikenhet. Hur påverkar detta vår roll och hur behöver vi utveckla den? Hur kan det digitala arbeta för oss? Göra oss till bättre arkitekter och planerare. Gränser suddas idag ut mellan olika discipliner och kompetenser, men värdet av en kunskap som styr dessa processer, har en helhetssyn och tolkar detta till fysiska miljöer kommer att bestå och öka.

Min dröm som arkitekt är just intelligenta digitala verktyg i planeringsprocessen som simulerar och analyserar nyttan ekologiskt, ekonomiskt och socialt i det vi gestaltar. Tillsammans med en dialog om vilket samhälle vi vill ha blir det mycket starkt. För vad är det för nytta med städer, hur tekniskt smarta de än är, om våra samhällen är delade och fyllda av klyftor och sociala problem?

Om vi också kan synliggöra vad den enskilda människan kan bidra med i sin vardag, kan vi med kunskap få alla att arbeta för en bättre värld. Även om information finns i överflöd så är kunskap ju en bristvara i dagens samhälle. Vilket leder oss till dåliga val av ledare bland annat, men också en apati för vad vi som individer kan bidra med.

Därför blir jag glad när kunskap, vetenskap och kultur hyllas, som under Nobelfestligheterna. Om man kan köra molekylbilar i blodet, vad kan man inte då åstadkomma inom stadsutveckling? Då dämpas min klimatångest, som nu också fått sällskap av min digitaliseringsångest, och jag blir mindre rädd för det som komma skall. Mest nyfiken faktiskt!